Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Optimering av hjärtsviktsbehandling genom upprepade mätningar av natriuretiska peptider
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte förmår att pumpa tillräckligt med blod. Vanliga symtom är andfåddhet som förvärras i liggande läge, trötthet och ansamling av vätska i kroppen. Sjukdomen är allvarlig och kan ge en avsevärt nedsatt livskvalitet samt är förenad med hög dödlighet. Prognosen är ofta dålig men kan förbättras om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede och om den medicinska handläggningen optimeras.
Natriuretiska peptider är biomarkörer som används vid diagnostik och bedömning av prognos av hjärtsvikt [1]. Peptidnivåerna visar också förändring av graden av hjärtsvikt. För att optimera behandlingen och därmed förbättra det kliniska utfallet hos hjärtsviktspatienter har upprepade mätningar av natriuretiska peptider använts.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Fråga till SBU:s upplysningstjänst
Finns det för hjärtsviktspatienter i öppenvård evidens för att tillägg av upprepade mätningar av natriuretiska peptider förbättrar utfall som till exempel ett minskat återintag på sjukhus och en ökad livskvalitet jämfört med enbart vård och behandling enligt kliniska riktlinjer?
Frågeställare: Utvecklingschef, Region Gävleborg
Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst
SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och kvalitetsgranskning av systematiska översikter inkluderat två systematiska översikter i svaret [2,3]. Författarna till den ena översikten [2] drog slutsatsen att monitorering av natriuretiska peptider hos patienter med akut eller kronisk hjärtsvikt, oavsett sjukdomsgrad, inte medför ytterligare nytta för de primära utfallsmåtten total mortalitet eller hjärtsviktsrelaterad sjukhusvård. Författarna till den andra översikten [3] konkluderade att guidning av hjärtsviktsbehandling med natriuretiska peptider inte reducerade mortalitet men reducerade hjärtsviktsrelaterad inläggning och vård på sjukhus. Översiktförfattarna bedömde tillförlitligheten till resultaten som låg eller mycket låg beroende på stora metodologiska skillnader. Resultatens betydelse för hjärtsviktspatienter i allmänhet och särskilt för de patienter som handläggs i primärvård, bedömdes av författarna till den andra översikten som oklar.
Resultaten i de två översikterna bygger på studier från Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. Det finns en stor variation internationellt i hur vården av hjärtsviktspatienter är organiserad. Resultat från studier gjorda i andra länder kan därför inte direkt antas gälla för svenska förhållanden.
SBU:s upplysningstjänst har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt risken för systematiska fel i primärstudier och inte heller vägt samman resultaten eller bedömt graden av vetenskaplig tillförlitlighet. Här redovisar vi därför endast författarnas slutsatser från systematiska översikter som bedöms ha låg eller måttlig risk för systematiska fel.
Liknande rapporter
Sökord
hjärtinkompensation. hjärtinsufficiens biomarkör biomarker BNP heart failure cardiac failure heart decompensation myocardial failure CHF cardiac decompensation cardiac insufficiency heart insufficiency myocardial insufficiency natriuretic peptide pro bnp probnp ntpprobnp natriuretic factor natrecor hemmonitorering
Innehållsdeklaration
Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Strukturerad litteratursökning
Strukturerad och uttömmande litteratursökning
✓ Relevansgranskning*
✓ Kvalitetsgranskning*
Sammanvägning av resultat
Evidensgradering gjord av SBU
Evidensgradering gjord externt
Baseras på en systematisk litteraturöversikt
Konsensusprocess
Framtagen i samarbete med sakkunniga
Patienter/brukare medverkat
Etiska aspekter
Ekonomiska aspekter
Sociala aspekter
Granskad av SBU:s kvalitetsgrupp
Granskad av SBU:s råd
Godkänd av SBU:s nämnd
* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.
Litteratursökning
Projektgrupp
Detta svar är sammanställt av Claes Lennmarken (projektledare), Sally Saad (utredare), Sara Fundell (projektadministratör) och Miriam Entesarian Matsson (produktsamordnare) vid SBU.