Läkemedelsbehandling av polycystiskt ovarialsyndrom - hälsa och livskvalitet på kort och lång sikt

Socialdepartementet har givit SBU i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag inom området kvinnohälsa. Efter kontakt med myndigheter, sakkunniga och profession har SBU beslutat att undersöka vilken effekt olika läkemedelsbehandlingar har mot polycystiskt ovarialsyndrom.

Lästid: ca 2 min Publikationstyp:

Pågående projekt

SBU granskar aktuell och välgjord forskning och tar reda på vilken effekt olika insatser har, om det finns några risker eller etiska problem och vad som gör mest nytta för pengarna inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd- och funktionshinder samt arbetsmiljö.

Bakgrund

Polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS, är ett vanligt sjukdomstillstånd hos kvinnor. Diagnosen innebär ökad påverkan av manligt könshormon och ökat antal äggblåsor på äggstockarna. Detta kan leda till en rad konsekvenser för den drabbade kvinnan, så som ökad risk för besvärande hårväxt, mensrubbningar, övervikt eller fetma, ökad risk för insulinresistens eller diabetes, infertilitet eller psykisk ohälsa. På lång sikt nämns ofta ökad risk för hjärt-och kärlsjukdom samt cancer.

Patienter med PCOS kan komma att behandlas inom många delar av sjukvården, bland annat gynekologi, primärvård, endokrinologi, psykiatri, barnmorskemottagningar och barn- och ungdomsmedicin.

Syfte

Syftet med rapporten är att beskriva hur behandlingar, i första hand olika läkemedel, mot PCOS påverkar risken för komplikationer på lång och kort sikt. Följande frågeställningar har formulerats:

  • Kan behandling med olika läkemedel mot PCOS minska risken för kardio-metabola komplikationer och/eller förändra livskvalitet på lång och kort sikt?
  • Kan behandling med olika läkemedel mot PCOS minska risken för cancer och förstadier till cancer?
  • Hur effektiv är behandling med glukagonlik peptid-1-receptor-analoger (GLP-1-RA) för personer med PCOS?
  • Vad är kostnadseffektiviteten av behandling med läkemedel inom gruppen GLP-1-RA för PCOS?
Kontakta SBU
Beräknad publicering: Kvartal 1, 2025
Till toppen

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Angelica Lindén Hirschberg, överläkare, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset; professor, Inst. för Kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet
  • Maria Forslund, överläkare, Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; med dr, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
  • Per Wändell, professor i allmänmedicin, Inst. för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet

Från SBU

  • Lisa Forsberg, projektledare
  • Marie Österberg, biträdande projektledare
  • Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
  • Emma Wernersson, projektadministratör
  • Jenny Odeberg, projektansvarig chef
Sidan uppdaterad