TUNA – värmebehandling med nål vid prostataförstoring

Alerts bedömning

Version: 4

Metod och målgrupp

Under 1990-talet introducerades flera nya metoder för behandling av godartad prostataförstoring (BPH). En av dessa metoder är värmebehandling med nål genom urinröret (transurethral needle ablation; TUNA) för behandling av urinflödeshinder pga BPH. Årligen får omkring 25 000 män diagnosen BPH. Under 2001 gjordes sammanlagt cirka 7 700 operationer av prostataförstoring, företrädesvis med transuretral prostataresektion (TUR-P). TUNA används i första hand för patienter med måttlig förstoring av prostatakörtelns sidolober. Dessa utgör uppskattningsvis drygt 50 procent av de patienter som idag blir föremål för kirurgisk behandling med någon av förekommande operationstekniker.

Patientnytta

Metoden har hittills studerats i två randomiserade kontrollerade studier samt i flera okontrollerade studier. Resultaten tyder på att TUNA ger ett relativt gott resultat på urinflödeshindret på kort sikt med få biverkningar. En långtids­uppföljning av 188 TUNA-behandlade patienter visade att hos cirka 70 procent fanns en kvarstående förbättring av urinflödet i mer än fyra års tid. Dessa män behövde under uppföljningstiden inget nytt ingrepp. Cirka en fjärdedel av patienterna behövde dock någon form av ytterligare behandling. Varken sexuell funktion eller långsiktiga biverkningar av behandlingen utvärderades.

Ekonomiska aspekter

Det saknas hälsoekonomiska utvärderingar av metoden. Ett eventuellt införande av metoden bedöms få ringa ekonomiska konsekvenser för sjukvården.

Kunskapsläge

Det finns måttlig evidens (Evidensstyrka 2)* för att TUNA har positiv effekt på urinflödet. Det finns begränsad evidens (Evidensstyrka 3)* vad gäller metodens kostnadseffektivitet.

En viktig aspekt på såväl behandling med TUNA som med alternativa metoder är den långsiktiga effekten på urinflödeshindret och därmed andelen patienter som senare behöver opereras. För att säkert besvara denna fråga krävs ytterligare data om långtidseffekter. Det är också angeläget att studera kostnaderna för metoden inom ramen för randomiserade kliniska prövningar.

*Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på. Graderingen görs i fyra nivåer;
Evidensstyrka 1 = starkt,
Evidensstyrka 2 = måttligt,
Evidensstyrka 3 = begränsat,
Evidensstyrka 4 = otillräckligt.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Peter Wiklund, professor, Urologiska kliniken, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Rapporten har granskats av Socialstyrelsens expertgrupp i urologi (version 1), och Jan-Erik Johansson, professor, Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro (version 4).