Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Dyslexi – strukturerad träning hjälper barnen men testerna är dåligt utprövade

Om barn och unga med dyslexi övar kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt, förbättras deras förmåga att läsa, stava och förstå texter. Däremot finns det alltför få studier för att avgöra hur annan träning, tester och hjälpmedel fungerar. Det visar SBU:s unika litteraturöversikt.

I den första systematiska litteraturöversikt som någonsin har gjorts på området, har SBU granskat forskningen om tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi.

Utvärderingen gäller tre huvudfrågor. Den första är om det finns metoder som kan förutsäga dyslexi redan innan barnet har fått någon formell läs- och skrivträning – vanligen före sex års ålder.

Svaret är ja, det går att förutsäga dyslexi redan innan barnet har börjat skolan. Metoder som mäter medvetenhet om språkljud, automatiserad benämningsförmåga och bokstavskännedom hos barnet verkar kunna ge besked. Däremot finns det ingen utvärdering av nytta och eventuella risker med detta eller av att sätta in insatser för barn innan de får lästräning i skolan.

Ovisst om tester

Den andra frågan är hur tillförlitliga de tester är som används för att upptäcka och utreda dyslexi hos barn och ungdomar från 6 till 20 år.

SBU konstaterar att inget av det femtiotal olika tester som förekommer i Sverige har prövats vetenskapligt. Därför går det inte att avgöra om de verkligen mäter det som avses på ett tillförlitligt sätt. Här behövs det mer forskning.

Läser bättre

Fråga nummer tre gäller effekten av olika insatser för barn och ungdomar med dyslexi. Den samlade forskningen visar att barn som på ett strukturerad sätt tränar på att koppla ihop språkljud och bokstäver – på engelska kallat phonics – får bättre förmåga att läsa och förstå text, liksom att stava och uppmärksamma hur olika språkljud är uppbyggda. Ofta börjar träningen på en mycket grundläggande nivå och blir gradvis mer ­avancerad.

Oklar nytta

När det gäller de flesta andra åtgärder – som annan slags träning, musikterapi, tekniska hjälpmedel och alternativa metoder – saknas det tillräckligt vetenskapligt underlag för att avgöra om de gör nytta eller inte.

Frågan om nyttan av olika insatser är viktig. Dyslexi kan ha betydelse för tillvaron även utanför skolan, till exempel för kamratrelationer och fritidsaktiviteter och på längre sikt även för utbildning, arbetsliv och samhällsliv.

I dag råder det brist på studier av olika insatsers effekt både på livskvalitet (bland annat självförtroende, självständighet och självbild) och på kunskapsutveckling.

Etiska frågor

SBU-rapporten tar också upp etiska frågor kring utredning och insatser.

Eftersom en utredning skapar förväntningar om att få hjälp, kan det bli problem om förväntningarna inte infrias snabbt, till exempel i skolor som saknar resurser eller kompetens på området. Detta är en rättvisefråga.

Föräldrar och lärare kan också ha olika uppfattning om lämplig tidpunkt för utredning.

För många barn är en dyslexiutredning påfrestande, och värdet av omfattande tester som kanske innebär obehag måste ställas mot barnets rätt till integritet.

Rätten till självbestämmande innebär att det är eleven och föräldrarna som ska avgöra när diagnosen ska vara privat eller offentlig, men deras uppfattningar kan givetvis gå isär. Dessutom kan eleven och föräldrarna ha olika uppfattning om risken för stigmatisering. [RL]

Slutsatser | Dyslexi

  • Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet).
  • Det går inte att uttala sig om nyttan av andra former av läs- och skrivträning eller av alternativa verktyg (hjälpmedel för att stödja, kompensera och utveckla läsförmåga som t ex appar i mobiltelefonen). Metoderna är otillräckligt utvärderade.
  • Det finns tester som kan förutsäga dyslexi redan innan barnen har fått undervisning i att läsa och skriva i skolan. Brister i fonologisk medvetenhet, snabb automatiserad benämningsförmåga samt bokstavskännedom har ett samband med dyslexi. Nytta och eventuella risker med sådana tidiga testförfaranden har inte utvärderats i denna rapport. Insatser som riktas mot barn med sådana bristande förmågor innan de får lästräning har inte utvärderats i rapporten.
  • I Sverige används mer än 50 olika tester för att upptäcka och utreda barn med dyslexi. Inget av testerna är vetenskapligt utvärderat, dvs det saknas studier som undersöker om de är tillförlitliga och mäter det som avses.

Bakgrund

Dyslexi, även kallat specifika läs- och skrivsvårigheter, är en funktionsnedsättning som i regel är medfödd.

Man har svårigheter med att koda av ord och stava, vilket i sin tur kan leda till minskad läsförståelse.

En uppskattning är att 5–8 procent av befolkningen har dyslexi, men det beror också på hur gränserna sätts. Många studier har angett gränsen till de 10 procent som har mest läs- och skrivsvårigheter i den grupp barn och unga som undersökts.

Lästips

Metodguide för socialt arbete

Vetenskaplig kvalitet i publicerade effektutvärderingar, rapport från Socialstyrelsen

Colorado blueprints, Center for the Study and Prevention of Violence. Här finns utvärderingar av interventioner och behandling av ungdomar

Amerikanska The National Registry of Evidence-based Programs and Practices (NREPP) är en sökbar databas för interventioner inom psykisk hälsa och vid droganvändning. Se www.nrepp.samhsa.gov