Behandling av mineraliseringsstörningar i emalj och dentin – en systematisk kartläggning av restaureringsmaterial för barn- och ungdomstandvården

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Rapporten innehåller en kartläggning av kliniska studier där olika typer av material har använts för restaurering av mineraliseringsstörningar i emalj och dentin. Kartläggningen riktar sig främst till barn- och ungdomstandvården.

Denna publikation är ursprungligen publicerad av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten.

Rapporten reviderad 2015-05-08: EU:s förordning om kosmetiska produkter [EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter] tillåter inte tandblekning på barns tänder med tandblekningsprodukter som innehåller eller friger mer än 0,1 % väteperoxid. När denna rapport publicerades pågick ett gemensamt arbete mellan Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg samt Läkemedelsverket för att klargöra förordningens betydelse när det finns medicinska skäl för tandblekning. Efter informationsinsamling från myndigheter i andra Europeiska länder fann Socialstyrelsen, i samråd med Inspektionen för vård och omsorg och Läkemedelsverket, att tandblekning såväl av kosmetiska som medicinska skäl omfattas av kosmetikaförordningen.

Sammanfattning

Mineraliseringsstörningar som uppkommer under tandutvecklingen kan antingen vara genetiskt betingade eller orsakas av interna och externa faktorer som stör mineraliseringen av emalj eller dentin. Kliniska tecken på mineraliseringsstörningar kan vara missfärgade tänder, defekt tandhårdvävnad eller avsaknad av tandsubstans, ibland förenat med överkänslighet eller smärta.

Syftet med denna rapport är att ge ett kunskapsstöd till barn- och ungdomstandvården vid behandling av mineraliseringsstörningar, genom att kartlägga kliniska studier där olika typer av material har använts för restaurering av mineraliseringsstörningar i emalj och dentin.

Resultatet av denna kartläggning, som bygger på en systematisk litteratursökning, visar att:

  • det idag saknas vetenskapligt stöd för att något material ger ett bättre behandlingsresultat än något annat då det saknas tillräckligt stora och kontrollerade studier som jämför effekten av de olika materialen,
  • flera beskrivande studier fångades upp i denna kartläggning där:
    • genetiskt betingade mineraliseringsstörningar främst restaureras med fyllningsmaterial och protetiska konstruktioner,
    • förvärvade mineraliseringsstörningar restaureras med fyllningsmaterial och protetiska konstruktioner, samt med kemisk och mekanisk blekning eller mikroabrasion av tandemaljen,
    • mineraliseringsstörningar med oklar eller okänd etiologi restaureras med fyllningsmaterial, protetiska konstruktioner och mikroabrasion.

Då det inte går att bedöma om något material ger ett bättre resultat än något annat är det är upp till den enskilde klinikern att utefter egen erfarenhet bedöma vilket material som fungerar bäst i det enskilda fallet. Följaktligen finns det starka skäl för att verka för att välgjorda kontrollerade kliniska studier initieras för att utvärdera behandlingsresultat med de material som i dag används vid behandling av mineraliseringsstörningar i emalj och dentin.

Ladda ner rapport

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2014-10-31
Reviderad: 2015-05-08
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: SoS 2014-10-31
https://www.sbu.se/sos_20141031
Sidan reviderad