Forskningsläget för digitala hälsofrämjande insatser kartlagt

Den klickbara evidenskartan över forskningen på området kan ses som ett interaktivt bibliotek, säger Helena Domeij, projektledare vid SBU:

- Systematiska översikter kan enkelt filtreras fram utifrån vilket typ av insats man vill undersöka forskningsläget för. Kartan är tänkt att utgöra ett stöd för både beslutsfattare som överväger att införa någon typ av digital insats, liksom för forskare som planerar vidare studier.

De digitala insatsernas effekter har studerats i systematiska översikter som fokuserat på främjande eller förebyggande effekter på levnadsvanor eller fysisk hälsa. Det handlar exempelvis om verktyg som ska stimulera till mer fysisk aktivitet, goda kostvanor eller minskad användning av alkohol, tobak och droger. Översikter om insatser för bättre psykisk hälsa har också ingått i den kartläggning SBU nu presenterar. Ett fåtal översikter om insatser inom andra områden – sexuell hälsa och rättigheter, munhälsa och förebyggande av våld – har också tagits med.

De digitala verktygen kan bestå i informationsplattformar, sociala medier eller feedbacksystem som ger personligt stöd. SBU har listat olika digitala insatser på ett liknande sätt som Världshälsoorganisationen, WHO:

• informationsverktyg (sms med påminnelser om vaccination, varningar om skadliga vanor, stödsamtal m.m.)
• sociala verktyg (kamratgrupper, chatbotar för mental hälsa m.m.)
• feedbackverktyg (fitnessarmband, dagboksappar, belöningssystem m.m.)
• analysverkyg (ai som identifierar riskfaktorer, appar för att finna fritidsaktivitet m.m.)

Rapporten visar att digitala insatser används i fritidsmiljöer, skolor, vård och tandvård. Flertalet riktar sig direkt till barn och unga eller till deras vårdnadshavare men kartläggningen har även tagit med digitala insatser som involverar lärare eller vårdpersonal. GIS-system (geografic information system) är också ett slags digitalt verktyg som inkluderats, GIS kan exempelvis ge möjlighet till att kunna följa sjukdomsutbrott i skolor.

Några direkta jämförelser eller bedömningar av hur effektiva olika digitala verktyg och insatser är har dock inte gjorts i SBU:s kartläggning, förklarar David Ebbevi. Han är sakkunnig i projektet, barnläkare och socialmedicinare vid Karolinska Institutet.

- En utvärdering skulle kunna vara en fortsättning på projektet. Fast frågan är hur användbar en sammanvägning av resultaten skulle vara, för i realiteten är det komplext att genomföra den här typen av effektstudier. Det handlar ju i hög grad om vad som passar var och när; i den lilla skolan, i hemmiljöer, i den stora stadens tandvård. Framtida forskning kan delvis få svar på det genom att samla in åsikter och erfarenheter från barn och unga som deltagit i digitalt förmedlade hälsoinsatser, säger han.

Intervjuer som gjorts med unga om digitala verktyg visar att de oftast önskar att det finns en person bakom den digitala tjänsten.

Rapporten är en del av det stora uppdrag om nationellt hälsoprogram för barn och unga för barn som Socialstyrelsen håller i.