Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Tumörvaccinering

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Idén bakom tumörvaccinering är att patientens eget immunsystem ska stimuleras till att angripa cancercellerna. Tumörvaccin kan användas såväl i profylaktiskt som terapeutiskt syfte. Vid profylaktisk vaccinering är målet att förhindra att tumörsjukdomen uppkommer i befolkningen. Profylaktiska vacciner kommer under överskådlig tid sannolikt endast att användas i begränsad omfattning. Den forskning som i dag pågår inriktas huvudsakligen på att utveckla terapeutiska vacciner som kan leda till att minska tumörbördan eller ge personer som har haft cancer skydd mot återfall. De cancerformer för vilka vaccinforskningen kommit längst är malignt melanom, non-Hodgkin-lymfom, multipelt myelom och koloncancer.

Patientnytta

Hittills har enstaka resultat från tidiga kliniska försök, ofta med ett mycket litet antal patienter, rapporterats. Minskad tumörbörda har noterats hos patienter med non-Hodgkin-lymfom, multipelt myelom, och kronisk lymfatisk leukemi. Vid non-Hodgkin-lymfom har tumörer temporärt helt försvunnit hos några patienter efter vaccinering. En studie av 38 patienter med malignt melanom visade en signifikant förlängning av tiden till återfall, från 0,6 år till 1,6 år. Vidare ökade andelen överlevande efter 3 år, från 33 procent till 53 procent, för den grupp som blivit vaccinerad. I en studie av 254 patienter med koloncancer visade en uppföljning efter 5 år att 20 procent av de vaccinerade patienterna hade fått återfall jämfört med 32 procent i kontrollgruppen.

Ekonomiska aspekter

Kostnaden för administreringen av vaccinet beräknas bli låg eftersom vaccinering sker i öppen vård. Priserna för vaccinationspreparaten bedöms dock inledningsvis bli relativt höga och mycket varierande beroende på vilken framställningsmetod som används. Uppgifter om metodens kostnadseffektivitet saknas.

Kunskapsläge

Tumörvaccination är en experimentell behandlingsmetod under utveckling och används endast inom ramen för vetenskapliga studier. Det finns i dag ringa* dokumentation om patientnytta av cancervaccination. Det finns ingen* dokumentation som visar metodens kostnadseffektivitet. Inget tumörvaccin är ännu godkänt för användning i Sverige.

*Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet, föreståndare CancerCentrumKarolinska, överläkare Radiumhemmet. Rapporten har granskats av Hans Olov Sjögren, professor, Sektionen för Tummörimmunologi, Lunds Universitet.

Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Tumörvaccinering. Version 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2003. http://www.sbu.se

Sidan publicerad