Optimering av hjärtsviktsbehandling genom upprepade mätningar av natriuretiska peptider

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte förmår att pumpa tillräckligt med blod. Vanliga symtom är andfåddhet som förvärras i liggande läge, trötthet och ansamling av vätska i kroppen. Sjukdomen är allvarlig och kan ge en avsevärt nedsatt livskvalitet samt är förenad med hög dödlighet. Prognosen är ofta dålig men kan förbättras om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede och om den medicinska handläggningen optimeras.

Natriuretiska peptider är biomarkörer som används vid diagnostik och bedömning av prognos av hjärtsvikt [1]. Peptidnivåerna visar också förändring av graden av hjärtsvikt. För att optimera behandlingen och därmed förbättra det kliniska utfallet hos hjärtsviktspatienter har upprepade mätningar av natriuretiska peptider använts.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det för hjärtsviktspatienter i öppenvård evidens för att tillägg av upprepade mätningar av natriuretiska peptider förbättrar utfall som till exempel ett minskat återintag på sjukhus och en ökad livskvalitet jämfört med enbart vård och behandling enligt kliniska riktlinjer?

Frågeställare: Utvecklingschef, Region Gävleborg

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och kvalitetsgranskning av systematiska översikter inkluderat två systematiska översikter i svaret [2,3]. Författarna till den ena översikten [2] drog slutsatsen att monitorering av natriuretiska peptider hos patienter med akut eller kronisk hjärtsvikt, oavsett sjukdomsgrad, inte medför ytterligare nytta för de primära utfallsmåtten total mortalitet eller hjärtsviktsrelaterad sjukhusvård. Författarna till den andra översikten [3] konkluderade att guidning av hjärtsviktsbehandling med natriuretiska peptider inte reducerade mortalitet men reducerade hjärtsviktsrelaterad inläggning och vård på sjukhus. Översiktförfattarna bedömde tillförlitligheten till resultaten som låg eller mycket låg beroende på stora metodologiska skillnader. Resultatens betydelse för hjärtsviktspatienter i allmänhet och särskilt för de patienter som handläggs i primärvård, bedömdes av författarna till den andra översikten som oklar.

Resultaten i de två översikterna bygger på studier från Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. Det finns en stor variation internationellt i hur vården av hjärtsviktspatienter är organiserad. Resultat från studier gjorda i andra länder kan därför inte direkt antas gälla för svenska förhållanden.

SBU:s upplysningstjänst har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt risken för systematiska fel i primärstudier och inte heller vägt samman resultaten eller bedömt graden av vetenskaplig tillförlitlighet. Här redovisar vi därför endast författarnas slutsatser från systematiska översikter som bedöms ha låg eller måttlig risk för systematiska fel.

Ladda ner rapport

SBU:s upplysningstjänst Strukturerad litteratursökning som besvarar fråga från vården eller socialtjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig. Kvalitetsgranskning av primärstudier görs inte.

Publicerad: 2019-07-01
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: ut201917
Diarienr: 2017/1046
https://www.sbu.se/ut201917

Innehållsdeklaration

    Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Strukturerad litteratursökning
    Strukturerad och uttömmande litteratursökning
✓ Relevansgranskning*
✓ Kvalitetsgranskning*
    Sammanvägning av resultat
    Evidensgradering gjord av SBU
    Evidensgradering gjord externt
    Baseras på en systematisk litteraturöversikt
    Konsensusprocess
    Framtagen i samarbete med sakkunniga
    Patienter/brukare medverkat
    Etiska aspekter
    Ekonomiska aspekter
    Sociala aspekter
    Granskad av SBU:s kvalitetsgrupp
    Granskad av SBU:s råd
    Godkänd av SBU:s nämnd

* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.

Litteratursökning

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Claes Lennmarken (projektledare), Sally Saad (utredare), Sara Fundell (projektadministratör) och Miriam Entesarian Matsson (produktsamordnare) vid SBU.

Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter

Sidan publicerad