I SBU:s instruktion framgår det att myndigheten har i uppdrag att systematisk sammanställa och gradera forskning om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom och ohälsa. Dessa sammanställningar ska sedermera användas vid bedömning av arbetsskador enligt socialförsäkringsbalken. Under våren år 2025 fick SBU regeringsuppdraget att utvärdera arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av psykisk ohälsa och dess varaktighet (SBU 2025/258). I uppdraget ingår även att analysera eventuella skillnader mellan kvinnor och män. I samverkan med Försäkringskassan ska SBU identifiera områden inom arbetsmiljö och psykisk ohälsa som är av hög relevans för arbetsskadeförsäkringen.

I den här rapporten har SBU kartlagt systematiska forskningsöversikter om utsatthet för kränkande särbehandling, eller hot och våld i arbetet och dess relation till psykisk ohälsa. SBU har identifierat och granskat systematiska översikter publicerade mellan januari år 2015 och november år 2025.

Syftet har varit att visa det aktuella kunskapsläget om:

• vad det finns för systematisk sammanställd forskning om samband mellan utsatthet för kränkande särbehandling, eller hot och våld i arbetet och psykisk ohälsa.

Vikten av att identifiera och granska systematiska översikter i detta område är att:

• visa på vilka områden som det finns tillförlitlig och sammanställd vetenskaplig kunskap och på vilka områden sådan kunskap saknas.

Resultatet av kartläggningen illustreras genom en interaktiv karta som visar var det finns respektive saknas tillförlitliga systematiska översikter.

Försäkringskassan är en central målgrupp för SBU:s underlag inom arbetsmiljöområdet. Andra målgrupper som kan ha intresse av rapporten är:

• myndigheter med verksamhet inom arbetsmiljö- eller arbetsskadeområdet, såsom Arbetsmiljöverket och Inspektionen för socialförsäkringar
• arbetsmarknadens parter inklusive arbetsgivarorganisationer och fackföreningar
• politiker och beslutsfattande med inflytande över arbetsmiljöfrågor
• forskningsfinansiärer och forskare
• försäkringsbolag och andra aktörer som arbetar med försäkringsrelaterade frågor
• företagshälsovård och vårdgivare eller arbetstagare inom socialtjänsten som möter personer med psykisk ohälsa
• socialtjänsten
• personer i organisationer med arbetsmiljöansvar eller en stöttande roll i arbetsmiljöfrågor såsom chefer, ledare, ergonomer, personalvetare och skyddsombud.

2.1.1 Vad menas med psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som innefattar psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. I Figur 2.1 illustreras en modell över hur begreppen inom psykisk ohälsa förhåller sig till varandra.

Svårighetsgraden och varaktigheten i den psykiska ohälsan kan variera. Begreppet psykiska besvär används normalt för lättare psykisk ohälsa, exempelvis oro, nedstämdhet, psykisk trötthet och sömnsvårigheter. Dock kan psykiska besvär i vissa fall leda till psykiatriska tillstånd hos en individ [9]. Psykiatriska tillstånd innebär vanligen mer betydande besvär, som har förekommit under en längre tid, medfört betydande begränsningar i vardagen, och som uppfyller uppfyller diagnostiska kriterier enligt till exempel International Classification of Diseases (ICD). Psykiatriska tillstånd kan exempelvis handla om vanligt förekommande psykiska sjukdomar eller syndrom såsom depression, ångestsjukdomar, utmattningssyndrom, anpassningsstörning eller PTSD, vilka är i fokus i denna kartläggning (Faktaruta 2.1) [9]. Denna kartläggning fokuserar inte på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inte heller på specifika tankar eller beteenden som är förknippat med psykisk ohälsa, såsom suicidtankar eller självskadebeteenden.

2.1.2 Hur mäter man psykisk ohälsa i forskningssammanhang?

I forskningssammanhang mäts psykiska besvär vanligtvis genom självskattningsformulär. Dessa består ofta av en rad frågor om symtom och som kan skatta bland annat svårighetsgrad eller frekvens av symtomen [11]. Vissa självskattningsformulär eller intervjuinstrument kan ge en vägledning om besvärens allvarlighetsgrad. Dock anses intervjuer med instrument avsedda för diagnostisering, genomförda av personer med utbildning inom psykiatri (t.ex. psykiatriker), vara mer tillförlitliga för att bedöma om kriterier för psykiatriska tillstånd är uppfyllda. Denna typ av intervjuer används ofta inom sjukvården, men är svårare att använda i större populationsbaserade studier.

I forskningssammanhang går det även att få tillgång till data om förekomst av psykiatriska tillstånd via register som exempelvis det svenska Patientregistret. Det finns även register som innehåller uppgifter om till exempel sjuk- och rehabiliteringspenning, respektive sjuk- och aktivitetsersättning till följd av psykiatriska tillstånd. Ett surrogatmått för att mäta psykisk ohälsa i en population kan också vara läkemedelsförskrivning av vissa läkemedel, såsom antidepressiva läkemedel, som till exempel registrerats i det svenska Läkemedelsregistret [12]. Dessa typer av indikatorer på psykisk ohälsa förutsätter emellertid att individer söker vård, och vårdas inom specialistvård (Patientregistret), eller får just läkemedelsbehandling för sina besvär och dessutom hämtar ut förskrivna läkemedel (Läkemedelsregistret).

Generellt innefattar kränkande särbehandling många olika former av beteenden eller handlingar som innebär att den som utsatts för dem känner sig kränkt, sårad, nedvärderad, skrämd, underminerad, utesluten eller liknande. Dessa beteende betraktas ofta som arbetslivsrelaterade om de förekommer i någon form av arbetsrelaterat sammanhang. Det kan vara på arbetsplatsen eller på andra platser arbetstagaren vistas på under betald arbetstid, till exempel under raster och måltider. Men det kan även innefatta handlingar som förekommer i samband med arbetsresor, resor till och från arbetet, arbetsrelaterade utbildningar, events eller sociala aktiviteter, eller i arbetsrelaterade kommunikationskanaler [13].

2.2.1 Vad menas med kränkande särbehandling?

Kränkande särbehandling definieras enligt föreliggande svenska föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att arbetstagare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap” [14]. Kränkande särbehandling är emellertid ett slags paraplybegrepp som används inom svensk arbetsmiljörätt och som saknar en direkt motsvarighet i internationell forskning. I stället undersöks i forskningssammanhang oftast mer specifika fenomen såsom trakasserier (eng. harassment), diskriminering eller mobbning (eng. workplace bullying).

Trakasserier avser generellt fientliga, eller kränkande beteenden [15]. Om trakasserierna är kopplat till kön eller genus benämns de ofta som genusbaserade trakasserier. Har däremot trakasserierna en sexuell natur brukar de benämnas sexuella trakasserier [16] [17]. Se exempel på beteenden som kan utgöra genusbaserade eller sexuella trakasserier Faktaruta 2.2.

Diskriminering brukar ses som missgynnande, eller kränkning av, en speciell social grupp [19]. Inom den svenska Diskrimieringslagen utgör kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, de sju diskrimineringsgrunderna.

Mobbning i arbetslivet är en systematisk form av trakasserier, kränkande eller exkluderande beteenden där en arbetstagare under en längre tidsperiod upprepade gånger utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer på arbetsplatsen, vanligen andra arbetstagare eller chefer. Ofta anses en central aspekt också vara att den utsatta personen har eller upplever att den har svårt att försvara sig, till följd av en formell eller informell obalans i makt eller resurser mellan parterna [20]. Se exempel på beteenden som kan förekomma i samband med mobbning i arbetslivet i Faktaruta 2.3.

2.2.2 Hur mäter man kränkande särbehandling?

Forskningsbegreppen som innefattas i paraplybegreppet kränkande särbehandling kan definieras och mätas på olika sätt, och något standardiserat mått finns inte. Däremot finns det två dominerande sätt att mäta, vilka dels är självskattning, dels beteendebaserad rapportering [22]. Självskattningar med eller utan definition mäter om, eller i vilken utsträckning arbetstagare upplever sig vara utsatta för vissa typer av kränkande särbehandlingar. En nackdel med metodiken är att den inbegriper en subjektiv tolkning eftersom arbetstagare tolkar och värderar liknande händelser olika. Detta riskerar att leda till både under‑ och överskattning av omfattningen av kränkningar.

Beteendebaserad rapportering avser mer omfattande instrument som fokuserar på specifika handlingar som en person utsatts för, som sannolikt upplevs som trakasserier, diskriminering eller mobbning [22]. När fokus ligger på konkreta handlingar som arbetstagare har utsatts för, kan risken för underrapportering minska. Samtidigt kan en sådan metod identifiera beteenden som enligt fastställda kriterier bedöms som otillbörliga, men som inte upplevs som kränkande av den enskilda arbetstagaren.

2.2.3 Hur vanligt är det med kränkande särbehandling?

Närmare 10 procent av alla svenska arbetstagare kan antas vara utsatta för mobbning i arbetet enligt tidigare arbetsmiljöundersökningar [23], vilket även ligger i linje med resultat från skandinaviska länder i en stor internationell undersökning [24]. Andelen svenska arbetstagare rapporterade att de utsatts för sexuella trakasserier var 4 procent bland alla 16–64 åringar i arbetsmiljöundersökningen från år 2024 [25]. Omkring 15 procent, upplevde sig varit utsatta för någon typ av diskriminering i arbetet enligt Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningen från år 2024. Den arbetsmiljöundersökningen visar också att sexuella trakasserier är vanligare bland kvinnor än män, i synnerhet bland yngre kvinnor [25]. Skattningar av förekomst kan emellertid skilja sig åt beroende på hur de fenomen som studeras har definierats och mätts.

Hot i arbetslivet avser att på ett skrämmande sätt uttrycka en muntlig eller skriftlig varning om fysiskt våld eller skadegörelse [26]. Hotfullt kroppsspråk, gester eller uppsökande till speciell plats såsom arbetstagarens hemmiljö räknas även in under begreppet hot i arbetslivet. Våld i arbetslivet består av aggressiva handlingar som potentiellt sett orsakar fysisk eller psykisk skada. Våld avser vanligen aggressiva handlingar som orsakar fysisk skada eller riskerar att orsaka fysisk skada, medan hot om våld handlar om aggressiva handlingar som innebär hot om fysisk skada [27]. I vissa sammanhang kan emellertid även handlingar som antingen syftar till, eller riskerar att resultera i psykisk-, sexuell- eller ekonomisk skada räknas som våld eller hot om våld i arbetet [28].

Till skillnad från kränkande särbehandling, där den som utsätter en arbetstagare normalt är en kollega eller chef inom organisationen, kan hot och våld i arbetslivet ofta utövas av personer som inte är anställda på arbetsplatsen. Det kan exempelvis handla om klienter, patienter, brukare eller anhöriga till patienter [13]. Exempel på handlingar som utgör fysiskt våld presenteras i Faktaruta 2.4.

2.3.1 Hur mäter man våld och hot om våld?

Precis som för olika former av kränkande särbehandling mäts ibland våld eller hot om våld med självskattning som frågar om olika typer av beteenden man varit utsatt för. Det vanligast förekommande är emellertid att ett urval av arbetstagare får en eller flera frågor där de ombeds svara på om de upplever sig vara utsatta för hot om våld och/eller våld.

2.3.2 Hur vanligt är det med våld eller hot om våld?

I arbetsmiljöundersökningarna från år 2024 rapporterade omkring 19 procent av alla arbetstagare i Sverige att de har varit utsatta för hot eller våld en till flera gånger i sitt arbete under de senaste 12 månaderna [25]. Liknande siffror för fysiskt våld har även rapporterats från en större internationell undersökning där resultat från många olika studier vägts samman [22]. I vissa näringsgrenar har det rapporterats om ännu högre prevalens, i synnerhet inom hälso- och sjukvården, där 28 procent upplevde sig varit utsatta för hot eller våld en till flera gånger i sitt arbete under år 2024 [29]. Utöverna av hot och våld i hälso- och sjukvården är ofta anhöriga till patienter eller patienter [29]. Arbetsmiljöundersökningen från år 2024 visade även på att personer mellan 16 och 29 år var extra utsatta för hot och våld, där 26 procent av kvinnorna och 17 procent av männen hade utsatts för någon grad av hot och våld under det senaste året. Kvinnorna var även mer utsatta än män i övriga ålderskategorier [25].

I Figur 2.2 illustreras hur upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inklusive hur kränkande särbehandling, respektive hot och våld i arbetet skulle kunna påverka risken för psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Olika typer av organisatoriska faktorer, krav i arbetet, resurser för arbetet, sociala faktorer inklusive kränkande särbehandling, våld och hot om våld kan påverka hur vi upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Men medan socialt stöd kan betraktas som en resurs, som bidrar till att uppnå mål för arbetet eller hantera krav i arbetet, kan kränkande särbehandling och våld och hot om våld tillsammans med olika former av krav som är långvariga och överskrider resurserna i arbetet utgöra riskfaktorer [30]. Sådana förhållanden kan vara svåra att hantera och kan antas leda till beteendemässiga förändringar och stress-reaktioner. Om dessa blir långvariga och kroppen får svårt att återhämta sig kan detta i sin tur leda till psykisk ohälsa [31, 32]. Beteendeförändringar kan inkludera exempelvis sömnproblem, ökad alkoholkonsumtion och minskad fysisk aktivitet. Psykofysiologiska stressreaktioner kan inkludera förändringar i kroppsliga system och funktioner såsom hormonella förändringar, metabola förändringar, förändringar i hjärnan, och inflammatoriska processer. Ohälsosamma beteenden och psykofysiologiska stressreaktioner kan i sin tur öka risken för ohälsa. Beteendemässiga förändringar och stressreaktioner kan alltså vara intermediära faktorer som skulle kunna förklara hur upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan leda till ohälsa (illustreras genom pilarna B och D). Andra faktorer såsom sociodemografiska faktorer (t.ex. ålder eller socioekonomi) är emellertid riskfaktorer för både ogynnsam organisatorisk och social arbetsmiljö och psykisk ohälsa, men det är också möjligt att eventuella samband mellan organisatorisk eller social arbetsmiljö och psykisk ohälsa kan variera beroende av sociodemografiska förhållanden (illustreras genom pilarna A, C, E och F). Denna typ av faktorer bör därför beaktas när samband mellan organisatorisk- eller social arbetsmiljö och psykisk ohälsa studeras.

Tidigare litteratur om samband mellan organisatorisk och social arbetsmiljö och psykisk ohälsa, indikerar exempelvis på att en kombination av höga krav, låg kontroll och bristande socialt stöd eller obalans mellan ansträngning och belöning är associerat med en ökad risk för vanlig psykisk ohälsa [33]. Men det finns ett behov av att ytterligare kartlägga om det finns evidens i litteraturen om samband mellan fenomen såsom mobbning, sexuella trakasserier, diskriminering samt hot om våld eller våld [33].

 

I Sverige finns Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen för att motverka bland annat kränkande särbehandling, diskriminering, respektive hot eller våld i arbetet. Arbetsmiljöverket har också kommit med föreskrifter inom området [14] och enligt dessa ska alla chefer och arbetsledare ha kunskap om hur kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivare har också ett ansvar för att identifiera risker i arbetsmiljön, klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten, motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling och ha rutiner för hantering av kränkande särbehandling. De bör:

• identifiera risker med samspel och konflikter,
• se över organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatsen,
• utreda om arbetsmiljön har bidragit till ohälsa, olycksfall eller allvarliga tillbud
• åtgärda problem och följa upp åtgärder för att förebygga framtida risker.

Detta arbete bör bedrivas genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete, som syftar till att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö, och förutsätter kunskap om hälsokonsekvenser. I Figur 2.3 illustreras hur kön och varaktighet kan påverka relationen mellan mobbning, sexuella trakasserier, diskriminering samt hot och våld i arbetet, och psykisk ohälsa.

Kartläggningen utförs med en systematisk arbetsprocess som i stor utsträckning liknar processen för en systematisk översikt. Syftet är detsamma, det vill säga att så långt det är möjligt säkerställa att de resultat som redovisas är representativa för forskningsområdet. Skillnaderna jämfört med en systematisk översikt är att:

• SBU samlar forskning på en aggregerad nivå ovanför den systematiska översikten
• SBU inte gör några egna analyser av effekter.

I rapporten används begreppen ”systematisk översikt” och ”översikt” synonymt. Detta innebär att står det enbart översikt så är det genomgående en systematisk översikt som avses.

Målet med denna kartläggning är att visa vad det finns för sammanställd forskning om sambandet mellan kränkande särbehandling, respektive hot och våld i arbetet och psykisk ohälsa. Processen illustreras förenklat i Figur 2.4.

Syftet har varit att visa det aktuella kunskapsläget om vad det finns för systematisk sammanställd forskning om samband mellan utsatthet för kränkande särbehandling, eller hot och våld i arbetet och psykisk ohälsa.

Vikten av att identifiera och granska systematiska översikter i detta område är att:

• visa på vilka områden som det finns tillförlitlig och sammanställd vetenskaplig kunskap och på vilka områden sådan kunskap saknas.

Nedan beskrivs de krav utifrån PECO som ställts på en systematisk översikt för att den ska ha inkluderats i kartläggningen. I de fall enstaka systematiska översikter haft bredare exponeringar och utfall än vad som var specificerade i PECO, har SBU endast redovisat resultaten som var i linje med PECO.

3.2.1 Population

Populationen ska ha bestått av arbetstagare mellan 16 och 69 år som har exponerats i yrkeslivet.

3.2.2 Exponering

Utsatthet för kränkande särbehandling (inklusive mobbning, sexuella trakasserier samt diskriminering), respektive hot och våld i arbetet.

3.2.3 Jämförelsegrupp

Jämförelsegrupp avser icke exponerad grupp alternativt en mindre exponerad grupp av arbetstagare.

3.2.4 Utfall

Utfall omfattade psykisk ohälsa i termer av symtom på depression, ångest och utmattning respektive PTSD, även om det kan ha funnits andra faktorer än de aktuella exponeringarna som har bidragit till tillståndet. Relevant nivå av utfall ska ha fastställts genom något av följande alternativ

• självrapporterad uppgift via självskattningsskala i enkät
• strukturerad intervju (med t.ex. en kliniker eller forskare)
• uppgift från journal
• registerdata (t.ex.sjukskrivningsregister)
• observation

3.2.5 Studiedesign

I denna kartläggning inkluderades enbart systematiska översikter samt Health Technology Assessment (HTA)-rapporter med kvantitativ studiedesign. Systematiska översikter som innehåller både kvantitativ och kvalitativ studiedesign inkluderades endast om de kvantitativa resultaten redovisades separat.

3.2.6 Övriga avgränsningar

Övriga avgränsningar avsåg systematiska översikter samt HTA-rapporter som:

• har publicerats från år 2015 och framåt för att bygga vidare på den senast publicerade rapporten från SBU som berörde relaterad exponering (hot, våld och mobbning i arbetet).
• har publicerats i peer review-granskade tidskrifter eller av en offentlig HTA-organisation.
• var publicerade på svenska, engelska, danska eller norska.
• på översiktnivå har en god överförhet till svenska förhållanden.

3.3.1 Litteratursökning

En strukturerad och uttömmande litteratursökning efter systematiska översikter och HTA-rapporter genomfördes i november år 2025 i sex databaser: PsycInfo (EBSCO), Embase (embase.com), Medline (OvidSP), International HTA Database, Epistemonikos och Scopus. Sökningen begränsades till perioden januari 2015 till november 2025. Dubbletter mellan databaser gallrades bort med hjälp av programvaran Deduklick [34]. Sökstrategin redovisas i sin helhet i Bilaga 1.

I januari år 2026 utfördes kontroller av preliminärt inkluderade systematiska översikter avseende forskningsintegritet. Kontrollen omfattade:

• sökning efter återkallade publikationer i databasen Retraction Watch via EndNote 21.
• uppföljning av comments, errata eller expression of concern i databasen PubMed och kommentarer i databasen PubPeer [35].
• kvalitetsgranskning av tidskrifterna som de inkluderade översikterna publicerats i utifrån Norwegian register for scientific journals, series and publishers [36].

Kontrollen identifierade inte några tecken på brister i avseende forskningsintegritet i de systematiska översikterna, som var så allvarliga att de inte kunde inkluderas i kartläggningen.

3.3.2 Bedömning av relevans

Systematiska översikter som uppfyllde kriterier för PECO samt övriga avgränsningar inkluderades i kartläggningen. Relevansgallringen utfördes i två steg:

1. Samtliga referenser som litteratursökningen genererat granskades baserat på titel och sammanfattning (abstrakt) i två oberoende granskningar. Granskarna jämförde därefter sina bedömningar med varandra. Publikationer som en eller båda granskare bedömt som relevanta för kartläggningen beställdes hem i fulltext. Publikationer som båda granskarna bedömt som irrelevanta exkluderades. Ingen kategorisering av skäl för exklusion genomfördes i detta steg.
2. De publikationer som beställts hem i fulltext granskades i två oberoende granskningar. Granskarna jämförde därefter sina bedömningar med varandra. Vid oenighet söktes konsensus genom diskussion. Publikationer som efter fulltextläsning bedömts som relevanta inkluderades, övriga exkluderades med kategorisering för skäl till exkludering.

I Bilaga 2 redovisar vi samtliga referenser som exkluderats efter granskning. Relevansgranskningen genomfördes med hjälp av gallringsverktyget EPPI-reviewer 6.

3.3.3 Bedömning av risk för bias

De inkluderade systematiska översikterna granskades för att bedöma risken för snedvridning (bias) med ROBIS granskningsmall. Detta arbete genomfördes i två oberoende granskningar inom projektgruppen. Översikterna har bedömts utifrån kategorierna låg, måttlig eller hög risk för bias. Om de båda granskarna bedömde nivån olika fördes en dialog mellan granskarna tills dess att konsensus uppnåtts.

Kriterier för låg, måttlig respektive hög risk för bias har bedömts utifrån fyra dimensioner i ROBIS-mallen, vilket resulterat i en sammantagen bedömning av hela översikten. Dessa domäner är:

• syfte och kriterier av urval för studier
• identifikation och val av studier
• bedömning av studier och dataextraktion
• analys och syntes.

3.3.4 Dataextraktion av de systematiska översikterna

Från varje systematisk översikt extraherades uppgifter om:

• population uppdelat i kategorierna: 1) generell arbetande befolkning 2) arbetstagare inom hälso- och sjukvård 3) övriga branschspecifika arbetstagare.

• könsfördelning uppdelat i kategorierna: 1) enbart män 2) enbart kvinnor 3) mixad könsfördelning.

• studiedesign uppdelat i kategorierna: 1) longitudinell studiedesign 2) tvärsnittstudiedesign 3) både longitudinell- och tvärsnittsstudiedesign.

• analysmetod uppdelat i kategorierna: 1) metaanalys 2) syntes utan metaanalys (SWIM) 3) ingen sammanvägd statistisk syntes.

• datainsamlingsmetod exponering uppdelat i kategorierna: 1) självskattad 2) strukturerad intervju 3) journaldata 4) registerdata 5) observation 6) job-exposure matrix (JEM).

• datainsamlingsmetod utfall uppdelat i kategorierna: 1) självskattad 2) strukturerad intervju 3) journaldata 4) registerdata 5) observation.

• huruvida författarna till översikterna evidensgraderat sina resultat uppdelat i kategorierna: 1) ja 2) nej.

Projektgruppen diskuterade vilka uppgifter om de systematiska översikterna som skulle extraheras. Processen för dataextraktionen utfördes därefter i två oberoende granskningar. Vid oenigheter nåddes konsensus genom diskussion. Notera att en och samma översikt kan vara kategoriserad med flera kategorier (t.ex. flera datainsamlingsmetoder) om så föreligger i en viss översikt.

I litteratursökningen identifierades 5 570 referenser publicerade från januari år 2015 till och med november år 2025. Därtill identifierades ytterligare en referens utifrån sakkunskap. I den inledande relevansgallringen av titlar och abstrakt exkluderades 5 408 referenser. Sammanlagt beställdes 164 publikationer i fulltext för vidare granskning. Totalt inkluderades 19 systematiska översikter som uppfyllde urvalskraven utifrån PECO och andra avgränsningar i kartläggningen (Figur 4.1). Antalet referenser som exkluderades vid fulltextgranskning var 145 referenser. Vanliga skäl för exklusion var fel exponering eller utfall samt avsaknad av jämförelsegrupp bestående av icke-exponerad eller lägre exponerad grupp (Bilaga 2). Tre av 19 översikter bedömdes ha låg risk för bias, 11 översikter bedömdes ha måttlig risk, och fem översikter bedömdes ha hög risk för bias (Figur 4.1).

4.1.1 Risk för bias och tillförlitlighet i de systematiska översikterna

Risken för bias varierade mellan de 19 systematiska översikterna. Tre översikter bedömdes ha låg risk för bias (snedvridning) [38-40]. Detta indikerar att översikterna hade en hög metodologisk kvalitet med avseende på syfte och kriterier av urval för studier, identifikation och val av studier, bedömning av studier och dataextraktion, samt analys och syntes. Elva av de inkluderade översikterna bedömdes ha måttlig risk för bias [41-51]. De bedömdes alltså ha vissa metodologiska begränsningar som påverkade resultatens tillförlitlighet. Fem översikter bedömdes ha hög risk för bias [52-56], vilket innebär att det bedömdes föreligga stor osäkerhet i resultaten och begränsad tillförlitlighet. Brister som var gemensamma för många systematiska översikter var avsaknad av dubbelgranskning i genomgång av abstrakt, fulltext eller dataextraktion, avsaknad av statistisk syntes, eller att analysen inte enbart baserades på primärstudier med låg risk för bias. Bedömningen av risk för snedvridning per systematisk översikt och domän redovisas i Tabell 4.1.

I den interaktiva kartan redovisas samtliga 19 systematiska översikter. De är kategoriserade och länkade. Av den interaktiva kartan framgår vilka samband mellan kränkande särbehandling, respektive hot och våld i arbetet och psykisk ohälsa som har studerats i respektive översikt.

Det går att filtrera översikterna utifrån:

• nivå av risk för bias; låg, måttlig eller hög
• population (allmän arbetande befolkning, arbetstagare inom hälso- och sjukvård, respektive övriga bransch­specifika arbetstagare)
• studiedesign (longitudinell, tvärsnitt eller både longitudinell och tvärsnittsdesign)
• analysmetod (metaanalys, SWIM-analys, samt ingen statistisk syntes).

I följande avsnitt presenteras en mer detaljerad sammanställning av översikternas innehåll än vad som ryms i evidenskartan. Detta i syfte att ge en bättre förståelse av det samlade kunskapsläget. Några av uppgifterna går att ta fram med hjälp av evidenskartan, andra redovisas enbart här. Flera av de 19 systematiska översikterna har utvärderat flera olika populationer, exponeringar och utfall av relevans för kartläggningen, samt tillämpat flera olika mätmetoder, studiedesigner och strategier för att göra sammanvägningar. Detta gör att de uppgifter som redovisas i text och figurer ibland överstiger 19. Flera av de 19 systematiska översikterna har dessutom utvärderat andra exponeringar och utfall som faller utanför ramen för den aktuella kartläggningen. I dessa fall redovisas endasts de uppgifter som är av relevans för kartläggningens fokus.

4.3.1 Populationer och könsfördelningar

Kartläggningen visar att översikterna har studerat samband inom både generella och specifika populationer (Figur 4.2). Av de 19 inkluderade systematiska översikterna fokuserade åtta på den generella arbetande befolkningen [38-41, 47, 49, 50, 54]. En av dessa inkluderade även ett specifikt fokus på arbetstagare inom försvaret utöver den generella arbetande befolkningen [39]. Åtta systematiska översikter fokuserade på arbetstagare inom hälso- och sjukvården [42, 45, 48, 51-53, 55, 56]. En av dessa fokuserade även på arbetstagare inom socialtjänsten och utbildningsväsendet [45]. Ytterligare fyra systematiska översikter inkluderade arbetstagare inom restaurang­branschen [43], brandförsvaret [44], och Försvarsmakten [39, 46]. I 18 av 19 systematiska översikter bestod studiedeltagarna av både män och kvinnor. En översikt inkluderade enbart en kvinnlig population [46].

4.3.2 Studerade exponeringar gällande utsatthet i arbetet

Kartläggningen visar att hot, våld och mobbning är de mest studerade exponeringarna (Figur 4.3). Hot och våld studerades i nio översikter [39, 41, 42, 45, 47, 50-52, 56] och mobbning undersöktes i nio översikter [40, 43, 48, 50, 52-56]. Sexuella trakasserier undersöktes i sex översikter [38, 39, 46, 49, 50, 55] och diskriminering i tre översikter [42] [44] [55].

Datainsamling gällande exponering för trakasserier, diskriminering, mobbning eller hot och våld i arbetet har i de flesta fall genomförts med hjälp av olika formulär i en större enkät. Studiedeltagarna har själva fått besvara olika frågor, som avser att mäta om de har utsatts för mobbing, sexuella trakasserier eller diskriminering, alternativt hot eller våld i arbetet eller inte. I alla 19 inkluderade systematiska översikter inkluderades självrapporterade data om exponering. Andra sätt att mäta studerade exponeringar som förekom i de inkluderade systematiska översikterna var strukturerade intervjuer utförda av exempelvis en psykiatriker eller en forskare [46] [47], register [39 ] [46] [47] eller journaluppgifter [38] [46], samt jobbexponeringsmatriser [39] [47].

4.3.3 Studerade utfall gällande psykisk ohälsa

De vanligaste utfallen i de 19 inkluderade systematiska översikterna var symtom på depression [38-40, 42, 44-47, 49, 53, 54, 56] respektive utmattning [41-43, 45, 47, 48, 50-55] vilka studerades i 12 översikter vardera. Ångest studerades i sex översikter [44-47, 53, 54] och PTSD i fem [39, 44-46, 51]. Liksom datainsamling för exponering har även datainsamlingen för utfallen i de flesta fall genomförts med hjälp av olika formulär i en större enkät. Studiedeltagarna har själva fått besvara olika frågor som avser att mäta om de upplever de aktuella formerna av psykisk ohälsa eller inte. I alla 19 inkluderade systematiska översikter förekom den typen av självrapporterade data om utfall. Andra sätt att mäta studerade utfall som förekom bland i de inkluderade systematiska översikterna var strukturerade intervjuer [39] [46] [47], register [38] [39] [45] [46] [47] [54] eller journaluppgifter [39] [40] [46].

4.3.4 Jämförelsegrupper baserat på exponering

Tre av de systematiska översikterna inkluderade endast primärstudier där en jämförelsegrupp bestående av icke-exponerade deltagare ingick [39] [46] [49]. Fem systematiska översikter inkluderade studier med jämförelsegrupper bestående av icke-exponerade studiedeltagare eller studier där jämförelsegruppen hade en dokumenterat lägre nivå av den aktuella exponeringen [38, 40, 41, 45, 50]. I elva översikter var nivån av exponering för jämförelsegruppen inte närmare specificerad [42-44, 47, 48, 51-56]. I dessa fall är det därmed inte möjligt att med säkerhet uttala sig om huruvida jämförelsegrupperna består av studiedeltagare utan exponering eller med lägre nivå av exponering. I Figur 4.4 redovisas de jämförelsegrupper som inkluderas i de 19 inkluderade systematiska översikterna.

4.3.5 Studiedesign

Sex systematiska översikter inkluderade endast longitudinella studier där samband mellan exponering och utfall studerades över tid [38, 40, 41, 45, 50, 54]. Elva systematiska översikter inkluderade primärstudier vilka studerade samband utifrån antingen longitudinell design eller genom tvärsnittsdesign [39, 42-44, 46, 47, 49, 51-53, 56]. Två systematiska översikter inkluderade endast tvärsnittsstudier som studerade samband mellan exponeringar och utfall vid ett tillfälle [48] [55]. I Figur 4.5 redovisas de studiedesigner som inkluderas i de 19 inkluderade systematiska översikterna med specifikt avseende på primärstudier med relevans för den aktuella kartläggningen.

4.3.6 Metoder för sammanvägning av samband mellan exponering och utfall

Metoderna för att väga samman samband mellan exponering och utfall från inkluderade primärstudier varierade mellan de systematiska översikterna. Fyra översikter vägde samman data genom metaanalys och redovisade på så sätt ett sammanvägt estimat för underlaget¹ [40] [47] [51] [52] . Två översikter använde en narrativ analys eller syntes utan metaanalys [38] [45]. Dessa två översikter presenterade inte ett sammanvägt sambandsmått baserat på underlaget men gav genom sin analys en samlad bild av hur samband mellan exponering och utfall i underlaget såg ut. I majoriteten av översikterna, totalt tretton, förekom ingen sammanvägning av data utan resultat från primärstudier redovisades var för sig [41-44, 46, 48-50, 53-56]. Petereit-Haack och kollegor (2020) vägde samman samband mellan exponering och utfall genom metaanalys, men inkluderade även variabler som går utanför ramen för den aktuella kartläggningen i sin sammanvägning [39].

I endast tre av de 19 inkluderade systematiska översikterna redovisade forskarna en sammanväg bedömning av tillförlitligheten till resultaten enligt GRADE [40] [41] [50]. Theorell (2015) bedömde att tillförlitligheten för samband mellan exponering för mobbning och depression var moderat [40]. Van der Molen (2020) bedömde å andra sidan att tillförlitligheten för samband mellan exponering för mobbning och våld samt symtom på utmattning var låg baserat på resultat från primärstudier som inte vägts samman statistiskt [50]. Aronsson och kollegor (2017) bedömde att underlaget var otillräckligt för att säga om det finns ett samband mellan hot i arbetet och symtom på utmattning då det endast baserades på en relevant primärstudie [41]. Notera att SBU inte har tagit ställning till giltigheten i översiktsförfattarnas bedömning av tillförlitligheten i resultaten. Bedömningen bör därför tolkas med försiktighet.

Även Petereit-Haack och kollegor (2020) redovisade en sammanvägd bedömning enligt GRADE. De bedömde att tillförlitligheten för samband mellan exponering för trauma (där sexuella trakasserier samt hot och våld ingick i analysen) och depression samt PTSD var moderat till hög [39]. I övriga 15 systematiska översikter förekom ingen bedömning av resultatens tillförlitlighet.

^1. Analysen i 40. Theorell T, Hammarström A, Aronsson G, Träskman Bendz L, Grape T, Hogstedt C, et al. A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health. 2015;15:738.

 

4.3.7 Överförbarhet

Projektgruppen bedömer att de systematiska översikterna som ingår i kartläggningen i allmänhet har en god överförbarhet till svenska förhållanden. Dock med reservation för att det kan finnas enstaka primärstudier i översikterna som har stora kulturella arbetsmiljöskillnader med Sverige.

5.1.1 Representerade populationer

Kunskapsunderlaget består främst av översikter fokuserade på den generella arbetande befolkningen samt arbetstagare inom hälso- och sjukvården. Dock är många av översikterna begränsade till vissa yrkesgrupper, vilket innebär att resultaten inte utan vidare kan generaliseras till arbetslivet i stort. Inom hälso- och sjukvården studeras ofta exponering för hot och våld från patienter eller anhöriga [51] [52], vilket speglar specifika arbetsmiljörisker i denna sektor. Vissa yrkesgrupper framstår som underrepresenterade i denna kartläggning, såsom polis och rättsväsende eller arbetande inom utbildningssektorn, detta trots att dessa yrkesgrupper ofta exponeras för exempelvis hot och våld i deras yrkesutövning [59]. 

Exponeringarnas karaktär och kontext varierar också mellan olika sektorer, vilket ytterligare påverkar generaliserbarheten. Det är därför viktigt att tolka resultaten i relation till de populationer som faktiskt studerats. Även om vissa yrkesgrupper förefaller vara mindre representerade i det systematiskt sammanställda underlaget, är det svårt att avgöra i vilken utsträckning detta speglar faktiska kunskapsluckor eller urvalet av inkluderade översikter.

5.1.2 Exponeringar för kränkande särbehandling, respektive hot och våld i arbetet

De mest studerade exponeringarna var hot och våld samt mobbning, följt av sexuella trakasserier, medan diskriminering studerats i färre översikter. Detta tyder på att forskningen i högre grad fokuserat på exponeringar som är etablerade inom arbetsmiljöfältet och ofta tydligare definierade i såväl forskning som regelverk [26] [60].

Översikter om hot och våld hot omfattar exempelvis både fysiska och verbala incidenter i olika yrkesgrupper [47], medan översikter om mobbning per definition fokuserar på mer långvariga psykosociala belastningar över tid [54]. Viktigt att notera är dock att det finns ett begreppslig överlapp mellan vissa exponeringar. Exempelvis kan sexuella trakasserier utgöra en form av diskriminering, och mobbning kan riktas mot individer baserat på diskrimineringsgrunder.

Vidare varierar operationaliseringen av exponeringar avsevärt mellan studier. Exponeringar kan avse allt från enstaka incidenter till långvarig systematisk utsatthet, och mätas med såväl enstaka frågor som validerade instrument. Denna heterogenitet innebär att det i många fall är oklart vad de sammanvägda resultaten representerar.

5.1.3 Betydelsen av jämförelsegrupper

Jämförelsegrupperna varierar mellan de systematiska översikterna och är ofta otydligt definierade. På översiktsnivå har flertalet systematiska översikter inte konkretiserat hur exponering för jämförelsegrupp ska se ut i PECO. I många fall jämförs de exponerade grupperna med jämförelsegrupper med varierande grad av lägre exponering snarare än tydligt oexponerade grupper, med en standardiserad cut-off för icke-exponering. Detta innebär att det kan vara oklart vad resultaten faktiskt representerar. En lågexponerad grupp kan till exempel delvis bestå av deltagare som fortfarande är utsatta i en viss utsträckning, i fall där deras skattning ligger väldigt nära cut-off värdet. Detta kan leda till underskattning av sambandens styrka. Variationer i definitioner av exponering försvårar ytterligare jämförelser mellan olika forskningsresultat.

5.1.4 Utfall i psykisk ohälsa

De mest studerade utfallen är depression och symtom på utmattning, följt av ångest och PTSD. Denna fördelning överensstämmer relativt väl med vad som framgår av annan tillgängliga data om psykisk ohälsa i arbetslivet [7] [8]. Flera översikter analyserar flera utfall parallellt [44] [45] [54], vilket möjliggör en bredare förståelse av konsekvenserna av arbetsrelaterad utsatthet. Samtidigt innebär detta att utfall med olika etiologi och svårighetsgrad analyseras i samma översikt, vilket kan påverka tolkningen. Variationer i mätmetoder, exempelvis självskattningar jämfört med kliniska diagnoser eller registerdata, bidrar ytterligare till heterogenitet och kan påverka både prevalens och styrkan i observerade samband [61].

5.1.5 Könsaspekter i kartläggningen

De flesta översikter inkluderar både kvinnor och män, vilket innebär att resultaten i huvudsak är generaliserbara till en blandad arbetspopulation. Samtidigt saknas i stor utsträckning analyser av könsspecifika skillnader. Detta är relevant eftersom tidigare forskning och statistik visar på skillnader i utsatthet i arbetet och psykisk ohälsa mellan kvinnor och män [7] [38]. Vissa översikter med ett tydligare genusperspektiv, exempelvis studier av genusbaserat våld och trakasserier [38], indikerar att kön kan påverka både exponering och utfall. Att kön sällan analyseras som en effektmodifierare innebär att viktiga aspekter av sambanden inte är tillräckligt belysta i översikterna.

5.1.6 Betydelsen av studiedesign och information om varaktighet

En stor del av kunskapsunderlaget (13 översikter) bygger på tvärsnittsstudier eller kombinationer av studiedesigner, vilket begränsar möjligheten att analysera unika samband över tid mellan exponering och utfall [39, 42-44, 46-49, 51-53, 55, 56]. Endast ett mindre antal översikter (6 översikter) bygger enbart på longitudinella studier [38, 40, 41, 45, 49, 50, 54]. Detta innebär att det i många fall inte går att avgöra om exponeringen föregår utfallet eller om omvända effekter förekommer. Endast en av översikterna med fokus på longitudinella studier undersökte specifikt omvända effekter och visade att det finns visst stöd för omvända effekter gällande sambanden mellan mobbing och olika utfall [45]. Dessa resultat pekar på ett behov av framtida forskning på riktningen i dessa samband och mer kunskap om det också är så att personer som mår psykiskt dåligt tolkar arbetsmiljön och andras beteenden som mer negativa [62]. Uppföljningstiden i de inkluderade översikterna med fokus på longitudinella primärstudier varierade väsentligt och sträckte sig från så korta tidsspann som 1 månad till så långa som 12 år. Denna heterogenitet i uppföljningstid gör det utmanande att dra säkra slutsatser om varaktigheten av effekter av arbetsrelaterad utsatthet på psykisk ohälsa över tid. Vidare är information om exponeringens varaktighet och intensitet ofta bristfälligt rapporterad. Detta försvårar analys av dos-respons samband och gör det svårt att bedöma hur långvarig exponering påverkar risken för psykisk ohälsa.

En viktig aspekt att beakta är att kartläggningens resultat baseras på systematiska översikter och inte primärstudier. Detta innebär att resultaten är beroende av hur dessa systematiska översikter har genomförts, inklusive deras urvalskriterier, litteratursökning, screening av primärstudier, och eventuella kvalitetsbedömningar. Begränsningar i de inkluderade översikterna kan därmed påverka kartläggningens slutgiltiga resultat. Vidare kan urvalet av översikter ha påverkat resultaten. Endast systematiska översikter publicerade mellan år 2015 och 2025 inkluderades. Detta innebär å ena sidan att det finns en stark aktualitet i kartläggningen, samtidigt som det finns en risk att tidigare relevanta systematiska översikter inte beaktas, särskilt inom områden där forskningsläget inte uppdaterats genom nya systematiska översikter. Dock bör det noteras att primärstudier som är inkluderade i de systematiska översikterna kan ha publicerats före år 2015.

En central begränsning i kartläggningen är att många av de inkluderade översikterna endast innehåller ett begränsat antal primärstudier som är direkt relevanta för kartläggningens frågeställning. I vissa fall utgör dessa endast en liten del av översiktens totala innehåll. Detta innebär att evidensunderlaget i praktiken kan vara fragmentariskt, även när översikten som helhet omfattar ett stort antal studier. Det är därför viktigt att skilja mellan en översikts omfattning och dess faktiska relevans för den aktuella frågan.

Vidare är det, som tidigare nämnts, viktigt att skilja mellan metodologisk kvalitet och relevans. En översikt kan uppfylla etablerade kriterier för låg risk för bias, men ändå ha begränsad relevans för kartläggningens syfte. Omvänt kan översikter med högre risk för bias innehålla primärstudier som är direkt relevanta. Detta innebär att klassificeringen av risk för bias inte i sig är tillräcklig för att bedöma evidensens styrka.

Genom att endast inkludera systematiska översikter och därmed exkludera primärstudier, kvalitativa studier och andra typer av kunskapssammanställningar begränsas kartläggningen till en viss typ av evidens. Detta innebär att nyare primärstudier som ännu inte sammanställts i systematiska översikter inte fångas upp i denna kartläggning, samt att kontextuella och upplevelsebaserade aspekter av utsatthet i arbetslivet inte inkluderas. På översiktsnivå framställs i resultatet vilka samband som har studerats i högre utsträckning, såsom sambandet mellan mobbning och symtom på depression, eller sambandet mellan hot och våld, och symtom på utmattning. Därtill framgår att vissa samband studerats i betydligt lägre utsträckning, som exempelvis sambandet mellan diskriminering och ångest eller PTSD. Det visar sig också skillnader i representation från olika yrken och sektorer. Det bör dock noteras att kartläggningen inte inkluderar någon prioritering av identifierade kunskapsluckor. Detta innebär att även om områden med begränsad evidens identifieras, görs ingen bedömning av deras relativa betydelse, vilket kan vara relevant vid tolkning och användning av resultaten.

En central metodologisk aspekt är att både exponeringar och utfall i stor utsträckning baseras på självrapporterade uppgifter. Detta innebär en risk att felkällor kan påverka rapporteringen, exempelvis till följd av stigma eller att vissa former av utsatthet normaliseras i arbetsmiljön. Samtidigt kan självskattningar vara nödvändiga för att fånga individens upplevelse, vilket är särskilt relevant för fenomen. Valet av mätmetod innebär därmed en avvägning mellan subjektiv relevans och jämförbarhet. Studier som använder beteendebaserade instrument har visat sig kunna ge högre prevalensskattningar än studier som använt generella frågor om utsatthet eller inte (t.ex. [58], vilket tyder på att mätmetod har betydelse för resultaten).

Risk för bias varierar mellan översikterna, där majoriteten bedömdes ha låg eller måttlig risk för bias men med återkommande metodologiska begränsningar. Vanliga brister rör analys och syntes, exempelvis avsaknad av förregistrerade protokoll, begränsad transparens i urval av studier samt otillräcklig redovisning av hur resultat vägts samman. Dessa faktorer kan öka risken för selektiv rapportering och påverka tillförlitligheten i slutsatserna.

I de systematiska översikter där en kvantitativ sammanvägning gjordes med hjälp av antingen metaanalys eller statistisk analys utan metaanalys, framkommer en indikation på styrkan i vissa av de undersökta sambanden och tyder på en ökad risk för psykisk ohälsa vid högre exponering av hot och våld samt mobbning. Dock saknar majoriteten av översikterna kvantitativ sammanvägning av resultaten, såsom metaanalyser, och resultaten baseras istället på en narrativ syntes. I många fall redovisas resultat från primärstudier var för sig utan en tydlig sammanvägd slutsats. Detta begränsar möjligheten att bedöma styrkan i sambanden och bidrar till osäkerhet i kunskapsläget. Endast ett fåtal översikter redovisar dessutom en systematisk evidensgradering, vilket ytterligare försvårar tolkningen av resultatens tillförlitlighet.

För Försäkringskassan innebär resultaten att det finns ett vetenskapligt underlag som indikerar samband mellan arbetsrelaterad utsatthet och psykisk ohälsa. Samtidigt varierar evidensens styrka beroende på exponering, utfall och studiernas metodologiska och innehållsmässiga kvalitet. Detta innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet i individuella ärenden, men kan bidra som en del av ett bredare kunskapsunderlag vid bedömningar inom arbetsskadeförsäkringen [7].

För beslutsfattare och myndigheter innebär kartläggningen att det finns stöd för att arbetsrelaterad utsatthet kan vara en riskfaktor för psykisk ohälsa. Samtidigt pekar resultaten på betydande kunskapsluckor och metodologiska begränsningar, vilket innebär att ytterligare forskning är nödvändig för att stärka beslutsunderlaget.

För arbetsgivare understryker resultaten vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med gällande föreskrifter och vägledningar [3] [26] [60] . Även om sambandens tillförlitlighet varierar indikerar resultaten att exponering för mobbning, trakasserier samt hot och våld kan vara associerad med psykisk ohälsa. Detta innebär att förebyggande arbete, tydliga rutiner för rapportering och dokumentation av incidenter samt tidiga insatser vid signaler om utsatthet är centrala åtgärder.

För företagshälsovård och andra stödjande funktioner kan resultaten bidra till ökad medvetenhet om arbetsrelaterade faktorers betydelse för psykisk ohälsa, vilket är centralt i både förebyggande arbete och rehabilitering [61]. Samtidigt kräver de metodologiska begränsningarna att resultaten tolkas med försiktighet och i relation till individens specifika situation.

7.1.1 Sakkunniga

• Linda Magnusson Hanson, docent i folkhälsovetenskap, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
• Andreas Stenling, docent i psykologi, Institutionen för psykologi, Umeå universitet

7.1.2 Kansli

• Magdalena Ramstedt Stadin, projektledare
• Elin Frögéli, biträdande projektledare
• Maria Ahlberg, projektadministratör
• Carl Gornitzki, informationsspecialist
• Jenny Odeberg, projektansvarig chef

7.1.3 Externa granskare

SBU har anlitat en extern granskare, vilken har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och den externa granskaren står därför inte med nödvändighet bakom samtliga texter i rapporten.

• Michael Rosander, professor i psykologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet

7.1.4 Bindningar och jäv

Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

7.1.5 SBU:s vetenskapliga råd

SBU:s vetenskapliga råd har informerats om arbetet med kartläggningen och
dess innehåll. Professor Magnus Svartengren har varit specialgranskare.

• Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna, ordförande (omvårdnad)
• Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet, vice ordförande (hälsoekonomi)
• Aron Naimi-Akbar, Malmö universitet (tandvård)
• Ata Ghaderi, Karolinska institutet (psykologi)
• Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
• Carina Berterö, Linköpings universitet (omvårdnad)
• Christina Nehlin Gordh, Uppsala universitet (psykiatri)
• Eva Uustal, Linköpings universitet (medicin)
• Jahangir Khan, Göteborgs universitet (hälsoekonomi)
• Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
• Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
• Martin Bergström, Lunds universitet (socialt arbete)
• Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
• Petter Gustavsson, Karolinska institutet (psykologi)
• Susanne Guidetti, Karolinska institutet (arbetsterapi)
• Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
• Titti Mattsson, Lunds universitet (etik, juridik)
• Ulrik Kihlbom, Karolinska institutet (etik)
• Urban Markström, Umeå universitet (socialt arbete, funktionstillstånd och funktionshinder)
• Ylva Nilsagård, Örebro universitet (fysioterapi) 

1. Bakker AB, Demerouti E, Sanz-Vergel A. Job Demands–Resources Theory: Ten Years Later. Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior. 2023;10(Volume 10, 2023):25–53. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1146/annurev-orgpsych-120920-053933
2. Boot CRL, LaMontagne AD, Madsen IEH. Fifty years of research on psychosocial working conditions and health: From promise to practice. Scand J Work Environ Health. 2024;50(6):395–405. Available from: https://doi.org/10.5271/sjweh.4180
3. WHO. WHO guidelines on mental health at work. Geneva: World Health Organization; 2022. Available from: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/6152a556-6893-4c4e-9ed8-094478bb25eb/content
4. Daly M, Macchia L. Global trends in emotional distress. Proc Natl Acad Sci U S A. 2023;120(14):e2216207120. Available from: https://doi.org/10.1073/pnas.2216207120
5. Steel Z, Marnane C, Iranpour C, Chey T, Jackson JW, Patel V, et al. The global prevalence of common mental disorders: a systematic review and meta-analysis 1980-2013. Int J Epidemiol. 2014;43(2):476–93. Available from: https://doi.org/10.1093/ije/dyu038
6. Dalsager L, Sørensen K, Sørensen JK, Burr H, Dragano N, Hanson LM, et al. Time trends in prevalence of depressive disorder in the Danish working population from 2012 to 2018. J Affect Disord. 2025;385:119449. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jad.2025.119449
7. Försäkringskassan. Försäkringskassans lägesrapport 2026:1 – Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv. Stockholm: Försäkringskassan. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.forsakringskassan.se/download/18.9fd5de919ac9bfb0a5395/1768298356577/psykisk-ohalsa-i-dagens-arbetsliv-forsakringskassans-lagesrapport-2026-1.pdf
8. Lidwall U, Bill S, Palmer E, Olsson Bohlin C. Mental disorder sick leave in Sweden: A population study. Work. 2018;59(2):259–72. Available from: https://doi.org/10.3233/wor-172672
9. Socialstyrelsen. Begrepp inom området psykisk hälsa Version 1.1. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/19112a0be4af4a7ea813f2421c6e465c/2024-6-9186.pdf
10. Socialstyrelsen. Klassifikationen ICD-10. Stockholm: Socialstyrelsen. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/klassifikationer-och-koder/icd-10/
11. Folkhälsomyndigheten. Hur mäter man psykisk hälsa i befolkningen? Solna: Folkhälsomyndigheten. [accessed March 26 2026]. Available from: https://dinpsykiskahalsa.se/artiklar/vad-ar-psykisk-halsa/hur-mater-man-psykisk-halsa/
12. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/5e4ef79d53d34793b4119029c1253bff/2021-4-7339.pdf
13. ILO. Conventions, Protocols and Recommendations. Internationl Labour Organization. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.ilo.org/international-labour-standards/conventions-protocols-and-recommendations
14. Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar. Solna: Arbetsmiljöverket. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-20232/
15. Rospenda KM. Workplace harassment, services utilization, and drinking outcomes. Journal of Occupational Health Psychology. 2002;7(2):141–55. Available from: https://doi.org/10.1037/1076-8998.7.2.141
16. ILO. International Labour Organization; 2019. [accessed March 26 2026]. Available from: https://normlex.ilo.org/dyn/nrmlx_en/f?p=NORMLEXPUB:1:0::NO
17. McDonald P. Workplace Sexual Harassment 30 Years on: A Review of the Literature. International Journal of Management Reviews. 2012;14(1):1–17. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1111/j.1468-2370.2011.00300.x
18. Fitzgerald LF, Gelfand MJ, Drasgow F. Measuring sexual harassment: Theoretical and psychometric advances. Basic and Applied Social Psychology. 1995;17(4):425–45. Available from: https://doi.org/10.1207/s15324834basp1704_2
19. Dipboye R, Johnson S. Subtle (and not so subtle) discrimination in organizations. In; 2004.
20. Einarsen SV, Hoel H, Zaph D, Cooper CL. Bullying and harassment in the workplace: theory, research and practice. 3rd ed. Boca Raton; 2020.
21. Einarsen S, Hoel H, Notelaers G. Measuring exposure to bullying and harassment at work: Validity, factor structure and psychometric properties of the Negative Acts Questionnaire-Revised. Work & Stress. 2009;23(1):24–44. Available from: https://doi.org/10.1080/02678370902815673
22. Dhanani LY, LaPalme ML, Joseph DL. How prevalent is workplace mistreatment? A meta-analytic investigation. Journal of Organizational Behavior. 2021;42(8):1082–98. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1002/job.2534
23. Arbetsmiljöverket. Arbetsmijön 2021. Solna: Arbetsmiljöverket. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsmiljostatistik-officiell-arbetsskadestatstik/arbetsmiljon-2021/
24. Nielsen MB, Matthiesen SB, Einarsen S. The impact of methodological moderators on prevalence rates of workplace bullying. A meta-analysis. Journal of Occupational and Organizational Psychology. 2010;83(4):955–79. Available from: https://doi.org/10.1348/096317909X481256
25. Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön 2024. Solna: Arbetsmiljöverket. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon-2024/arbetsmiljon-2024-rapport.pdf
26. Arbetsmiljöverket. Våld och hot om våld. Solna: Arbetsmiljöverket. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/vald-och-hot-om-vald/
27. Barclay LJ, Aquino K. Workplace aggression and violence. In: APA handbook of industrial and organizational psychology, Vol 3: Maintaining, expanding, and contracting the organization. APA handbooks in psychology®. Washington, DC, US: American Psychological Association; 2011. p. 615–40.
28. ILO. C190 - Violence and Harassment Convention, 2019 (No. 190). Geneva: The International Labour Organization; 2019. Available from: https://normlex.ilo.org/dyn/nrmlx_en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_CODE:C190
29. Liu J, Gan Y, Jiang H, Li L, Dwyer R, Lu K, et al. Prevalence of workplace violence against healthcare workers: a systematic review and meta-analysis. Occupational and Environmental Medicine. 2019;76(12):927–37. Available from: https://doi.org/10.1136/oemed-2019-105849
30. Arbetsmiljöverket. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Solna: Arbetsmiljöverket; 2015. Available from: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
31. Lazarus RS. Stress, appraisal, and coping: Springer; 1984.
32. Siegrist J, Li J. Psychosocial Occupational Health: An Interdisciplinary Textbook: Oxford University Press; 2024.
33. Rugulies R, Aust B, Greiner BA, Arensman E, Kawakami N, LaMontagne AD, et al. Work-related causes of mental health conditions and interventions for their improvement in workplaces. The Lancet. 2023;402(10410):1368–81. Available from: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(23)00869-3
34. Borissov N, Haas Q, Minder B, Kopp-Heim D, von Gernler M, Janka H, et al. Reducing systematic review burden using Deduklick: a novel, automated, reliable, and explainable deduplication algorithm to foster medical research. Syst Rev. 2022;11(1):172. Available from: https://doi.org/10.1186/s13643-022-02045-9
35. The PubPeer Foundation. PubPeer the online Journal club. California: The PubPeer Foundation. Available from: https://pubpeer.com/
36. Norwegian Directorate for Higher Education and Skills. Norwegian Directorate for Higher Education and Skills. Kanalregistret. Bergen: Norwegian Directorate for Higher Education and Skills. Available from: https://kanalregister.hkdir.no/en
37. SBU. Utvärdering av insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten: En metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2023. Available from: https://www.sbu.se/metodbok
38. Blindow KJ, Cedstrand E, Elling DL, Hagland M, Bodin T. Gender-based violence and harassment at work and health and occupational outcomes. A systematic review of prospective studies. BMC Public Health. 2024;24(1):1788. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-024-19304-0
39. Petereit-Haack G, Bolm-Audorff U, Starke KR, Seidler A. Occupational risk for post-traumatic stress disorder and trauma-related depression: A systematic review with meta-analysis. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2020;17(24). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph17249369
40. Theorell T, Hammarström A, Aronsson G, Träskman Bendz L, Grape T, Hogstedt C, et al. A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health. 2015;15:738. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-015-1954-4
41. Aronsson G, Theorell T, Grape T, Hammarström A, Hogstedt C, Marteinsdottir I, et al. A systematic review including meta-analysis of work environment and burnout symptoms. BMC Public Health. 2017;17(1):264. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-017-4153-7
42. Chireh B, Essien SK, Swerhun K, D'Arcy C, Acharibasam JW. Workplace stressors and mental health outcomes among personal support workers: A systematic review. International journal of nursing studies. 2025;168:105093. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2025.105093
43. Grimmond T, King T, LaMontagne AD, Oostermeijer S, Harrap B, Newberry-Dupe J, et al. Workplace-related determinants of mental health in food and bar workers in Western, high-income countries: A systematic review. Am J Ind Med. 2024;67(8):696–711. Available from: https://doi.org/10.1002/ajim.23620
44. Igboanugo S, Bigelow PL, Mielke JG. Health outcomes of psychosocial stress within firefighters: A systematic review of the research landscape. J Occup Health. 2021;63(1):e12219. Available from: https://doi.org/10.1002/1348-9585.12219
45. Nyberg A, Kecklund G, Hanson LM, Rajaleid K. Workplace violence and health in human service industries: a systematic review of prospective and longitudinal studies. Occupational and environmental medicine. 2021;78(2):69–81. Available from: https://doi.org/10.1136/oemed-2020-106450
46. Obradovic T, Rabin S, Murphy D, Fear NT, Sharp ML. Mental health outcomes associated with military sexual trauma in serving and ex-servicewomen: A systematic review. Psychological medicine. 2025;55:e287. Available from: https://doi.org/10.1017/S003329172510175X
47. Rudkjoebing LA, Bungum AB, Flachs EM, Eller NH, Borritz M, Aust B, et al. Work-related exposure to violence or threats and risk of mental disorders and symptoms: a systematic review and meta-analysis. Scand J Work Environ Health. 2020;46(4):339–49. Available from: https://doi.org/10.5271/sjweh.3877
48. Samsudin EZ, Isahak M, Rampal S. The prevalence, risk factors and outcomes of workplace bullying among junior doctors: A systematic review. European Journal of Work and Organizational Psychology. 2018;27(6):700–18. Available from: https://doi.org/10.1080/1359432X.2018.1502171
49. Shields M, Dimov S, Kavanagh A, Milner A, Spittal MJ, King TL. How do employment conditions and psychosocial workplace exposures impact the mental health of young workers? A systematic review. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2021;56(7):1147–60. Available from: https://doi.org/10.1007/s00127-021-02077-x
50. van der Molen HF, Nieuwenhuijsen K, Frings-Dresen MHW, de Groene G. Work-related psychosocial risk factors for stress-related mental disorders: an updated systematic review and meta-analysis. BMJ Open. 2020;10(7):e034849. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-034849
51. Wang J, Zeng Q, Wang Y, Liao X, Xie C, Wang G, et al. Workplace violence and the risk of post-traumatic stress disorder and burnout among nurses: A systematic review and meta-analysis. Journal of nursing management. 2022;30(7):2854–68. Available from: https://doi.org/10.1111/jonm.13809
52. Amiri S, Mahmood N, Mustafa H, Javaid SF, Khan MAB. Occupational Risk Factors for Burnout Syndrome Among Healthcare Professionals: A Global Systematic Review and Meta-Analysis. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2024;21(12). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph21121583
53. Bambi S, Foa C, De Felippis C, Lucchini A, Guazzini A, Rasero L. Workplace incivility, lateral violence and bullying among nurses. A review about their prevalence and related factors. Acta Biomed Ateneo Parmense. 2018;89(6-S):51–79. Available from: https://doi.org/10.23750/abm.v89i6-S.7461
54. Boudrias V, Trépanier SG, Salin D. A systematic review of research on the longitudinal consequences of workplace bullying and the mechanisms involved. Aggression and Violent Behavior. 2021;56. Available from: https://doi.org/10.1016/j.avb.2020.101508
55. Grech M. The Effect of the Educational Environment on the rate of Burnout among Postgraduate Medical Trainees - A Narrative Literature Review. J med educ curric dev. 2021;8:23821205211018700. Available from: https://doi.org/10.1177/23821205211018700
56. Saade S, Parent-Lamarche A, Bazarbachi Z, Ezzeddine R, Ariss R. Depressive symptoms in helping professions: a systematic review of prevalence rates and work-related risk factors. International archives of occupational and environmental health. 2022;95(1):67–116. Available from: https://doi.org/10.1007/s00420-021-01783-y
57. Lanctôt N, Guay S. The aftermath of workplace violence among healthcare workers: A systematic literature review of the consequences. Aggression and Violent Behavior. 2014;19(5):492–501. Available from: https://doi.org/10.1016/j.avb.2014.07.010
58. Nielsen MB, Einarsen S. Outcomes of exposure to workplace bullying: A meta-analytic review. Work & Stress. 2012;26(4):309–32. Available from: https://doi.org/10.1080/02678373.2012.734709
59. Forskningsrådet för hälsa aov. Våld i arbetslivet inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och utbildningssektorn: Kunskapsläge och fortsatt forskningsbehov. 2020. Available from: https://forte.se/upptack-forskning/publikationer/vald-i-arbetslivet-inom-halso--och-sjukvard-socialt-arbete-och-utbildningssektorn
60. Arbetsmiljöverket. Motverka kränkande särbehandling och mobbing 2025. Solna: Arbetsmiljöverket. [accessed March 26 2026]. Available from: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/motverka-krankande-sarbehandling/
61. Rugulies R. Studying the effect of the psychosocial work environment on risk of ill-health: towards a more comprehensive assessment of working conditions. Scand J Work Environ Health. 2012;38(3):187–91. Available from: https://doi.org/10.5271/sjweh.3296
62. De Lange AH, Taris TW, Kompier MAJ, Houtman ILD, Bongers PM. The relationships between work characteristics and mental health: Examining normal, reversed and reciprocal relationships in a 4-wave study. Work & Stress. 2004;18(2):149–66. Available from: https://doi.org/10.1080/02678370412331270860