Interferonbehandling vid multipel skleros

Alerts bedömning

Version: 3

Multipel skleros (MS) är en vanlig sjukdom med stora konsekvenser för patienter och anhöriga och den tar stora samhällsresurser i anspråk. Interferonbeta (IFNB) är det första läkemedel som i vetenskapliga studier visat sig påverka förloppet hos en mindre grupp MS-patienter.

Det finns god* vetenskaplig dokumentation om att behandling med IFNB minskar antalet skov hos patienter med "relapsing-remitting" MS som uppfyller vissa kriterier. Det finns ringa* dokumentation om behandlingens långtidseffekter. Svenska data över kostnadseffektivitet saknas men utländska studier tyder på att kostnaden för de hälsovinster som uppnås är mycket hög beroende på den höga årskostnaden och den måttliga effekten av IFNB-behandling.

Det finns viss* vetenskaplig dokumentation om effekterna av IFNB på sekundär progressiv MS men resultaten är motstridiga. I den ena studien som avbröts i förtid resulterade behandlingen i en viss uppbromsning av försämringshastigheten. I den andra kunde inte någon skillnad påvisas.

De två preparat som studerats har visat samma effekt på andra sjukdomsparametrar. När därför två stora randomiserade placebo-kontrollerade studier uppvisar motstridiga resultat, eventuellt pga smärre skillnader i patientpopulationerna, måste värdet av IFNB-behandling av patienter med mycket långsam sjukdomsprogression eller relativt stabil sjukdom tillsvidare anses osäkert, både med hänsyn till den osäkra effekten och risken för biverkningar i denna patientgrupp.

Vid en begränsad användning av IFNB till MS-patienterna med bäst dokumenterad nytta, dvs de som har relapsing-remitting sjukdom, kan läkemedelskostnaderna uppgå till 100–150 miljoner kronor per år. En utvidgning av användningen till vissa patienter med sekundär progressiv MS kan komma att omfatta cirka hälften av alla MS-patienter, vilket skulle innebära en årlig kostnad i storleksordningen 500 miljoner kronor med små osäkra hälsovinster. Det kommer att ta mycket lång tid innan behandlingen med IFNB kan resultera i minskat behov av annan vård och omsorg.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Magnhild Sandberg-Wollheim, Docent, Neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund. Rapporten (version 1) har granskats av Bengt Jönsson, Professor, Centrum för Hälsoekonomi, Handelshögskolan i Stockholm, och Oluf Andersen, Docent, Avdelningen för neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.