Förstudie: Riskfaktorer för dödligt våld

Aktörer som haft betydelse för att förstudien tillkommit

□ Regeringsuppdrag

X Förfrågan från annan myndighet

□ Förslag från patienter, brukare eller klienter

□ Uppdatering av identifierad kunskapslucka i en befintlig rapport

□ Annan aktörs initiativ

Bakgrund

Socialstyrelsen har i uppdrag att med jämna mellanrum sammanställa en rapport baserad på utredningar av barn som har dödats eller blivit grovt misshandlade av en närstående samt fall där en vuxen person har dödats av en närstående. Journaler och annan dokumentation granskas fem år bakåt i tiden. Syftet med rapporten är att identifiera brister i samhällets skyddsnät och ge regeringen underlag för beslut om åtgärder. Målet är att förebygga att barn far illa och att minska risken att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående. Den senaste rapporten från Socialstyrelsens dödsfallsutredningar publicerades i januari 2022 och gällde perioden 2018–2021 [1]. Rapporten visade på ett 30-tal brister i samhällets skyddsnät, till exempel att socialtjänsten inte inlett utredning om barn trots allvarliga problem som kan föranleda åtgärder och att hälso- och sjukvården inte efterfrågat om våldsutsatthet trots tidigare kännedom.

Brottsoffer och gärningspersoner

De senaste åren har i genomsnitt 10 barn dödats per år. När det gäller vuxna som dödats av en närstående eller tidigare närstående (bland annat partner/tidigare partner, vuxet barn eller annan släkting) ligger genomsnittet på runt 29 per år [1]. I Socialstyrelsens senaste rapport har de utrett 26 fall där barn dödats eller utsatts för försök till dödligt våld och 57 fall där vuxna personer dödats eller utsatts för försök till dödligt våld av en närstående eller tidigare närstående person.

I rapporten var det 21 gärningsmän i de ärenden som rör barn och i utredningar om vuxna återfanns 55 gärningsmän.

Söker utröna mönster

I fallen som Socialstyrelsen utreder klarläggs det händelseförlopp som har föregått den aktuella händelsen, med fokus på brottsoffrets och gärningspersonens kontakter med myndigheter. Utifrån de enskilda utredningarna görs en övergripande analys för att identifiera systemfel och möjliga bakomliggande orsaker till dem. Det har dock varit svårt att dra slutsatser utifrån den begränsade dokumentation som finns. Socialstyrelsen har därför efterfrågat stöd av SBU att identifiera relevant vetenskaplig litteratur som kan bidra till arbetet med skade- och dödsfallsutredningarna.

Tidigare SBU-publikationer inom området

SBU har publicerat ett flertal rapporter som rör våldsrelaterade frågor. Publikationer i urval som ligger nära frågeställningen i denna förstudie är:

• Signs of Safety: En modell för utredning och uppföljning av barns trygghet och säkerhet. (SBU kommenterar). Rapportnr: 2022:05
• Screening för våld i nära relationer samt övergrepp mot äldre och sårbara vuxna. (SBU kommenterar). Rapportnr: 2019:09
• Risk- och skyddsfaktorer för våld och kriminalitet bland unga. (SBU:s upplysningstjänst). Rapportnr: ut201918
• Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet (SBU Utvärderar). Rapportnr: 2017:303
• Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (SBU Utvärderar). Rapportnr: 2018:280
• Riskfaktorer för våld i nära relationer. (SBU:s upplysningstjänst). Rapportnr: 2016:17
• Kartläggning av risk- och skyddsfaktorer och interventioner vid hedersrelaterat våld mot kvinnor Kartläggning (Rapportnr: SoS 2014-1-15)

Annat material av betydelse för ställningstagandet i förstudien

Fler nationella aktörer än Socialstyrelsen och SBU har i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som rör våld, bland annat:

• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har regeringens uppdrag att höja kunskapen nationellt om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
• Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet med regeringsuppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.
• Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete till regeringen och myndigheter inom rättsväsendet. Deras kartläggningsrapport från 2019 har tittat på det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990–2017 [2]. Rapporten beskriver även vilket förebyggande arbete som pågår på området, samt hur man kan gå vidare för att förhindra fler fall av dödligt våld.
• Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) bedriver ett forskningsprojekt med namnet "Dödligt våld i nära relationer i Västra Götaland 2000-2016" [3]. Resultaten av projektet ska kunna leda till mer kunskap om viktiga riskfaktorer för dödligt våld i nära relationer, och i förlängningen hur man kan arbeta preventivt mot dödligt våld.

För att undvika dubbelarbete tog vi skriftlig kontakt med Barnafrid, Brå och NCK. Barnafrid och NCK svarade att de inte har några pågående eller avslutade projekt för som är relevanta för förstudiens frågeställning. Brå uppgav att de nyligen startat ett projekt som ska ta fram en bild av hur det dödliga våldet i Sverige fördelar sig efter offrens och gärningspersonernas socioekonomiska förutsättningar. Studien kommer vara klar för publicering under hösten 2024.

Syfte, metodik och utmaningar

Syftet med denna förstudie är att undersöka om det finns publicerad forskning om riskfaktorer för dödligt våld och försök till dödligt våld som kan underlätta Socialstyrelsens arbete med analys och slutsatser kring skade- och dödsfallsutredningar.

Socialstyrelsen initiala frågeställningen var väldigt bred. De önskade kunskap om riskfaktorer för barn och vuxna, offer och förövare samt för dödligt våld och försök till dödligt våld. De var främst intresserade av kvantitativa data och de önskade även få med grå litteratur som rörde en nordisk kontext.

Förstudiens projektledare och informationsspecialist gjorde bedömningen att det skulle bli svårt att söka efter och relevansgranska studier som undersökt försök till dödligt våld. Ett problem skulle vara att kategorisera olika typer av våld i studierna, exempelvis särskilja grovt våld från försök till dödligt våld. Därför avgränsades utfallet till att endast omfatta dödligt våld. Ett sökfilter användes för att avgränsa till systematiska översikter. Ingen sökning efter grå litteratur utfördes eftersom vi bedömde att Socialstyrelsen har bättre eller likvärdiga resurser att hitta relevant grå litteratur. Avgränsningarna stämdes av med utredare på avdelningen för Kunskapsstyrning för socialtjänsten på Socialstyrelsen samt ansvarig avdelningschef på SBU.

Personer inom kansliet som medverkat till förstudien

• Margareta Hedner, projektledare
• Carl Gornitzki, informationsspecialist
• Anna Attergren Granath, projektadministratör
• Sofia Tranæus, ansvarig avdelningschef

Beskrivning av kontakt med extern sakkunnig under förstudien

Orienterande samtal har förts med två sakkunniga på området: Moa Mannheimer och Niklas Långström, båda anställda på Socialstyrelsen. Moa Mannheimer är legitimerad psykolog och utredare av dödsfall. Niklas Långström är barn- och ungdomspsykiater och medicinskt sakkunnig. Båda uppger att dödligt våld är ett komplext område där flera riskfaktorer och händelseförlopp samverkar. Information om enskilda riskfaktorer ger relativt få ledtrådar och det betydelsefulla är information på subgruppsnivå. De uppgav även att det är viktigt att värdera resultat från internationella studier utifrån en svensk kontext.

Vilka ska använda de resultat som kommer fram i SBU:s förstudie?

Socialstyrelsens enhet som arbetar med skade- och dödsfallsutredningar är huvudmottagare av förstudiens resultat. Resultaten kan även vara av intresse för andra organisationer och myndigheter som arbetar med våldsfrågor.

Projektets frågeställning

Vad finns det för riskfaktorer för att utöva och att utsättas för dödligt våld hos barn och vuxna?

Frågeställning strukturerad enligt PEO:s (P – Population, E –  Exponering/riskfaktor, O – outcome, s – Studiedesign).

Litteratursökning

En bred litteratursökning, med avgränsning till systematiska översikter, genomfördes i oktober 2022. Följande databaser inkluderades: Medline (Ovid), Scopus, International HTA Database och en samsökning i fyra Ebsco-databaser (Psychology and Behavioral Sciences Collection, APA PsycInfo, SocINDEX with Full Text, Criminal Justice Abstracts with Full Text).

Resultat från litteratursökning

Den finala sökningen efter systematiska översikter gav, efter dubblettrensning, 435 träffar som relevansgranskades av en projektledare via verktyget Rayyan. Utav dessa beställdes 85 översikter i fulltext. Dessa relevansgranskades av en projektledare och de som inte besvarade frågeställningen exkluderades. Ytterligare en systematisk översikt som identifierats via Google inkluderades. Det gjordes ingen ingående kvalitetsgranskning av översikterna med hjälp av AMSTAR eller motsvarande mall, men de som uppenbart inte uppfyllde kraven för en systematisk översikt sorterades bort. Slutligen bedömdes 19 systematiska översikter vara relevanta för förstudien [4-22]. Dessa översikter hade antingen bred eller smal ansats, det vill säga vissa spände över flera populationer, riskfaktorer och utfall medan andra fokuserade på en subgrupp och enstaka riskfaktorer. Årtal för översikternas litteratursökningar låg mellan 2005 och 2021 och endast fyra av översikterna hade sökt litteratur år 2020 eller senare [8] [9] [13] [20].

På vilket sätt kan SBU besvara frågeställningen i ett framtida projekt?

Vilka studiedesigner är möjliga för att besvara frågan?
Frågeställningarna går att besvara med kohortstudier, tvärsnittsstudier och fall-kontroll studier.

Bör projektet omfatta hälsoekonomi?
Detta kan diskuteras tillsammans med samordnare för SBU:s hälsoekonomigrupp. Det kan vara aktuellt om SBU bedömer att en utvärdering på området ska starta.

Bör projektet omfatta etiska och sociala aspekter?
Både etiska och sociala aspekter är centrala att diskutera vid en eventuell SBU rapport om riskfaktorer för att utöva eller vara utsatt för dödligt våld.

Bör projektet inkludera en praxisundersökning?
Det är inte relevant att SBU genomför någon praxisunderökning på området då både Socialstyrelsen och BRÅ publicerar svensk statistik (nästan årligen) och gör analyser utifrån dessa data.

Om projektet skulle genomföras – finns det något att beakta avseende tidsplan?

Tidplanen för ett eventuellt utvärderingsprojekt skulle i så fall diskuteras med Socialstyrelsen.

Om projektet skulle genomföras – vilken av SBU:s produkttyper vore lämplig?

Projektledningen förslår att SBU ska föra en dialog med Socialstyrelsen om det, efter resultaten av denna förstudie, finns behov av att få mer fördjupad kunskap. Tänkbara alternativ kan då vara:

1. En SBU Kartlägger som identifierar och kategoriserar alla systematiska översikter som utvärderar riskfaktorer för dödligt våld.
2. En SBU Kommenterar på någon av de identifierade systematiska översikterna.
3. SBU:s upplysningstjänst för att identifiera primärstudier på någon/några specifika riskfaktorer och/eller subgrupper.
4. En SBU Utvärderar på någon/några specifika riskfaktorer och/eller subgrupper.

Referenser

1. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2018–2021. Stockholm: Socialstyrelsen; 2022. [accessed Nov 30 2022]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-1-7738.pdf.
2. Öberg J, Hradilova Selin K. Dödligt våld i Sverige 1990-2017: omfattning, utveckling och karaktär. Stockholm: Brottsförebyggande rådet; 2019. Available from: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2019-06-04-dodligt-vald-i-sverige-1990-2017.html.
3. Larsson M, Enander V, Krantz G, Örmon K, Lövestad S. Dödligt våld i nära relationer i Västra Götaland 2000-2016. Göteborg: VKV – Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer; 2021. [accessed Nov 30 2022]. Available from: https://mellanarkiv-offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/rhs7438-1286040036-276/surrogate.
4. Aho AL, Remahl A, Paavilainen E. Homicide in the western family and background factors of a perpetrator. Scand J Public Health. 2017;45(5):555-68. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1177/1403494817705587.
5. Alderton A, Henry N, Foster S, Badland H. Examining the relationship between urban liveability and gender-based violence: A systematic review. Health Place. 2020;64:102365. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1016/j.healthplace.2020.102365.
6. Debowska A, Boduszek D, Dhingra K. Victim, perpetrator, and offense characteristics in filicide and filicide–suicide. Aggression and Violent Behavior. 2015;21:113-24. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.avb.2015.01.011.
7. Frederick J, Devaney J, Alisic E. Homicides and Maltreatment-related Deaths of Disabled Children: A Systematic Review. Child Abuse Rev. 2019;28(5):321-38. Available from: https://doi.org/10.1002/car.2574.
8. Frederick J, Devaney J, Alisic E. Adverse childhood experiences and potential pathways to filicide perpetration: A systematic search and review. Child Abuse Rev. 2022;31(3). Available from: https://doi.org/10.1002/car.2743.
9. Garcia-Vergara E, Almeda N, Martin Rios B, Becerra-Alonso D, Fernandez-Navarro F. A Comprehensive Analysis of Factors Associated with Intimate Partner Femicide: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(12):15. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.3390/ijerph19127336.
10. Gerard FJ, Jackson V, Chou S, Whitfield KC, Browne KD. An exploration of the current knowledge on young people who kill: A systematic review. Aggression and Violent Behavior. 2014;19(5):559-71. Available from: https://doi.org/10.1016/j.avb.2014.07.002.
11. Guivarch J, Piercecchi-Marti MD, Poinso F. Folie a deux and homicide: Literature review and study of a complex clinical case. Int J Law Psychiatry. 2018;61:30-9. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1016/j.ijlp.2018.10.001.
12. Karlsson LC, Antfolk J, Putkonen H, Amon S, da Silva Guerreiro J, de Vogel V, et al. Familicide: A Systematic Literature Review. Trauma Violence Abuse Rev J. 2021;22(1):83-98. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1177/1524838018821955.
13. Kim B. Ecological System Levels of Risk Factors for Intimate Partner Homicide Perpetration and Victimization: A Three-Level Meta-analysis. Trauma Violence Abuse Rev J. 2022:15248380221082154. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1177/15248380221082154.
14. Kim B, Merlo AV. Domestic Homicide: A Synthesis of Systematic Review Evidence. Trauma Violence Abuse Rev J. 2021:15248380211043812. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1177/15248380211043812.
15. Matias A, Gonçalves M, Soeiro C, Matos M. Intimate partner homicide: A meta-analysis of risk factors. Aggression and Violent Behavior. 2020;50. Available from: https://doi.org/10.1016/j.avb.2019.101358.
16. Rouchy E, Germanaud E, Garcia M, Michel G. Characteristics of homicide-suicide offenders: A systematic review. Aggression and Violent Behavior. 2020;55. Available from: https://doi.org/10.1016/j.avb.2020.101490.
17. Schug RA. Schizophrenia and matricide: An integrative review. J Contemp Crim Justice. 2011;27(2):204-29. Available from: https://doi.org/10.1177/1043986211405894.
18. Shadigian E, Bauer ST. Pregnancy-associated death: a qualitative systematic review of homicide and suicide. Obstet Gynecol Surv. 2005;60(3):183-90.
19. Stockl H, Dekel B, Morris-Gehring A, Watts C, Abrahams N. Child homicide perpetrators worldwide: a systematic review. BMJ paediatr. 2017;1(1):e000112. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1136/bmjpo-2017-000112.
20. Truong M, Yeganeh L, Cartwright A, Ward E, Ibrahim J, Cuschieri D, et al. Domestic/Family Homicide: A Systematic Review of Empirical Evidence. Trauma Violence Abuse Rev J. 2022:15248380221082084. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1177/15248380221082084.
21. Zeoli AM, Malinski R, Turchan B. Risks and Targeted Interventions: Firearms in Intimate Partner Violence. Epidemiol Rev. 2016;38(1):125-39. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1093/epirev/mxv007.
22. Zeppegno P, Gramaglia C, di Marco S, Guerriero C, Consol C, Loreti L, et al. Intimate Partner Homicide Suicide: a Mini-Review of the Literature (2012-2018). Curr Psychiatry Rep. 2019;21(3):13. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1007/s11920-019-0995-2.