Hemvård – en kartläggning av översikter

Denna publikation är ursprungligen publicerad av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten.

Sammanfattning

Vård och omsorg i hemmet blir allt vanligare både i Sverige och internationellt. Syftet med denna kartläggning är att identifiera och beskriva redan sammanställd forskning i form av översikter om effekter av hemvård för äldre.

Hemvård innebär här hemsjukvård, hemtjänst och andra vårdinsatser i hemmet för personer 60 år och äldre. Jämförelse görs ofta med sjukhusvård.

Totalt inkluderades 70 systematiska översikter varav 35 bedömdes vara av god vetenskaplig kvalitet medan 25 bedömdes ha begränsad tillförlitlighet. Av de 35 tillförlitliga översikterna var 10 även uppdaterade, dvs. sökning efter primärstudierna har gjorts 2011 eller senare. Antalet pågående översikter var 10.

De områden som studerats i de publicerade översikterna var rehabilitering (23 översikter), telemedicin (15 översikter), utskrivning (10 översikter), hemsjukvård (10 översikter) och hemtjänst (2 översikter).

Bedömningen av översikternas tillförlitlighet, dvs. vetenskapliga kvalitet, har gjorts med hjälp av AMSTAR. Inga primärstudier har granskats. Inga graderingar av styrkan på det vetenskapliga underlaget för olika utfall har gjorts utan redovisningen i kartläggningen utgår från det som presenterats i översikterna.

Här sammanfattas slutsatser och resultat från tillförlitliga och uppdaterade översikter inom de fem områdena.

För området rehabilitering

• Hembaserad träning kan lindra symtom vid andning och förbättra träningskapacitet samt livskvalitet vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
• Sjukgymnastik eller arbetsterapi i den äldres hem jämfört med sjukhus eller rehabiliteringsklinik kan lindra vid besvär i muskler och skelett.
• Hembaserad vård kan göra vården av kroniskt sjuka så bra som möjligt. Funktionell aktivitet kan förbättras efter hembesök av arbetsterapeut och sjukgymnast, där förändringar i hemmiljö och utförande av uppgifter är i fokus.

För området telemedicin i hemvård

• Elektronisk övervakning av blodtryck i hemmet kan bidra till bättre blodtryckskontroll och relaterade hälsoeffekter. För området utskrivning:
• Strukturerad och individualiserad utskrivningsplan medför troligen minskningar i sjukhusvistelsens längd samt minskar risken för återinskrivning för äldre med medicinska sjukdomstillstånd. Effekten på dödlighet, hälsa och kostnader är osäker.
• Vissa patienter med stroke som skrivits ut med stöd av ett utskrivningsteam återvände hem tidigare än de som skrivits ut enligt konventionella rutiner. Det var mer sannolikt att de som fått stöd var oberoende och bodde i hemmet sex månader efter stroken och att de var tillfreds med vårdinsatserna. Ingen negativ inverkan sågs när det gäller sinnesstämning eller hälsa för patienter eller anhöriga. Tydlig nytta med utskrivningsteam för strokedrabbade märks främst med samordnade team som rekryterar patienter med mindre allvarlig sjukdomsgrad. Även om klarhet behövs rörande den specifika modellen för utskrivningsteam finns tillräckligt stöd för att införa utskrivningsteam inom strokevård, enligt författarna.
• Vårdplanering vid tidig utskrivning från sjukhus av akut sjuka äldre minskar såväl antal återinläggningar som återinläggningens längd. Resultaten kan användas för att utforma och införa tidig utskrivningsplanering för denna grupp.

För området hemsjukvård

• Färre personer med KOL blir återinlagda på sjukhus om de får avancerad hemsjukvård. Ingen säkerställd skillnad fanns mellan grupperna för livskvalitet, men patienter och anhöriga föredrog avancerad hemsjukvård. Ingen säkerställd skillnad fanns för antal dödsfall. Dessa resultat är bara tillämpliga på vissa personer; för majoriteten av personer med akut försämring av KOL är avancerad hemsjukvård troligen inte ett passande alternativ, enligt författarna.
• Olika typer av förbättringsåtgärder för äldre och multisjuka personer. Multisjuklighet är vanligt, men det finns endast begränsad evidens för specifika interventioner. Resultaten indikerar att förbättrad läkemedelsanvändning kan uppnås om interventionen riktas mot individuella riskfaktorer och funktionsnedsättningar.

För området hemtjänst

• Det saknas vetenskapliga studier som visar på eventuella skillnader mellan hemtjänst och särskilt boende för långvarig vård och omsorg om äldre – vad gäller funktionsförmåga, dödlighet och vårdkonsumtion.

Kartläggningen visar att i många fall kan vårdinsatser genomföras i hemmet med liknande effekter och kvalitet som på sjukhus. För de mest sköra äldre och mest sjuka i olika diagnoser förefaller hemvård ha vissa begränsningar. Utifrån kartläggningens resultat skulle man kunna säga att hemvård inte är lämpligt i alla vård- och omsorgssituationer för samtliga äldre.

Multidisciplinära team verkar vara av godo. Patientsäkerhet har relevans inom samtliga ovan nämnda områden och nämns i några översikter. Vid sidan av den relativt stora mängden sammanställd kunskap finns flera kunskapsluckor. Exempelvis är ingen intervention studerad för hela gruppen äldre. Det behövs mer sammanställd kunskap om hemvård för sköra äldre. Det behövs också sammanställd kunskap om en sammanhållen vård- och omsorgskedja för hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering.