Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vilken effekt har transplantation av broskceller för att behandla broskskador i knäleden?

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

SBU:s upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Detta är ett svar från SBU:s upplysningstjänst 2009-10-12. Nya studier kan ha tillkommit efter detta datum.

Bakgrund

Skadat brosk kan emellanåt ge smärta, lokal inflammation och ibland låsningsfenomen. Kirurgisk behandling kan övervägas för svårare fall. Det finns flera kirurgiska behandlingar (se hela svaret) och symptomens svårighetsgrad styr val av åtgärd.

Transplantation av broskceller (Autolog broskcellstransplantation, Autologous chondrocyte implantation, ACI) är ett sätt att tillföra celler för att försöka underlätta läkningen av broskskadan. En bit brosk tas från en mindre belastad del av leden. Broskcellerna från broskbiten odlas (expanderas till högre antal) i ett cellodlings-laboratorium och injiceras sedan i det skadade området vid en andra operation.

Förhoppningen med transplantation av broskceller är att kunna minska symtom som smärta men även att på sikt kunna minska risken för artros, dvs degenerativa ledförändringar. Transplantation av broskceller är förenade med hög kostnad och kräver tillgång till särskild teknik och laboratorier, specifik utbildning och träning.

Upplysningstjänstens svar

Socialstyrelsen arbetar med Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Riktlinjerna ska inkludera transplantation av broskceller för att behandla broskskador i knäled. De beräknas vara klara under 2011 med publicering av en preliminär version sommaren 2010.

SBU publicerade 2000 en Alertrapport om transplantation av broskceller av knäleden. Rapporten visade att: ”Det finns viss kunskap om att metoden på kort sikt har effekt för en del av patienterna. Det finns ringa kunskap om metodens långtidseffekter, patientnytta och kostnadseffektivitet.”

Upplysningstjänsten har identifierat flera senare systematiska översikter och HTA-rapporter som utvärderar effekten av transplantation av broskceller av knäled (se hela svaret). Orginalstudierna som utvärderats omfattar sammanlagt färre än sexhundra patienter och uppföljningstiden var högst fem år. Kontrollbehandlingarna var främst mikrofrakturering, mosaikplastik och skrapning. Alla orginalstudier har studerat ACI, utom i en som har studerat MACI (matrix-guided ACI, där broskcellerna odlas på ett kollagen membran, se hela svaret). I senare översikter har man även börjat jämföra ACI och MACI med varandra.

Enligt författarna till de systematiska översikterna finns idag inte tillräckligt vetenskapligt underlag som visar att transplantation av broskceller skulle vara bättre än andra metoder för att behandla broskskador i knäleden. Det behövs även studier med längre uppföljningstid.

Identifierade systematiska litteraturöversikter

  • Nakamura N, Miyama T, Engebretsen L, Yoshikawa H, Shino K. Cell-based therapy in articular cartilage lesions of the knee. Arthroscopy 2009;25:531-52.
  • Magnussen RA, Dunn WR, Carey JL, Spindler KP. Treatment of focal articular cartilage defects in the knee: a systematic review. Clin Orthop Relat Res 2008;466:952-62.
  • Lubowitz JH, Appleby D, Centeno JM, Woolf SK, Reid JB, 3rd. The relationship between the outcome of studies of autologous chondrocyte implantation and the presence of commercial funding. Am J Sports Med 2007;35:1809-16.
  • Ruano-Ravina A, Jato Diaz M. Autologous chondrocyte implantation: a systematic review. Osteoarthritis Cartilage 2006;14:47-51.
  • Wasiak J, Clar C, Villanueva E. Autologous cartilage implantation for full thickness articular cartilage defects of the knee. Cochrane Database Syst Rev 2006;3:CD003323.
  • Clar C, Cummins E, McIntyre L, Thomas S, Lamb J, Bain L, et al. Clinical and cost-effectiveness of autologous chondrocyte implantation for cartilage defects in knee joints: systematic review and economic evaluation. Health Technol Assess 2005;9:iii-iv, ix-x, 1-82.

Projektgrupp

  • Stefan Lohmander, medicinsk granskare
  • Susanne Vilhelmsdotter Allander, programsamordnare, SBU
  • Susanna Kjellander, projektledare, SBU
  • Sara Wickström, informationsspecialist, SBU

Övriga medarbetare

Jean-Luc af Geijerstam, SBU

Litteratursökning

Litteratursökning till och med 091012.

Databaser

CRD Databases, The Cochrane Library, AHRQ, OHTANEN, PubMed

Sökord

Chondrocyte implantation, Cartilage repair, Cartilage, Articular/surgery, Chondrocytes/transplantation

Begränsningar

Systematiska översikter, Meta-analyser, Randomiserade kontrollerade studier

Sidan publicerad