Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter

Rapporten utvärderar metoder för att identifiera och behandla förlossningsrädsla samt metoder för att behandla mild till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet. Rapporten omfattar även hälsoekonomiska, etiska och sociala aspekter för frågeställningen.

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Syfte och bakgrund

I denna rapport utvärderar SBU identifiering och behandling av förlossningsrädsla samt behandling av lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditeten. Utvärderingen är ett regeringsuppdrag och gäller behandlingseffekter samt hälsoekonomi och etik. Rapporten fokuserar på mödrahälsovårdens uppdrag och behandlar inte svår depression, läkemedelsbehandling eller kejsarsnitt.

Förlossningsrädsla i denna rapport refererar till förlossningsrädsla av klinisk relevans. Den kan beskrivas som så stark oro och rädsla inför barnets födelse att det allvarligt stör personens dagliga liv. Det finns inte någon generell rutin inom mödrahälsovården för att identifiera förlossningsrädsla. Vid förlossningsrädsla ges individualiserat stöd vid specialenheter, som ofta kallas Auroramottagningar.

Symtomen vid depression eller ångestsjukdomar är inte annorlunda under graviditeten, även om situationen är speciell. Vid lindrig depression eller ångestsjukdom erbjuds oftast stödsamtal med barnmorska, kurator eller psykolog. Vid säkerställd eller misstänkt måttlig depression eller ångestsjukdom erbjuds oftast korttidspsykoterapier, läkemedelsbehandling eller båda.

Slutsatser

  • En självskattning med visuellt analoga skalor (VAS) kan användas för att identifiera gravida vars förlossningsrädsla behöver utredas vidare (låg tillförlitlighet).
  • Effekten av behandling av förlossningsrädsla kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska depressiva symtom hos gravida med lindrig till måttlig depression (låg tillförlitlighet). Vi bedömer minskningen som kliniskt relevant och måttligt stor. Effekten av KBT för gravida med ångestsjukdomar kan dock inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet.
  • Psykoedukation1 kan minska depressiva symtom hos gravida med lindrig till måttlig depression, ångestsjukdom eller båda (låg tillförlitlighet). Vi bedömer dock minskningen som för liten för att vara kliniskt relevant.
  • Effekten av behandling med interpersonell terapi (IPT), beteendeaktivering eller mindfulness för gravida med lindrig till måttlig depression, ångestsjukdom eller båda kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet. Inga inkluderade studier har undersökt effekten av stödsamtal eller psykodynamisk terapi (PDT).

1. Utbildning som syftar till att ge kännedom, kunskap och strategier för att kunna hantera känslomässiga reaktioner.

Citera denna rapport:

SBU. Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 322. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/322

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Ann Josefsson (talesperson), professor, överläkare obstetrik och gynekologi, Universitetssjukhuset Linköping, Linköping
  • Marie Bendix, med dr, överläkare, Psykiatri Sydväst, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)
  • Ida Flink, phd, docent, leg psykolog, Örebro universitet
  • Christina Nilsson, barnmorska, docent i sexuell och reproduktiv hälsa, universitetslektor, Högskolan i Borås
  • Christine Rubertsson, barnmorska, BB-hemma Skånes universitetssjukhus, professor inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, Lunds universitet
  • Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik, Linköpings universitet
  • Gunilla Sydsjö, professor, leg psykoterapeut, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

SBU

  • Nathalie Peira (projektledare)
  • Naama Kenan Modén (biträdande projektledare)
  • Caroline Jungner (projektadministratör)
  • Jenny Berg (hälsoekonom)
  • Maja Kärrman Fredriksson (informationsspecialist)

Film om projektet

Broschyr om graviditet, förlossning och vården efteråt

I den här broschyren sammanfattar vi denna och andra SBU-rapporter om metoder och behandlingar inom mödra- och förlossningsvården. Vi beskriver vilken evidens som finns men också var det saknas tillräcklig forskning. Vi berättar även vad de med egen erfarenhet tycker att forskningen borde besvara först.

Läs broschyren

Pressmeddelande

Så hjälper vi gravida med förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet

De flesta gravida upplever en viss grad av oro, rädsla och ångest inför förlossningen. Men för mer än 10 procent är rädslan så intensiv att den betecknas som kliniskt relevant förlossningsrädsla. Hur finner man de gravida kvinnor som behöver hjälp, och hur bör behandlingen vid rädsla, depression och ångest se ut? SBU har gjort en systematisk översikt av forskningen på området.

Läs pressmeddelandet

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Föda barn: Svår rädsla verkar fångas upp väl av VAS-skalor

De flesta fall av svår förlossningsrädsla skulle kunna fångas upp i mödravården med så kallade visuellt analoga skalor, VAS. Befintlig forskning ger däremot inga besked om lämplig utformning, kliniskt relevanta tröskelvärden eller bästa behandling.

Läs artikeln
Sidan publicerad