Läkemedelsbehandling vid influensa

Kompletterande information (2004-05-04)

Alert-rapporten "Läkemedelsbehandling vid influensa" som publicerades i januari 2001, handlar endast om zanamivir (relenza) som vid det tillfället var den enda neuraminidashämmaren som var godkänd för behandling av influensa. I juni 2002 godkändes även läkemedlet oseltamivir (tamiflu). Vid samma tid anordnade Läkemedelsverket ett möte för att i samarbete med Referensgruppen för Antiviral terapi utarbeta nya rekommendationer kring behandling och profylax av influensa med antivirala medel. För fördjupad information om de båda läkemedlen hänvisas till bakgrundsdokumentationen till Läkemedelsverkets rekommendation [19].

En genomgång av sju hälsoekonomiska modellstudier visar att beräknad kostnad per vunnet livskvalitetsjusterat levnadsår varierar stort mellan studierna – från 60 000 till 2 500 000 kronor beroende på de antaganden som gjorts [12-18]. Det saknas konsensus om vilka antaganden som är rimliga att basera dessa beräkningar på.

Förändringar i version 1:1 består endast av denna kompletterande information med referenser.

Alerts bedömning

Version: 1.1

Metoden

Zanamivir (Relenza) är ett antiviralt läkemedel för behandling av influensa. Preparatet godkändes i februari 1999. Zanamivir är ett pulver som inhaleras med en Diskhaler via munnen. För att behandlingen ska få effekt måste den inledas inom 48 timmar efter insjuknandet. Läkarkontakt krävs innan behandlingen inleds för att diagnos ska kunna ställas, patienter med kontraindikationer ska kunna exkluderas och för att specifik instruktion om inhalationen med Diskhaler ska kunna ges.

Patientnytta

Patientnyttan av zanamivir har utvärderats i tre kontrollerade och randomiserade studier huvudsakligen på tidigare friska vuxna. Den sammanlagda effekten i dessa tre studier visar att zanamivir minskar symtomens varaktighet med 1,0 dagar (medianvärde) i hela populationen. Behandlingen kan i sällsynta fall ge biverkningar i form av bronkospasm och andningssvårigheter, speciellt hos patienter som har en bakomliggande kronisk obstruktiv lungsjukdom. I influensatider kan det bli en anhopning av patienter med akuta influensaliknande symtom i väntrum på vårdcentraler och annan typ av läkarmottagningar, vilket kan medföra en ökad risk för överföring av smitta till medpatienter.

Kostnadseffektivitet

I en modellberäkning från Storbritannien uppskattas de hälsovinster som uppkommer vid behandling med zanamivir omvandlade till kostnaderna per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår ge en kostnad på cirka 500 000 kronor, vilket motsvarar cirka 1 400 kronor per dag.

Kunskapsläge 2001-01-12

Det finns god* vetenskaplig dokumentation som visar att zanamivir ger en symtomlindrande effekt hos tidigare friska vuxna. Det saknas tillfredställande dokumentation om behandlingens effekter för patienter med ökad risk för komplikationer av influensa, vilka i första hand skulle kunna dra nytta av behandling, dvs äldre (> 65 år) patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, metaboliska sjukdomar (exempelvis diabetes) samt med gravt nedsatt immunförsvar.

Med tanke på medlets begränsade effekt på influensasjukdomen bör behandlingen begränsas till individer tillhörande de medicinska riskgrupperna, vilka riskerar att få allvarliga följdsjukdomar. Vid användning av zanamivir bör man således väga sjukdomens svårighetsgrad mot en förhållandevis hög kostnad per hälsovinst och även beakta att effekten för de medicinska riskgrupperna är bristfälligt studerad. Vidare bör kostnadseffektivitet och konsekvenser för sjukvårdsorganisationen belysas bättre.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Agneta Björck Linné, Dr Med Sci, Leg. Apotekare, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Hans Liedholm, Docent, överläkare, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, och Ingrid Uhnoo, Docent, Läkemedelsverket, Uppsala. Synpunkter på dokumentet har inhämtats från Glaxo Wellcome AB.