Testning av APC-resistens inför förskrivning av p-piller

Fråga till SBU:s Upplysningstjänst

Vad finns det för underlag för att använda screening för att finna de p-pilleranvändare som har en ärftlig risk för trombos?

Sammanfattning SBU Upplysningstjänst

Enligt författarna till en systematisk översikt från 2006 (1), har personer med en ärftlig risk för trombos en ökad risk att få blodpropp vid användning av p-piller.

Man undersökte även den hälsoekonomiska nyttan med att screena för detta. Författarnas slutsats var att ärftlig, ökad risk för trombos hos p-pilleranvändare förekommer så sällan att det inte är resursmässigt motiverat att testa alla. Deras bedömning är att riktad screening (att endast de personer som haft tromboser själva eller i familjen screenas) är att föredra framför allmän screening (att samtliga personer screenas före p-pillerförskrivning).

SBU har även identifierat en observationsstudie där man undersökt fler ärftliga faktorer än faktor V-Leiden (FVL) vilket är den faktor som oftast associeras med APC-resistens och förhöjd risk för trombos vid p-pilleranvändning. Studieförfattarna skriver att det finns en signifikant höjd risk även vid andra ärftliga faktorer. De menar därför att om man beslutar sig för att screena bör man ta hänsyn till fler faktorer än FVL.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte bedömts och resultaten inte vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Referenser

1. Wu O, Robertson L, Twaddle S, Lowe GD, Clark P, Greaves M, et al. Screening for thrombophilia in high-risk situations: systematic review and cost-effectiveness analysis. The Thrombosis: Risk and Economic Assessment of Thrombophilia Screening (TREATS) study. Health technology assessment (Winchester, England). 2006;10(11):1-110.
2. Legnani C, Cini M, Cosmi B, Mattarozzi S, Lo Manto G, Palareti G. Oral contraceptive use in women with poor anticoagulant response to activated protein C but not carrying the factor V Leiden mutation increases the risk of venous thrombosis. Thrombosis and haemostasis. 2004;91(4):712-8.
3. Socialstyrelsen. Nationella screeningprogram – modell för bedömning, införande och uppföljning. 2014;2014-2-16.
4. Dahlback B. [APC resistance, oral contraceptives and thrombosis. Screening is justified for diagnosing high-risk cases]. Lakartidningen. 1997;94(16):1522-4.
5. Milsom I, Odlind V. [P pills and APC resistance. General screening is not justified]. Lakartidningen. 1997;94(13):1208-9.
6. Sarig G, Brenner B. Identifying women at high risk of venous thrombosis before administration of hormone therapy. Women's Health. 2007;3(2):131-4.
7. Favaloro EJ, McDonald D, Lippi G. Laboratory investigation of thrombophilia: the good, the bad, and the ugly. Seminars in thrombosis and hemostasis. 2009;35(7):695-710.
8. Walker ID. Factor V Leiden: should all women be screened prior to commencing the contraceptive pill? Blood reviews. 1999;13(1):8-13.
9. Andreassi MG, Botto N, Maffei S. Factor V Leiden, prothrombin G20210A substitution and hormone therapy: indications for molecular screening. Clinical chemistry and laboratory medicine : CCLM / FESCC. 2006;44(5):514-21.
10. Eichinger S. Consequences of thrombophilia screening for life quality in women before prescription of oral contraceptives and family members of VTE patients. Hamostaseologie. 2009;29(1):110-1.
11. Andersen BS, Olsen J. Oral contraception and factor V Leiden mutation in relation to localization of deep vein thrombosis. Thrombosis research. 1998;90(4):191-4.