Denna rapport syftar till att identifiera systematiska översikter som utvärderat digitalt förmedlade hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga, för att på ett överskådligt sätt redovisa dem utifrån den eller de digitala insatser och utfall som studerats. Totalt identifierades 285 systematiska översikter och 80 scoping reviews. Majoriteten är publicerade under 2020-talet och nästan alla har en kvantitativ ansats. Etthundrasju av de systematiska översikterna bedömdes ha låg eller måttlig risk för bias och de presenteras i en interaktiv karta.

I den interaktiva kartan går det att filtrera fram systematiska översikter utefter digital insats, utfallsområde, om insatsen handlar om en intervention eller ett test, vem insatsen riktar sig till, samt den arena där insatsen getts eller använts. Det finns också länkar i kartan som leder till varje systematisk översikt.

De flesta av kartläggningens identifierade systematiska översikter har sammanställt forskning kring främjande eller förebyggande effekter på utfallsområdena levnadsvanor eller fysisk hälsa, som exempelvis stimulering av fysisk aktivitet, goda kostvanor och minskat intag av alkohol, tobak och droger. Kartläggningen identifierade även systematiska översikter som studerat främjande insatser för utfallsområdet psykisk hälsa. Även effekter av digitalt förmedlade främjande och förebyggande insatser kring utfallsområdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), munhälsa, säkerhet och förebygga våld samt språk och kommunikation har utvärderats i ett fåtal systematiska översikter.

De digitalt förmedlade insatserna handlar nästan uteslutande om interventioner och de har främst kategoriserats som informations-, feedback- eller sociala verktyg. De systematiska översikterna har inte alltid varit tydliga angående var insatserna ges eller används, men utifrån översikternas inkluderade studier tycks det som att de arenor som främst studerats är fritid samt vård och omsorg. Även skola och tandvård är arenor som förekommer. De flesta systematiska översikterna har studerat insatser som antingen getts specifikt till barn och unga eller till både barn och unga och deras vårdnadshavare.

SBU presenterar inte några resultat från de systematiska översikterna, och har inte heller bedömt överförbarheten till svenska förhållanden eller om den digitala metoden är lämplig, genomförbar eller riskfri att använda. Kartan kan ses som ett interaktivt bibliotek där systematiska översikter (med låg eller måttlig risk för bias) kan filtreras fram utifrån de områden som kartan delats in i.

Förutom att ge en bild av kunskapsläget kan kartan utgöra ett stöd för myndigheter och forskare i deras framtida arbete avseende användbarheten av digitalt förmedlande hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga.

En litteratursökning utfördes i januari 2025 av en informationsspecialist med stöd av sakkunnig, i fyra databaser. Granskningen av de artiklar som identifierades i litteratursökningen genomfördes av två projektledare, oberoende av varandra, och oenigheter löstes genom konsensusförfarande. Först granskades alla artiklars titel och abstrakt. De artiklar som bedömdes vara relevanta granskades sedan i fulltext och de artiklar som bedömdes vara av scoping review-karaktär listades i en bilaga utefter det eller de utfallsområde(n) som de studerat. De systematiska översikternas metodologiska kvalitet, även kallad risk för bias, bedömdes med hjälp av en granskningsmall. Även detta steg genomfördes av två projektledare, oberoende av varandra. De systematiska översikter som bedömdes ha en hög risk för bias listades i en bilaga utefter det utfallsområde(n) som studerats. De översikter som bedömdes ha en låg eller måttlig risk för bias presenteras i den interaktiva kartan.

Regeringen har givit sex myndigheter – Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd – i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga från 0 till och med 20 års ålder (dnr S2023/02379). SBU:s del i arbetet handlar om att ta fram kunskapsunderlag som kan vara till nytta för arbetet med att utforma hälsoprogrammet. I ett förarbete (SBU 2024/152) identifierades att det var relevant att sammanställa en kartläggning av systematiska översikter inom området digitalt förmedlade hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga.

Denna rapport syftar till att identifiera och granska systematiska översikter som studerat digitalt förmedlade hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga och på ett överskådligt sätt redovisa dem utifrån den eller de digitala insatser och utfall som utvärderats.

Se Faktaruta 1.1 för beskrivning av systematisk översikt.

Den huvudsakliga målgruppen för kartläggningen är den myndighetsgemensamma arbetsgrupp som arbetar med det nationella hälsoprogrammet för barn och unga. Andra målgrupper som kan ha användning av kartläggningen är exempelvis myndigheter och forskare.

Digitala hälsoinsatser riktade mot barn och unga utgörs av verktyg och metoder som levereras via tekniska plattformar. Dessa insatser kan kategoriseras utifrån deras huvudsakliga funktionssätt: informationsverktyg, sociala verktyg, feedbackverktyg och analysverktyg. De digitala insatserna kan tekniskt levereras genom en mängd olika kanaler, inklusive mobilappar och webbapplikationer, SMS och andra meddelandetjänster, utbildningsfilmer och interaktiva presentationer, online-plattformar, bärbara enheter som smarta klockor och aktivitetsarmband, samt virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR).

I folkhälsoarbete görs ofta en konceptuell åtskillnad mellan hälsofrämjande (promotiva) och förebyggande (preventiva) insatser, även om de i praktiken överlappar varandra.

Främjande handlingar syftar till att öka sannolikheten för ett önskat¹ tillstånd. Förebyggande handlingar (Faktaruta 2.2) syftar till att minska sannolikheten för ett oönskat tillstånd. Överlapp mellan begreppen uppstår huvudsakligen av tre skäl. Dels kan komplexa interventioner innehålla både främjande och förbyggande handlingar, samt handlingar med båda syftena. Dels kan ny kunskap om effekter göra att handlingar som tidigare syftat till att förbygga också kan användas med syfte att främja, och tvärt om. Slutligen är vissa tillstånd sådana att önskat läge och oönskat läge utesluter ett tredje “neutralt” alternativ som varken är önskat eller oönskat. Det betyder att individer antingen befinner sig i det önskade tillståndet eller i det oönskade. Då blir främjande handlingar alltid förebyggande, och vice versa. Distinktionen mellan främjande och förebyggande som begrepp kompliceras ytterligare av att de kommer från två olika kunskapstraditioner. Främjande förknippas med salutogenes, känsla av sammanhang och existentiell mening, medan förbyggande förknippas med diagnostiserade eller självupplevda sjukdomar.

^1. Begreppet önskat/oönskat används här för att förtydliga den sociala dimensionen i sjukdom och hälsa, men det finns en omfattande diskussion gällande sjukdomsbegreppet som oönskat, onormalt eller subnormalt.

Digitalt förmedlade hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga medför flera rättsliga utmaningar. Dessa behöver adresseras för att säkerställa en säker, etisk och effektiv användning. Kontinuerlig omvärldsbevakning kan krävas då rättsläget inom området utvecklas.

Den främsta utmaningen rör hanteringen av barns personuppgifter, särskilt känsliga hälsodata. Enligt EU:s dataskyddsförordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU 2016/679), ställs särskilda krav på behandling av hälsouppgifter [4]. För barn under 13 år krävs enligt Lag med kompletterande bestämmelser (2018:218, SFS) i regel vårdnadshavares samtycke för digitala tjänster, medan äldre barn kan ge eget samtycke i vissa fall [5]. Denna åldersgräns samverkar dock med den mognadsbaserade bedömningen enligt Patientlagen (2014:821, SFS), vilket kan skapa oklarheter kring vem som ska samtycka beroende på sammanhang [6].

En annan utmaning är ansvarsfördelningen när flera aktörer är involverade. Digitala hälsoinsatser kan innefatta både offentliga myndigheter, vårdgivare, skolor, socialtjänst och teknikleverantörer. Flera bestämmelser reglerar felaktigheter och brister, såsom Skadeståndslag (1972:207, SFS) och Patientsäkerhetslag (2010:659, SFS). Utan tydlig lagstiftning uppstår osäkerhet kring vem som bär ansvar vid eventuella fel eller skador [7] [8].

Digitala insatser som innehåller system designade med hjälp av artificiell intelligens (AI), eller sådana som klassificeras som medicintekniska produkter, har enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU 2017/745) om medicintekniska produkter ytterligare reglering att följa. Det är troligt att AI-system som påverkar barns hälsa klassificeras som högrisk enligt Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (EU 2024/1689). Då ställs krav på transparens, robusthet och mänsklig kontroll [9] [10].

Olika verksamhetsområden (hälso- och sjukvård, tandvård, (för)skola, socialtjänst) styrs av separata lagstiftningar med varierande sekretessregler, dokumentationskrav och principer för informationsdelning. Detta försvårar samverkan och övergripande möjligheter för utbyte och användning av information gällande barnets bästa.

Slutligen måste digitala insatser som regel uppfylla lagkrav på tillgänglighet och likvärdighet enligt Diskrimineringslagen (2008:567, SFS) och Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (2018:1937, SFS) för att säkerställa att alla barn, oavsett funktionsförmåga, kan ta del av insatserna på lika villkor [11] [12].

Finns det systematiska översikter som har studerat digitalt förmedlade hälsofrämjande eller förebyggande insatser för barn och unga? Vad har de i så fall studerat och hur väl genomförda är dessa systematiska översikter?

Nedan delas frågorna upp för att specificera vad som ingår och inte ingår i frågeställningarna. Med insats menas både intervention och test.

I den här rapporten används PICO för att specificera urvalskriterier om populationen (P) barn och unga som får en digital intervention (I) eller en jämförelseåtgärd (C) för att främja och eller förebygga utfall (O) som hälsa eller ohälsa.

I den här rapporten används också PIRO för att specificera urvalskriterier om populationen (P) barn och unga som med ett digitalt test, så kallat indextest (I) och/eller ett jämförelsetest (R) mäter utfall (O) som hälsa eller ohälsa.

3.2.1 Population

Barn och unga 0–20 år oavsett funktionsförmåga är inkluderade. Om den systematiska översikten inkluderar denna åldersgrupp, men även har inkluderat äldre personer, inkluderas den systematiska översikten om resultat för 0–20 år har särredovisats eller om minst 50 procent av personerna är mellan 0–20 år. Även de som har en vårdande relation med den unga personen, samt vuxna som ideellt eller i sin profession arbetar med barn och unga ingår, om den digitalt förmedlade insatsen ges för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga.

3.2.2 Insats (Intervention eller Indextest)

Digitalt förmedlade insatser som syftar till att främja hälsa eller förebygga ohälsa hos barn och unga, oavsett funktionsförmåga är inkluderade. Digitalt avser hur insatsen levereras och kan för ändamålet av denna rapport förstås som att insatsen sker via internet, en applikation eller via filmer eller video. Digitala verktyg för att mäta ohälsa eller hälsa kan vara bärbara apparater eller digitalt förmedlade enkäter. Digitala insatser kan användas för att förebygga eller främja ett utfall (t.ex. fysisk aktivitet) eller mäta ett utfall (t.ex. fysisk aktivitet).

Insatsen kan ges universellt (till alla) eller selektivt (till vissa grupper). Den är ett avgränsat verktyg eller insats, och inte en kontinuerlig resurs som exempelvis internet eller ett journalsystem. Insatsen kan vara aktiv (t.ex. att barnet använder en app) eller passiv (t.ex. information som förmedlas i sociala medier).

Om det finns tveksamheter kring huruvida en insats är förebyggande eller behandlande, inkluderas den systematiska översikten.

WHO har listat olika digitalt förmedlade insatser [13]. Vi har valt att utgå från dem och grupperat dessa enligt Tabell 3.1.

3.2.3 Kontroll

För en intervention: Ingen intervention eller en annan intervention än den som ges i interventionen. Även systematiska översikter som saknar kontrollgrupp inkluderas.

För ett indextest: Ett annat sätt än indextestet för att mäta utfallet, exempelvis en beskrivning av personens upplevda sömn. Även systematiska översikter som saknar kontrollgrupp inkluderas.

3.2.4 Utfall

Utfall gällande hälsa eller ohälsa hos personer 0–20 år. Utfallen kan vara mätbara eller beskrivna som upplevelser och erfarenheter (av utfallen eller av att ha fått eller använt insatsen).

I det myndighetsgemensamma arbetet för att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga har ett antal temaområden valts ut [14]. Vi har valt att utgå från dessa för att gruppera utfallen på barn och unga. I Tabell 3.2 ges exempel på utfall som i denna rapport har ingått i de olika grupperna.

3.2.5 Studiedesign

Systematiska översikter (kvantitativa, kvalitativa och mixed-method), samt scoping reviews inkluderas i kartläggningen.

3.2.6 Övriga avgränsningar

Endast peer-reviewed systematiska översikter publicerade efter 1999 som är skrivna på engelska eller skandinaviska språk ingår i kartan. Systematiska översikter eller Health Technology Assessment (HTA) rapporter som inte har genomgått en peer-review granskning inkluderas endast om de kommer från nordiska myndigheter och universitet. Scoping reviews publicerade efter 1999 som är skrivna på engelska eller skandinaviska språk ingår inte i kartan, men listas i en tabell i en bilaga.

3.3.1 Litteratursökning

Projektets informationsspecialist planerade och utförde litteratursökningen i samråd med projektets sakkunnige, projektledaren samt övriga projektmedlemmar. Vi lade stor vikt vid att utforma sökstrategin på ett sådant sätt att sökningen skulle vara bred och förutsättningslös för att i så hög utsträckning som möjligt fånga upp alla studier som var relevanta för projektets frågeställning.

Sökningen består av termer för att fånga följande koncept:

Barn AND digitala verktyg AND systematiska översikter AND (hälsopromotion OR utfallsmått).

Litteratursökningarna gjordes i januari 2025. Sökningarna utfördes i följande internationella databaser:

• Medline via OvidSP
• PsycInfo via EBSCO
• Scopus via Elsevier
• International HTA-database

Sökstrategin har granskats av en annan informationsspecialist än den som arbetade i projektet. Dubbletter mellan databaser har rensats med det digitala verktyget Deduklick [15].

Sökstrategin redovisas i sin helhet i Bilaga 1.

3.3.2 Bedömning av relevans

Två projektledare granskade oberoende av varandra titel och sammanfattning (abstrakt) för de artiklar som identifierades i litteratursökningarna. Granskningen genomfördes med hjälp av gallringsverktyget Covidence [16]. De sammanfattningar som uppfyllde urvalskriterierna, eller där det fanns en osäkerhet om de uppfyllde kriterierna, beställdes i fulltext och granskades av två projektledare oberoende av varandra. Eventuella oenigheter vid fulltextgranskning löstes genom diskussion till konsensus. Artiklar som granskades i fulltext och som inte uppfyllde kriterierna sorterades bort och orsak till exklusion noterades.

3.3.3 Överförbarhet

Ingen avgränsning för överförbarhet till svenska förhållanden gjordes.

3.3.4 Bedömning av risk för bias

Två projektledare bedömde oberoende av varandra risk för bias för de inkluderade systematiska översikterna. Som stöd användes de frågor som finns beskrivna i granskningsmallen SnabbSTAR vilka är uppdelade i sex delsteg [17]. En systematisk översikt granskades upp till det steg där båda granskarna ansåg att den hade genomförts på ett otillräckligt sätt. Covidence användes för att genomföra granskningen av risk för bias. Kartläggningen inkluderar inte någon bedömning av risken för bias för de primärstudier som ingår i de systematiska översikterna.

De scoping reviews som inkluderades granskades inte avseende risk för bias.

3.3.5 Kriterier för acceptabel risk för bias

En systematisk översikt ansågs ha acceptabel risk för bias (låg eller måttlig) om den uppfyllde följande fem kriterier:

1. En tydlig frågeställning och en transparent och återupprepningsbar litteratursökning som fångat upp studier vilka besvarar frågeställningen.
2. En relevansbedömning av granskade studier som genomförts av minst två personer oberoende av varandra.
3. En bedömning av risk för bias i översiktens inkluderade studier, som genomförts av minst två personer oberoende av varandra, där bedömningen för varje inkluderad studie är tydlig och dess sammantagna påverkan på översiktens slutsats(er) finns beskriven.
4. En tydlig beskrivning av inkluderade studier och den data som ligger till grund för resultaten.
5. En sammanvägning, beskrivande eller statistisk, av resultaten i de inkluderade studierna.

Om en översikt hade brister i något av dessa steg, till exempel saknade en litteratursökning som presenterats på ett transparent sätt eller om den inte täckte in frågeställningen så att risken var stor att relevanta primärstudier inte kommit med i sökningen, bedömdes risken för bias som hög.

Kategoriseringen av inkluderade systematiska översikter och scoping reviews utfördes av två projektledare oberoende av varandra, med hjälp av gallringsverktyget Covidence. Eventuella oenigheter löstes genom diskussion till konsensus.

De inkluderade systematiska översikter som bedömdes ha en låg risk för bias kategoriserades för att kunna läggas in i den interaktiva kartan. Kategoriseringen handlade om digital insats, utfallsområde, vem insatsen riktades mot, på vilken arena en insats givits eller använts, samt om den handlade om en intervention eller ett test.

Scoping reviews och inkluderade systematiska översikter som bedömdes ha en hög risk för bias kategoriserades utefter det eller de utfallsområden som studerats, och listades i två separata tabeller.

De 107 systematiska översikterna med låg eller måttlig risk för bias som studerat någon form av digitalt förmedlad hälsofrämjande eller förebyggande insats för barn och unga presenteras i den interaktiva kartan. Det går att filtrera vilka systematiska översikter som visas genom att göra val i menyn vid kartan. Av kartan framgår också för vilka filtreringsområden som det finns respektive saknas systematiska översikter.
SBU presenterar inte något resultat från de enskilda översikterna och vi har heller inte bedömt överförbarheten till svenska förhållanden eller värderat om den digitala metoden är lämplig eller riskfri att använda. Kartan kan ses som ett interaktivt bibliotek där systematiska översikter (med låg eller måttlig risk för bias) kan filtreras fram utifrån de områden som kartan delats in i.

Nedan beskrivs överskådligt vad de systematiska översikterna med låg eller måttlig risk för bias kan ha fått för kategorisering i kartan. För mer detaljerad information, se den interaktiva kartan.

5.1.1 Digitala insatser

De digitalt förmedlade insatser som studerats är främst de som kategoriserats som informationsverktyg, feedbackverktyg eller sociala verktyg. Då kartläggningen inte kategoriserat typ av digital insats utöver de övergripande beskrivande kategorierna, går det inte att redogöra för hur vanliga olika typer av insatser är. Följande exempel är därför inte med säkerhet representativa. Ett exempel på feedbackverktyg som studerats är mobila exergames, det vill säga mobilspel som uppmuntrar användaren till fysisk aktivitet. Exempel på analysverktyg som undersökts är om mobila hälsoplattformar kan förutspå psykisk ohälsa. Skolbaserade e-hälsoprogram för välmående, ångest och depression är en annan typ av digital insats som granskats.

Översikterna har inte alltid varit tydliga med var insatserna används, men utifrån översikternas inkluderade studier tycks det som att de arenor som studerats är fritid, skola (lärandemiljö eller elevhälsa), vård och omsorg eller tandvård. De flesta översikter har studerat insatser som antingen getts specifikt till barn och unga eller till både barn och unga och deras vårdnadshavare.

5.1.2 Utfallsområden för vilka insatsernas effekt studerats

De flesta systematiska översikter har undersökt eventuellt främjande eller förebyggande effekter av digitala insatser på levnadsvanor eller fysisk hälsa. Exempelvis om dessa stimulerar fysisk aktivitet och goda kostvanor eller minskar intag av alkohol, tobak och droger. Andra områden som studerats är om digitala insatser främjar psykisk hälsa eller förebygger psykisk ohälsa. Även digitalt förmedlade insatsers effekt på främjande och förebyggande insatser för SRHR, munhälsa, säkerhet och förebygga våld, språk och kommunikation har granskats, om än i ett fåtal systematiska översikter.

Den interaktiva kartan är uppbyggd genom att varje inlagd systematisk översikt har märkts upp med de kategorier som de granskande projektledarna har bedömt att översikterna har studerat (utifrån frågeställning eller inkluderade studier). Det innebär att en systematisk översikt kan vara uppmärkt med olika kategorier och finnas på flera ställen i kartan.

Momentet att markera upp de systematiska översikterna innefattar subjektiva bedömningar. Det kan innebära att om någon annan hade märkt upp en översikt, skulle den eventuellt ha märkts upp med fler, färre eller andra kategorier. För att minska risken att en översikt inte märkts upp med en viktig kategori, har vi varit generösa i uppmärkningen.

För att på ett enkelt sätt hitta översikter av intresse finns det filtreringsmöjligheter i kartan. Det går att filtrera fram översikter utifrån digital insats, utfallsområde, om insatsen handlar om en intervention eller ett test, vem insatsen riktar sig till, samt den arena där insatsen getts eller använts. Det finns också länkar i kartan som leder till varje systematisk översikt. Ett sätt för en läsare att leta fram översikter eller undersöka om en systematisk översikt är inkluderad i kartan, är att exportera innehållet till en excelfil (en sådan funktion finns under den interaktiva kartan) och sedan söka i denna.

SBU har inte tagit ställning till resultaten i översikterna och inte heller bedömt överförbarheten till svenska förhållanden eller värderat ifall den digitala metoden är lämplig, genomförbar eller riskfri att använda. Som exempel är flera av översikterna om SRHR utförda i låginkomstländer. För att få en bild av vilka insatser som studerats i översikterna samt dess resultat, behöver de läsas. Som läsare av en översikt är det viktigt att kritiskt granska de resultat och den slutsats som redovisas. Om granskningen visar att det finns eller saknas en effekt ska detta resultat stärkas av flera väl genomförda studier med en studiedesign som lämpar sig för deras frågeställning. Om en översikt tydliggör att kunskapsläget är mycket lågt eller obefintligt, exempelvis att en nyligen publicerad systematisk översikt inte identifierat primärstudier, eller att det helt saknas översikter för en specifik digital insats och utfall, är det en så kallad vetenskaplig kunskapslucka.

Det faktum att det finns en vetenskaplig kunskapslucka för en viss digital insats är inte detsamma som att insatsen saknar effekt. Det innebär endast att det finns en vetenskaplig osäkerhet om vad effekten av insatsen är och att en systematisk översikt eller ytterligare studier behövs för att kunna stärka det vetenskapliga stödet.

För att kunna bidra till att stärka det vetenskapliga stödet måste en forskningsstudie eller en systematisk översikt vara metodologiskt väl genomförd. Det finns i och med detta flera utmaningar när det kommer till utvärdering av digitala interventioner.

Utmaningar för digitala insatser är särskilt regelverket som dessa berörs av. Digitala insatser klassas som medicintekniska produkter och har inte genomgått samma prövningar som läkemedel när de når marknaden. Det kan därför vara svårt att genomföra studier på insatserna och framför allt svårt att få en oberoende part att utvärdera digitala insatser i forskningsstudier. Om en forskningsstudie utförs av någon som kan anses ha intressekonflikter, exempelvis utvecklaren av insatsen, finns det en risk för bias, vilket påverkar det vetenskapliga stödet negativt. Ytterligare problematik kring forskning på digitalt förmedlade hälsofrämjande och förebyggande insatser är det faktum att dessa hanterar persondata, vilket i sin tur regleras av olika regelverk inom Sverige och EU. Detta påverkar möjligheten att genomföra studier eller för den delen utveckla insatser.

Det förekommer att nya digitala insatser i hälso- och sjukvård samt omsorg tas fram som utvecklingsarbeten. Detta kan innebära att de vid införandet inte till fullo följt en vetenskaplig metod. När metoden sedan ingår i praxis finns inte längre acceptans för att genomföra randomisering med kontrollbetingelser. Man tvingas då förlita sig på svagare studiedesign, vilket försvårar att vetenskapligt stöd för insatsen kan stärkas.

Att hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten använder insatser som det finns vetenskapliga kunskapsluckor kring kan vara problematiskt, men det behöver inte alltid vara det. Om man använder en insats som det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för, kan den som insatsen riktas mot utsättas för onödiga risker i relation till den nytta som insatsen kan ge. Å andra sidan finns det en risk att personer inte får potentiellt värdefulla insatser om de inte används överhuvudtaget, för att det saknas vetenskapligt stöd för dem. Tillvägagångssätt som potentiellt kan utsätta personer för stora risker bör självfallet undvikas. Metoder där effekten inte är uppenbar, har studerats eller som medför särskilt höga kostnader borde också undvikas till dess att de prövats i praktiknära studier via ordnat införande. Insatser baserade på relevanta, etablerade och teoretiska antaganden är att föredra framför metoder som saknar sådan teoretisk grund.

6.3.1 Barns och ungas perspektiv är viktiga när kunskapen ska stärkas

Barns och ungas synpunkter, preferenser och behov är avgörande för att säkerställa kvalitet vid både utveckling och utvärdering av insatser. Delaktighet från målgruppen kan bidra till ökad acceptans, bättre användarupplevelse och förbättrad effekt. Det är därför betydelsefullt att inkludera metoder för att samla in barns och ungas egna erfarenheter och åsikter i forskningsstudier om digitala insatser, samt att värdera i vilken utsträckning detta gjorts när risken för bias i en systematisk översikt eller primärstudie ska bedömas. Barns och ungas perspektiv kan även utgöra underlag för att identifiera och prioritera framtida forskning.

7.1.1 Sakkunnig

David Ebbevi, Barnläkare och Socialmedicinare, med Dr, Karolinska institutet

7.1.2 Kansli

• Helena Domeij, Projektledare
• Lisa Andersson, Biträdande projektledare
• Sigrid Widén, Projektadministratör
• Hanna Olofsson, Informationsspecialist
• Jessica Dagerhamn, Projektdeltagare
• Lisa Forsberg, Projektdeltagare
  (samordnar projektet om det nationella hälsoprogrammet för barn och unga)
• Maria Ahlberg, Samordnare SBU kartlägger
• Jenny Odeberg, Projektansvarig chef

7.1.3 Extern granskare

SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. Den externa granskaren har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och externa granskaren står därför inte med nödvändighet bakom samtliga texter i rapporten.

• Johanna Tell, Fil. Dr. i Tillämpad hälsoteknik, Universitetslektor, Blekinge Tekniska Högskola

7.1.4 Bindningar och jäv

Sakkunnig och extern granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.