Bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer

Publikationstyp: SBU Bereder Rapport 415Publicerad: 24 juni 2026

Sammanfattning

Huvudbudskap

Denna rapport redovisar systematiska översikter som har studerat bedömningsstöd för att, inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård, identifiera personer som utsätts för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer.

Resultatet presenteras i en interaktiv karta som visar var det finns respektive saknas sammanställda forskningsresultat (systematiska översikter).

Resultat

Totalt identifierades fem systematiska översikter [1] [2] [3] [4] [5]. De systematiska översikterna publicerades mellan åren 2017 och 2025, och samtliga översikter inkluderade bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Endast en av de systematiska översikterna [1] har studerat bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för kommersiell sexuell exploatering, och den inkluderar flera former av utsatthet för brott av sexuell natur mot ekonomisk ersättning. De primärstudier som inkluderas i de fem identifierade systematiska översikterna, som ingår i kartan, har publicerats mellan åren 2002 och 2021.

Av de fem inkluderade systematiska översikterna kommer tre från USA [1] [2] [5], en från Kanada [3] och en från England [4]. Samtliga översikter i rapporten har en kvantitativ ansats. Risken för snedvridna resultat (risk för bias) har bedömts för de inkluderade systematiska översikterna. Majoriteten av de systematiska översikterna (fyra av fem) bedöms ha hög risk för bias [1] [2] [4] [5], och en av de fem systematiska översikterna bedöms ha måttlig risk för bias [3].

Vad handlar rapporten om?

Denna rapport granskar vilken sammanställd forskning som finns för bedömningsstöd som kan identifiera personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål, eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer. Populationen utgörs av personer i alla åldrar, alla könsidentiteter, oavsett funktionsförmåga och eventuell samsjuklighet.

Hur kan de viktigaste resultaten förstås?

Kartan ger en överblick över var det finns, respektive saknas, sammanställd forskning. Den kan ses som ett interaktivt bibliotek där de inkluderade systematiska översikterna kan filtreras och presenteras utifrån de områden som kartan har delats in i.

Denna rapport presenterar inte några resultat för de fem systematiska översikter som har inkluderats i kartan och det har inte genomförts någon bedömning av överförbarheten till svenska förhållanden. Kartan ger inte underlag för slutsatser om bedömningsstödens träffsäkerhet, lämplighet eller användbarhet.

För en mer utförlig bild av vilka bedömningsstöd som har studerats i de systematiska översikterna, samt dess resultat, behöver respektive översikt läsas. Som läsare av en systematisk översikt är det viktigt att kritiskt granska de resultat och de slutsatser som redovisas, samt ta hänsyn till risken för snedvridna resultat. Ett resultat som säger något om hur väl ett bedömningsstöd identifierar personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer, behöver innehålla mått på sensitivitet och specificitet. Resultatet ska stärkas av flera väl genomförda studier med en studiedesign som lämpar sig för frågeställningen. För att kunna uttala sig om sensitivitet och specificitet behövs ett referenstest användas i studien.

Metod

Rapportens frågeställning inkluderar systematiska översikter med kvantitativ eller kvalitativ forskningsmetodik, mixad metod, samt HTA-rapporter.

Systematiska översikter har inkluderats oavsett studiedesign på översiktens inkluderade primärstudier. De inkluderade översikterna har varit författade på skandinaviska språk eller engelska. Det har inte krävts att bedömningsstöden ska vara standardiserade eller validerade.

Litteratursökningarna gjordes den 19 januari 2026 i 13 internationella databaser. Ingen avgränsning avseende publikationsår har tillämpats.

Två projektledare relevansgranskade, oberoende av varandra, litteratursökningens identifierade artiklar, först på titel- och abstraktnivå och sedan på fulltextnivå. De systematiska översikter som slutligen bedömdes som relevanta har granskats för risk för bias av två projektledare, med stöd av granskningsmallen SnabbSTAR2. Samtidigt märktes de systematiska översikterna upp utifrån den interaktiva kartans upplägg. Alla steg skedde oberoende av varandra.

1. Inledning

1.1 Uppdrag

Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och länsstyrelserna i uppdrag att förbereda för regionalt och nationellt stöd i syfte att kommunerna och regionerna ska kunna erbjuda stöd till utsatta för prostitution och närliggande målgrupper (A2025/00637).

SBU har i uppdrag, att i dialog med Socialstyrelsen, ta fram det vetenskapliga underlag som Socialstyrelsen behöver för att anpassa befintliga kunskapsstöd, eller ta fram nya kunskapsstöd för yrkesverksamma i socialtjänst och hälso- och sjukvård, i deras arbete med identifiering, skydd, stöd, vård och rehabilitering av uppdragets målgrupper.

SBU har i dialog med Socialstyrelsen kommit fram till att inom ramen för denna rapport, fokusera på bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer.

Socialstyrelsen ska enligt uppdraget (A2025/00637) senast den 26 februari 2027 lämna en skriftlig delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet, med kopia till Socialdepartementet) i den del som rör kunskapsstöd för yrkesverksamma. Delredovisningen ska innehålla en genomförandeplan för anpassning av befintliga bedömningsstöd och eventuellt framtagande av nya bedömningsstöd.

Socialstyrelsen ska senast den 1 mars 2029 lämna en skriftlig slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet, med kopia till Socialdepartementet) i den del som rör kunskapsstöd för yrkesverksamma. Socialstyrelsen ska i rapporten även redogöra för den information som myndigheten tagit del av från SBU.

1.2 Syfte

Denna rapport syftar till att identifiera och granska systematiska översikter som har studerat bedömningsstöd för att inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård identifiera personer som utsätts för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer.

Resultatet presenteras som en interaktiv karta som visar var det finns, respektive saknas, systematiska översikter med låg, måttlig eller hög risk för bias.

1.3 Målgrupper

Den primära målgruppen för denna rapport är Socialstyrelsen. Andra målgrupper som kan ha användning av denna rapport och dess interaktiva karta är forskare, forskningsfinansiärer och andra myndigheter, liksom yrkesverksamma som möter personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller personer utsatta för sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer.

2. Bakgrund

2.1 Begreppen prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer

Det finns en rad olika begrepp som används för att beskriva sexuella handlingar mot ersättning. Begreppsanvändningen inom området är omstridd och olika termer såsom prostitution, sexarbete och transaktionellt sex kommer till viss del med olika förståelser och värderingar. Forskning pekar på att språkbruket kan påverka allmänhetens attityder och att det inte finns en neutral terminologi rörande sexuella handlingar mot ersättning [6]. Nedan följer en redogörelse för de vanligast förekommande begreppen och dess innebörd.

Människohandel för sexuella ändamål avser situationer där en person rekryteras, transporteras, hyses eller kontrolleras genom våld, hot, bedrägeri eller tvång i syfte att exploateras sexuellt mot någon form av ersättning [7] [8].

Prostitution är den term som oftast används i sociala och juridiska sammanhang för sexuella handlingar mot ersättning, men begreppets innebörd och värdering är omstridd [9].

Sexarbete är en term som används för att beskriva sexuella tjänster mot ersättning där samtycke betonas och där verksamheten förstås som arbete snarare än som våld eller exploatering i sig [10].

Överlevnadssex eller transaktionellt sex används för att beskriva sexuella handlingar i utbyte mot grundläggande behov såsom mat, boende eller droger, särskilt i situationer där individen inte identifierar sig som prostituerad eller som sexarbetare [6] [11].

En vuxen person som har utsatts för sexuell exploatering kan benämnas som offer, vilket ofta används i juridiska sammanhang, eller som överlevare, ett begrepp som ofta används i ett stärkande och egenmaktsskapande syfte. Internationellt används allt oftare termen victim-survivor, det vill säga offer-överlevare, för att betona både utsatthet och handlingskraft, samt för att undvika begränsningar i ensidiga benämningar av personer som är, eller varit, utsatta för sexuellt våld [12].

När ett barn, det vill säga en person under 18 år, utför sexuella handlingar mot ersättning definieras detta juridiskt som ett brott och en form av sexuellt övergrepp och sexuell exploatering, oavsett om tvång, hot eller våld förekommer eller inte [13].

Sexuell exploatering av barn, alternativt kommersiell sexuell exploatering av barn, är ett samlingsbegrepp som omfattar sexuella handlingar där barnet deltar i utbyte mot någon form av ersättning som barnet självt eller en tredje part får del av [14]. De sexuella handlingarna kan ske vid fysiska möten, men också i digitala miljöer, exempelvis genom camshow, försäljning eller spridning av sexuella bilder och filmer, dokumenterade sexuella övergrepp samt grooming. Sexuell exploatering av barn används istället för termer som barnprostitution eller barnpornografi för att undvika antydan om frivillighet eller valfrihet från barnets sida. Detta tydliggör handlingarnas exploaterande och kränkande karaktär, oavsett om samtycke förekommer eller inte [15].

2.2 Utsatthet för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer

Det är svårt att samla in statistik över den totala omfattningen av människohandel och exploatering i Sverige. År 2025 fick Sveriges regionkoordinatorer¹ kännedom om att 81 personer var utsatta för exploatering för sexuella ändamål (77 kvinnor, 4 män och 2 flickor), men mörkertalet bedöms som stort. Ytterligare 24 kvinnor identifierades som utsatta för multipel exploatering där både arbetskraftsexploatering och sexuell exploatering förekommit [16]. I befolkningsundersökningen SRHR 2024² uppgav 2,5 procent av kvinnorna att de tagit emot ersättning för fysiska sexuella tjänster och 3,1 procent för digitala sexuella tjänster. Bland männen svarade 2,1 procent att de tagit emot ersättning för fysiska sexuella tjänster och 1,4 procent för digitala sexuella tjänster. Flest personer som tagit emot sexuella tjänster är mellan 16 och 29 år gamla [17].

I rapporten Unga, sex och internet uppgav 26 procent av ungdomarna att de innan 15 års ålder någon gång blivit kontaktade av en vuxen i sexuellt syfte (38 procent flickor, 11 procent pojkar och 44 procent som varken uppgav sig vara pojke eller flicka). Nio procent rapporterade att de blivit ombedda att prata om sex, göra något sexuellt eller skicka avklädda bilder³. I samma studie uppgav en procent av ungdomarna att de tagit emot sex mot ersättning. Bland de svarande framgår det att en fjärdedel tagit emot sex mot ersättning vid ett tillfälle, hälften vid två till fem tillfällen och en fjärdedel vid mer än fem tillfällen [18].

Det är vanligt förekommande att personer som utsätts för sexuell exploatering även är utsatta för olika former av pågående våld [19]. Det är även vanligt förekommande att personer som utsätts för sexuell exploatering har varit utsatta för våld tidigare i livet [10] [11]. Negativa barndomsupplevelser, såsom att bevittna våld i hemmet, samt egen utsatthet för våld eller övergrepp i barndomen, är kopplade till en ökad risk för sexuell exploatering. Utsatthet för sexuella övergrepp i barndomen framstår som en särskilt stark riskfaktor. Även kombinerad utsatthet för försummelse samt fysisk och psykisk misshandel, eller att ha levt under instabila uppväxtförhållanden, är förknippat med förhöjd risk [20] [21].

Andra former av problematik, så som ekonomisk utsatthet, att rymma hemifrån, att vara placerad utanför hemmet, psykisk ohälsa, skadligt bruk eller beroende [12], funktionsvariation [22], kopplingar till kriminalitet [23] [24] samt hedersrelaterat våld och förtryck [25] [26] förknippas också med ökad risk för sexuellt våld och exploatering.

Den digitala utvecklingen ökar risken för sexuell exploatering av barn och unga. Kontakter kan tas via olika digitala plattformar och sexuellt material sprids digitalt [26] [25]. Sexuella övergrepp kan även begås med hjälp av digital teknik [15]. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är generellt en extra utsatt grupp vad gäller sexualbrott på nätet [17], där flickor med autism har lyfts fram som särskilt utsatta [18].

1. Regionkoordinatorerna är anställda av socialtjänsten och stödjer andra yrkesverksamma i ärenden som rör prostitution och människohandel, samt ger stödinsatser direkt till utsatta. Koordinatorerna ingår i Jämställdhetsmyndighetens samordning mot prostitution och människohandel. Statistiken samlas sedan år 2018 in av Jämställdhetsmyndigheten och bygger på de ärenden som koordinatorerna får kännedom om.

2. SRHR 2024 – Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2024 består av resultat från befolkningsundersökningen SRHR 2024. Enkäten besvarades av totalt 15 838 personer mellan 16 och 84 år, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 26 procent.

3. Frågan besvarades av totalt 3 242 ungdomar i årskurs tre på gymnasiet.

2.3 Användningen av bedömningsstöd för att identifiera målgrupperna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i Sverige

I Sverige ges stöd till personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål och andra former av sexuell exploatering av både offentliga och idéburna aktörer. Stödet varierar mellan olika delar av landet och organiseras genom socialtjänst, hälso- och sjukvård, civilsamhällesorganisationer samt nationella och regionala samverkansstrukturer, exempelvis Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel (NMT) [27].

Stödet till personer utsatta för prostitution och människohandel är ofta komplext och kräver samordning mellan flera aktörer. Utsatta personer kan samtidigt ha behov av skydd, ekonomiskt bistånd, psykiatrisk vård, traumabehandling, missbruksvård, stöd vid migration- och asylärenden samt hjälp i kontakt med rättsväsendet. Tidigare undersökningar har dock visat att tillgången till specialiserat stöd varierar betydligt mellan olika kommuner och regioner, och många verksamheter upplever osäkerhet kring ansvarsfördelning och arbetssätt [28] [29] [30].

Inom ramen för utredningen Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) genomfördes en enkätstudie riktad till samtliga kommuner och regioner, vilket bland annat innefattade en fråga om rutiner för att fråga om utsatthet för sexuell exploatering [31]. Bland de svarande kommunerna uppgav 71 procent att de hade aktuella rutiner för att ställa frågor till barn och unga om våldsutsatthet. Av dessa inkluderade dock endast omkring en fjärdedel av kommunerna frågor om sexuella handlingar mot ersättning, och knappt var femte kommun ställde frågor om människohandel för sexuella ändamål. För vuxna var det ännu mer ovanligt att det fanns rutiner för att ställa frågor. Tjugotre procent av kommunerna uppgav att de hade rutiner för att fråga om sex mot ersättning, medan endast 14 procent hade rutiner för att ställa frågor om människohandel för sexuella ändamål [31]. Vad gäller regionerna hade 85 procent av de svarande ett aktuellt vårdprogram eller policydokument för att kvalitetssäkra arbetet med våldsutsatta barn och vuxna. Endast drygt hälften av dessa innefattade dock frågor om sexuella handlingar mot ersättning, och knappt 40 procent innefattade frågor om människohandel för sexuella ändamål. Drygt hälften av regionerna uppgav att de hade rutiner för att fråga barn och unga om utsatthet för sexuell exploatering. När det gäller vuxna hade knappt hälften rutiner för att fråga om prostitution eller människohandel för sexuella ändamål [31]. I utredningens rekommendationer lades särskild vikt vid behovet av tidig identifiering av utsatthet och ökad kompetens hos yrkesverksamma [31].

I betänkandet Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften- våldsutsatthet som behöver synliggöras (SOU 2023:98) lyftes även kopplingar mellan pornografi, sexuell exploatering och våldsutsatthet. Utredningen pekade på behovet av ökad kunskap om digital sexuell exploatering, särskilt bland barn och unga, samt behovet av metodutveckling och stödinsatser inom såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård [32].

2.4 Bedömningsstöd och arbetssätt som används i Sverige

Prostitution, människohandel och andra former av sexuell exploatering ingår inte i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, och det saknas nationellt standardiserade bedömningsinstrument [31]. Det används flera olika bedömningsstöd och frågemetoder inom svensk socialtjänst och hälso- och sjukvård för att identifiera våldsutsatthet och sexuell exploatering. I Tabell 1 ges exempel på identifierade bedömningsstöd, men tabellen är inte uttömmande.

Tabell 2.1 Exempel på övergripande bedömningsstöd som används eller har använts i Sverige.
Exempel på gruppering av bedömningsstöd	Exempel på bedömningsstöd (referenser anges vid bedömningsstöd som finns men som saknar vedertagna namn)
Stöd för samtal	SEXIT Samtalsstöd för barn och unga utsatta för sexuell exploatering [33] Samtalsstöd för vuxna utsatta för sexuell exploatering [34] Webbstöd för vården [35] Webbstöd för kommuner [36]
Manual/ramverk med riskfaktorer	Manual vid misstanke om människohandel [37] BBiC (Barns Behov i Centrum)
Bedömningsstöd med fråga	ASI (Addiction Severity Index) FREDA PATRIARK DOK (Dokumentationssystem inom missbruksvården) UNG DOK SiS DOK
Skattningsinstrument för traumatiska händelser	LITE (Life Incidence of Traumatic Events) LYLES (Youth Lifetime Event Scale) JVQ/SAQ (Juvenile Victimization Questionnaire/Self-Administered Questionnaire) ACE-Q-SE (Adverse Childhood Experiences Questionnaire – Swedish Version) CRIES-8 (the Children´s Impact of Events Scale)
Skattningsinstrument som mäter traumasymtom	TSCC (Trauma Symptom Checklist for Children) TSCYC (Trauma Symptom Checklist for Young Children) ASC-Kids (Acute Stress Checklist for children) CTS (Child Trauma Screen) PCL-5 (Posttraumatic stress disorder Check List) CAPS-5 (Clinician-administered PTSD scale for DSM-5) ITQ-CA (The International Trauma Questionnaire – Child and Adolescent Version)

I verksamheter som erbjuder sociala insatser och som möter sexuellt riskutsatta personer kan olika metoder för att identifiera utsatthet förekomma. Särskilt inom barn- och ungdomsvård, beroendevård och arbete med ensamkommande barn och unga nyttjas frågestöd, checklistor eller rutinfrågor om sex mot ersättning, grooming eller människohandel. Verksamheterna kan bedrivas i offentlig och privat regi, inklusive idéburna organisationer. Även inom hälso- och sjukvården och tandvården förekommer rutinfrågor om våldsutsatthet som indirekt kan bidra till att identifiera personer utsatta för sexuell exploatering.

2.5 Vikten av bedömningsstöd för att identifiera utsatthet och erbjuda skydd, stöd och vård

Sverige har, genom internationella konventioner och andra instrument, åtagit sig att säkerställa skydd samt tillgång till stöd, vård och rehabilitering för vuxna och barn som utsatts för våld, sexuell exploatering eller människohandel [19] [32].

Barn och unga som utsätts för sexuell exploatering eller människohandel har ofta upprepade kontakter med hälso- och sjukvården utan att utsattheten identifieras. De kan uppvisa en kombination av fysiska, psykiska och beteendemässiga symtom, såsom sexuellt överförbara infektioner, trauma- och stressrelaterade besvär, riskbruk samt tecken på kontroll från medföljande vuxna [38] [39]. Egyud och medarbetare fann att ungefär 87 procent av offren för människohandel hade sökt vård, främst på akutmottagningar [40].

En kartläggning av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att våldsutsatta oftare söker vård i ett icke akut skede och då på grund av andra besvär som smärta i huvud, mage eller rygg, sömnsvårigheter eller nedstämdhet. Hos barn är huvudvärk, magsmärtor, sängvätning, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar vanliga orsaker till kontakter med vården [41].

En nyligen genomförd europeisk systematisk översikt visar betydande variation i kvaliteten på vård och stöd till barn utsatta för sexuella övergrepp, inklusive brister i samordnade, multidisciplinära insatser och uppföljning, däribland Sverige och andra europeiska länder. Detta pekar på viktiga utmaningar i relation till barns rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter [42].

För att adekvat hjälp ska kunna erbjudas krävs att utsatta personer identifieras. Det finns flera faktorer som kan göra det svårt för den som är utsatt att berätta om det [20] [43] [44] [45] [46]. Det är därför viktigt att kunna ställa direkta frågor för att möjliggöra berättande och därigenom identifiera utsatta personer. Flera studier och kartläggningar visar dock att kunskap och kännedom om prostitution, människohandel och andra former av sexuell exploatering generellt sätt är låg inom ordinarie socialtjänst och hälso- och sjukvård i Sverige [19] [21] [22]. Att öka möjligheter till att identifiera personer med erfarenhet av prostitution, människohandel och andra former av sexuell exploatering bör därmed betraktas som angeläget.

3. Metod

En projektplan för denna rapport utarbetades av projektgruppen och fastställdes genom beslut den 2026-01-14 (dnr. SBU 2025/1092).

3.1 Frågor

Vad finns det för sammanställd forskning för bedömningsstöd som kan identifiera personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål, eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer?

3.2 Urvalskriterier

Den övergripande frågeställningen har ställts upp enligt den strukturerade frågeställningen PIRO.

3.2.1 Population

Personer oavsett ålder, könsidentitet, funktionsförmåga och eventuell samsjuklighet.

3.2.2 Indextest

Bedömningsstöd i form av stöd för samtal och berättande, fråga, riskfaktorer och bifynd (exempelvis kliniska fynd, beteenden) eller ett bedömningsinstrument (som exempelvis inkluderar händelser, symtom).

3.2.3 Referenstest

Inget referenstest krävs. Systematiska översikter utan referenstest accepteras.

3.2.4 Utfall

Utsatthet för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering i form av spridning av bilder eller filmer.

3.2.5 Studiedesign

Systematiska översikter med kvantitativ, kvalitativ eller mixad metod, samt HTA-rapporter inkluderas.

3.2.6 Avgränsningar

Denna rapport syftar till att sammanställa systematiska översikter som utvärderar bedömningsstöd för att inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården identifiera personer som utsätts för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer. Primärstudier inkluderas således inte i rapporten och den interaktiva kartan. Systematiska översikter har inkluderats oavsett studiedesign på översiktens inkluderade primärstudier. Systematiska översikter inklusive HTA-rapporter författade på skandinaviska språk och engelska inkluderas i rapporten. Scoping reviews ingår inte i den här rapporten.

Ingen avgränsning avseende publikationsår. Det finns inte heller något krav på att bedömningsstöden är standardiserade eller validerade.

3.2.7 Hantering av inkomna synpunkter

För att den interaktiva kartan ska bli så användbar som möjligt för mottagaren av rapporten har SBU inhämtat synpunkter från Socialstyrelsen avseende frågeställning och vilka filtreringsalternativ som har ansetts nödvändiga att inkludera. Dessa synpunkter har lyfts med externt sakkunniga och tagits i beaktanden vid formulering av frågeställning och utformningen av kartan.

3.3 Process för urval av studier

3.3.1 Litteratursökning

Projektets informationsspecialist planerade och genomförde systematiska litteratursökningar i samråd med projektets sakkunniga och projektledaren. Projektgruppen lade stor vikt vid att utforma sökstrategin på ett sådant sätt att sökningarna skulle vara breda för att i så hög utsträckning som möjligt fånga upp alla översikter som var relevanta för projektets frågeställningar. Sökstrategin har granskats av en annan informationsspecialist än den som arbetade i projektet.

Litteratursökningarna gjordes den 19 januari 2026 i följande internationella databaser:

APA PsycInfo (EBSCO)
CINAHL (EBSCO)
Cochrane Library (Wiley)
Criminal Justice Abstracts (EBSCO)
Embase (Elsevier)
Epistemonikos
ERIC (EBSCO)
International HTA Database
Ovid MEDLINE(R) ALL
PTSDpubs‎ (ProQuest)
Scopus (Elsevier)
SocINDEX (EBSCO)
Sociological Abstracts (including Social Services Abstracts) (ProQuest)

Sökstrategin består av tre sökblock: populationen (personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål, eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer), bedömningsstöd samt ett sökblock för systematiska översikter. Inga begränsningar är gjorda avseende tid eller språk i sökstrategin. Dubbletter mellan databaser har rensats i EndNote 25 och sedan manuellt [47].

Sökstrategin redovisas i sin helhet i Bilaga 1.

I april 2026 utfördes kontroller av inkluderade systematiska översikter avseende forskningsintegritet. Kontrollen omfattade:

Genomgång i databasen Retraction Watch för att ta reda på om någon av de aktuella översikterna återkallats av utgivaren. Även de systematiska översikternas inkluderade artiklar kontrollerades. Genomgången gjordes i EndNote.
Genomgång huruvida Comments, Errata eller Expression of Concern publicerats i PubMed, samt publicering av eventuella kommentarer i databasen PubPeer.
Tidskrifterna som översikterna publicerats i har kontrollerats i Norwegian Register for Scientific Journals, Series and Publishers [48].

Kontrollen identifierade inte några tecken på brister avseende forskningsintegritet i de systematiska översikterna som ingår i rapporten.

3.3.2 Bedömning av relevans

Två projektledare granskade oberoende av varandra titel och sammanfattning (abstrakt) för de studier som identifierades i litteratursökningarna. Granskningen genomfördes med hjälp av gallringsverktyget Covidence [49]. De sammanfattningar som uppfyllde urvalskriterierna, eller där det fanns en osäkerhet om de uppfyllde kriterierna, granskades sedan i fulltext av två projektledare oberoende av varandra. Eventuella oenigheter vid fulltextgranskning löstes genom diskussion till konsensus. Studier som granskades i fulltext och som inte uppfyllde kriterierna sorterades bort och orsak till exklusion noterades (Bilaga 2).

3.3.3 Bedömning av risk för bias

Två projektledare granskade, oberoende av varandra, hur stor de systematiska översikternas risk för bias var med stöd av de frågor som finns beskrivna i SnabbSTAR2 granskningsmall utifrån fem delsteg [50]. Dessa delsteg är:

Frågeställning och litteratursökning.
Relevansbedömning och dataextraktion.
Risk för biasbedömning och datapresentation av de inkluderade studierna.
Sammanvägning och analys.
Evidensgradering och slutsatser.

En systematisk översikt granskades upp till det steg där båda granskarna ansåg att den hade genomförts på ett otillräckligt sätt. Bedömningen av risk för bias har genomförts i Covidence. Om systematiska översikter med kvalitativ forskningsmetodik eller mixad metod hade identifierats och inkluderats hade dessa granskats med annan tillämpbar granskningsmall [51].

3.3.4 Kriterier för acceptabel risk för bias

Måttlig risk för bias bedömdes om den systematiska översikten uppfyllde de fyra följande kriterierna:

En tydligt formulerad frågeställning och en transparent redovisad litteratursökning som kan anses ha fångat upp studier som besvarar frågeställningen.
Att relevansbedömning av titel och sammanfattning (abstrakt), samt fulltext, har genomförts av minst två personer oberoende av varandra. Likaså att dataextraktion har genomförts av två personer oberoende av varandra eller att den har kontrollerats på annat godtagbart sätt.
Att en risk för biasbedömning finns redovisad och har genomförts av minst två personer oberoende av varandra, samt att extraherad data per studie inkluderas och presenteras tydligt.
Studiernas resultat har vägts samman på ett lämpligt sätt och att hänsyn har tagits till de inkluderade studiernas risk för bias när resultatet redovisas, tolkas och diskuteras.

Låg risk för bias har bedömts om den systematiska översikten också har tagit rimlig hänsyn till metodologiska brister, samt att exkluderade studier redovisas, eventuella intressekonflikter, samt att protokoll för översikten finns registrerat (kriterium 5 i SnabbSTAR2).

3.3.5 Kategorisering av de systematiska översikterna

Samtliga inkluderade systematiska översikter kategoriseras utifrån bedömd utsatthet (utfall) och verksamhetsområde. Andra kategorier som utgör filtreringsalternativ i kartan är identifierade specifika verksamhetsområden, barn eller unga, samt identifierade bedömningsstöd. Detta arbete gjordes av två projektledare, oberoende av varandra och eventuella oenigheter eller osäkerheter har lyfts till diskussion och konsensus i projektgruppen.

En översikt kunde märkas upp inom exempelvis mer än ett verksamhetsområde, åldersgrupp och fler än ett utfall, om den hade inkluderat ett bedömningsstöd som testats inom flera olika områden.

3.3.6 Överförbarhet

Det har inte genomförts någon överförbarhetsbedömning till svenska förhållanden av de inkluderade systematiska översikterna. Det kan vara värt att förtydliga att litteratursökningen har varit så omfattande som möjligt för att fånga upp bedömningsstöd som det finns kännedom om att de används eller har använts i Sverige.

4. Urval av studier

Litteratursökningen resulterade i 4 291 artiklar. Efter granskningen av titel och sammanfattning (abstrakt) bedömdes 67 artiklar uppfylla eller eventuellt uppfylla inklusionskriterierna. Efter granskning i fulltext bedömdes fem artiklar kunna inkluderas, varav 62 artiklar exkluderades. Av de fem inkluderade artiklarna bedömdes fyra ha hög risk för bias och en artikel måttlig risk för bias. I Figur 4.1 presenteras urvalsprocessen i ett flödesschema.

Av 4 291 artikelsammanfattningar granskades 67 i fulltext. 5 av dessa var relevanta varav 1 hade måttlig risk för bias och 4 hög. — **Figur 4.1** Flödesschema som beskriver urval av systematiska översikter.

5. Resultat

Totalt identifierades fem systematiska översikter [1] [2] [3] [4] [5]. De systematiska översikterna är publicerade mellan åren 2017 och 2025 och samtliga inkluderar bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Endast en av de systematiska översikterna har studerat bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för kommersiell sexuell exploatering, vilket i artikeln inkluderar flera former av utsatthet för brott av sexuell natur mot ekonomisk ersättning [1].

De primärstudier som har inkluderats i de identifierade systematiska översikterna har publicerats mellan åren 2002 och 2021. Av de fem inkluderade systematiska översikterna kommer tre från USA [1] [2] [5], en från Kanada [3] och en från England [4]. Samtliga översikter i rapporten har en kvantitativ ansats. Majoriteten av de systematiska översikterna (4 av 5) har bedömts ha hög risk för bias och en av de fem systematiska översikterna bedömdes ha måttlig risk för bias (Tabell 5.1 nedan).

Tabell 5.1 Trafikljusgraf som visar risk för biasbedömningen i de inkluderade systematiska översikterna.
Studie	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 4	Steg 5	Steg 6
Armstrong 2017
Fang 2018
McTavish 2020
Tomsett 2025
Valadez 2025
Steg 1 = Frågeställningen, med inklusions- och exklusionskriterier, är tydligt definierad så att PICO eller motsvarande framgår. Sökningen matchar frågeställningen, har god täckning och är tydligt redovisad. Steg 2 = Relevansbedömning av titel och abstrakt samt av artiklarna i fulltext, liksom dataextraktion, har utförts av två personer oberoende av varandra, eller kontrollerats på annat godtagbart sätt. Steg 3 = Risk för bias hos inkluderade studier är bedömd med relevanta kriterier som är tydligt redovisade. Bedömningen av risk för bias samt karakteristika och resultat från de inkluderade studierna framgår och är tydligt redovisade per studie. Steg 4 = Studiernas resultat har vägts samman på ett lämpligt sätt. Hänsyn har tagits till studiernas risk för bias vid redovisning, tolkning eller diskussion av det sammanvägda resultatet. Steg 5 = Rimlig hänsyn har tagits till metodologiska brister samt andra aspekter som kan påverka tillförlitligheten till resultaten och slutsatsen. Exkluderade studier finns redovisade. Författarnas intressekonflikter är redovisade. Protokoll för översikten finns. Steg 6 = Övergripande bedömning = Låg risk; = Måttlig risk; = Hög risk

Den vanligaste orsaken till att de systematiska översikterna har bedömts ha hög risk för bias är otydligheter kring frågeställning, bristande information kring litteratursökning och bristande transparens kring gallring och risk för biasbedömning av de inkluderade studierna.

En av de fem systematiska översikterna [4] bedömdes i sin helhet ha hög risk för bias, men den bedöms ha låg risk för bias avseende frågeställning, litteratursökning och relevansbedömning. Tomsett och medarbetare publicerade den systematiska översikten år 2025 och har en frågeställning som inkluderar både våld i nära relation och människoexploatering, vilket bland annat inrymmer människohandel för sexuella ändamål [4]. Det är endast den delen av översiktens frågeställning som berör människohandel för sexuella ändamål som har varit aktuell att inkludera i den här rapporten. Översiktsförfattarna har dock inte hittat några primärstudier för den del som omfattas av den här rapportens frågeställning [4]. Då risken för bias avseende översiktens frågeställning, sökning och relevansbedömning har bedömts som låg, innebär det att artikelförfattarna inte bör ha missat några primärstudier relevanta för föreliggande rapports frågeställning.

En översikt har bedömts ha måttlig risk för bias [3]. I det här fallet är det oklart huruvida risk för biasbedömningen har genomförts av två personer oberoende av varandra. Artikelförfattarna har identifierat tre primärstudier, vilka alla studerar bedömningsstöd för att identifiera barn utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Den systematiska översikten publicerades år 2020 och de inkluderade primärstudierna publicerades år 2018. McTavish och medarbetare bedömde att samtliga primärstudier hade hög risk för bias [3].

5.1 Interaktiv karta

I den interaktiva kartan presenteras samtliga systematiska översikter som har studerat bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer. Kartan är utformad med olika filtreringsalternativ, och den visar inom vilka områden det finns systematiska översikter, samt var det saknas sammanställd forskning.

Denna rapport presenterar inte några resultat för de systematiska översikter som har inkluderats i kartan. Projektgruppen har inte heller bedömt överförbarheten till svenska förhållanden eller värderat om bedömningsstöden är lämpliga eller riskfria att använda. Kartan kan ses som ett interaktivt bibliotek där de inkluderade systematiska översikterna kan filtreras och presenteras utifrån de områden som kartan har delats in i.

5.1.1 Praktiska tips för filtrering i kartan

Den interaktiva kartan är utformad med olika kategorier som bedömts relevanta att märka upp de systematiska översikterna med. Varje systematisk översikt har märkts upp med kategorier som de granskande projektledarna har bedömt att översikterna, utifrån frågeställning eller inkluderade studier, tydligt har studerat och redovisat. Det innebär att en systematisk översikt kan förekomma inom flera kategorier i kartan.

Uppmärkningen av kartan består av projektgruppens bedömningar. Det innebär att en annan projektgrupp eventuellt skulle bedöma att kartan bör bestå av fler, färre eller andra kategorier. Valet av inkluderade kategorier har vägts mot kartans användningsområde, rapportens syfte och mottagarens behov, samt rapportens resultat och stämts av inom projektgruppen.

För att skapa en överskådlighet och för att enkelt hitta systematiska översikter inom olika områden finns det filtreringsalternativ i kartan. Systematiska översikter kan filtreras fram utifrån kategorierna risk för bias, verksamhetsområde, bedömd utsatthet, identifierade specifika verksamhetsområden, barn eller vuxna, samt identifierade bedömningsstöd. Symbolbrickorna i kartan visar om det finns en eller flera systematiska översikter som har märkts upp inom den valda kategorin. Varje symbolbricka har en länk kopplad till den eller de systematiska översikterna som märkts upp och innehållet i kartan kan även exporteras till en Excelfil.

Nedan beskrivs överskådligt vad de systematiska översikterna har fått för kategorisering i kartan. För mer detaljerad information, se den interaktiva kartan.

5.1.2 Bedömd utsatthet (utfall)

I kartan är bedömd utsatthet indelat i tre områden, prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer. Om det tydligt framgår i översikten att ett bedömningsstöd har testats för fler än ett av de inkluderade områdena för bedömd utsatthet så visas det i kartan. Det bör dock noteras att utsatthet för människohandel för sexuella ändamål kan inkludera både prostitution och sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer. Om detta inte tydligt har framgått i den systematiska översikten har översikten kategoriserats in under människohandel för sexuella ändamål.

De bedömningsstöd som återfinns i kartan kan vara framtagna för att identifiera flera former av utsatthet. Den interaktiva kartan visar endast den typ av utsatthet som faller inom ramen för rapportens frågeställning och som bedömningsstödet har utvärderats för.

5.1.3 Verksamhetsområde

Den interaktiva kartan visar inom vilka verksamhetsområden de bedömningsstöd som inkluderas i de systematiska översikterna har studerats. Verksamhetsområdena redovisas på två nivåer.

På den övergripande nivån har de systematiska översikterna kategoriserats inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård eller övrigt. Kategorin övrigt omfattar de systematiska översikter som inkluderat bedömningsstöd som har testats inom närliggande verksamheter, till exempel polis och andra brottsbekämpande- och rättsvårdande myndigheter eller skola.

Den andra nivån avser mer specifika verksamhetsområden. Under denna kategori visas inom vilka identifierade specifika verksamhetsområden ett bedömningsstöd har testats. Exempel på identifierade specifika verksamhetsområden är akutmottagning, ungdomsmottagning, eller Barnahus.

Om det inte tydligt framgår i den systematiska översikten inom vilket verksamhetsområde bedömningsstödet har testats har området kategoriserats som ej tydligt specificerat.

5.1.4 Barn eller vuxna

I den interaktiva kartan går det att filtrera på kategorin barn eller vuxna. De bedömningsstöd som har sammanställts i de systematiska översikterna har testats på såväl barn och ungdomar som vuxna. Gränsen mellan barn och vuxna har dragits vid 18 års ålder. I vissa fall har ett bedömningsstöd testats på både barn och vuxna och då har det kategoriserats i båda kategorierna.

5.1.5 Identifierade bedömningsstöd

Totalt omfattar de systematiska översikterna 46 bedömningsstöd. De inkluderade systematiska översikterna har studerat olika bedömningsstöd. I den interaktiva kartan går det att filtrera på kategorin identifierade bedömningsstöd. För mer utförlig information, se respektive översikt.

5.1.6 Bedömningsstöd i Sverige

Bland de identifierade exemplen på bedömningsstöd som används eller har använts i Sverige, kunde inga systematiska översikter hittas som studerat bedömningsstöden utifrån rapportens frågeställning (Tabell 1 i bakgrundsavsnittet).

6. Diskussion

I denna rapport har vi sökt och identifierat systematiska översikter som har studerat bedömningsstöd för att identifiera personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer. Vidare har en bedömning av risk för bias i de fem identifierade systematiska översikterna genomförts.

Den interaktiva kartan som är uppdelad efter bedömd utsatthet och den verksamhet som med hjälp av bedömningsstöd skulle kunna identifiera de utsatta, ger en bild av det sammanställda kunskapsläget på området, samt var det saknas sammanställd forskning. Att det saknas systematiska översikter inom ett område innebär inte nödvändigtvis att det saknas forskning på området. Det kan således finnas genomförda primärstudier som ännu inte har sammanställts i systematiska översikter. Denna rapport kan därför endast uttala sig om inom vilka områden det finns respektive saknas systematiska översikter.

Kartan visar att det saknas systematiska översikter inom flertalet av kartans områden och majoriteten av översikterna har hög risk för bias. Den systematiska översikten med måttlig risk för bias som har studerat bedömningsstöd för att identifiera barn utsatta för människohandel för sexuella ändamål publicerades år 2020 [3]. Den översikten inkluderar studier publicerade år 2018 och artikelförfattarna har bedömt att de inkluderade primärstudierna har hög risk för bias [3]. Den översikt publicerad år 2025 som i sin helhet har bedömts ha hög risk för bias, men låg risk för bias avseende frågeställning, litteratursökning och relevansbedömning, har inte hittat några primärstudier för den del av frågeställningen som berör bedömningsstöd för att identifiera människohandel för sexuella ändamål [4]. Det innebär att båda dessa översikter belyser vetenskapliga kunskapsluckor. Kunskapsläget kan ha förändrats sedan översikten från 2020 publicerades och kunskapsluckan som identifieras i översikten från 2025 kan komma att förändras framöver.

För att stärka det vetenskapliga underlaget finns det olika tillvägagångssätt beroende på vad kartan har belyst. I de fall det saknas en systematisk översikt av låg eller måttlig risk för bias behövs en systematisk översikt. I de fall det finns en systematisk översikt av låg eller måttlig risk för bias som visar att det saknas primärstudier, eller att det finns skäl att tro att kunskapsläget kan ha förändrats, behövs antingen en ny uppdaterad systematisk översikt eller mer forskning.

6.1 Kartans användningsområde

Kartan ger inte underlag för slutsatser om bedömningsstödens träffsäkerhet, lämplighet eller användbarhet. Syftet är i stället att ge en överblick över var det finns sammanställd forskning.

För att få en mer utförlig bild över vilka bedömningsstöd som har studerats i de systematiska översikterna samt dess resultat, behöver respektive översikt läsas. Som läsare av en systematisk översikt är det viktigt att kritiskt granska de resultat och de slutsatser som redovisas, samt ta hänsyn till risken för snedvridna resultat. Ett resultat som säger något om hur väl ett bedömningsstöd identifierar personer utsatta för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer, behöver innehålla mått på sensitivitet och specificitet. Resultatet ska stärkas av flera väl genomförda studier med en studiedesign som lämpar sig för frågeställningen. För att kunna uttala sig om sensitivitet och specificitet behöver ett referenstest användas i studien (se mer utförlig beskrivning i avsnittet nedan).

Om en översikt kommer fram till att det saknas tillräckligt med studier eller att det helt saknas studier, utgör det en vetenskaplig kunskapslucka. En vetenskaplig kunskapslucka innebär inte nödvändigtvis att ett bedömningsstöd saknar förmåga att identifiera utsatthet. Det innebär endast att det finns en vetenskaplig osäkerhet kring bedömningsstödets bedömningsförmåga och att det vetenskapliga kunskapsläget behöver stärkas med ytterligare studier.

6.2 Aspekter att beakta i framtida forskning

För att kunna bidra till att stärka det vetenskapliga stödet för insatser och metoder inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård behöver en forskningsstudie (primärstudie) eller systematisk översikt vara metodologiskt väl genomförd. Det finns vissa utmaningar inom området som bland annat berör studier av den diagnostiska träffsäkerhet (sensitivitet och specificitet) av bedömningsstöd för att identifiera utsatthet för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer, samt definitionen av olika former av utsatthet.

Ett träffsäkert bedömningsstöd behöver kunna identifiera den som är utsatt (sensitivitet) och utesluta den som inte är utsatt (specificitet). För att kunna bedöma sensitivitet och specificitet behövs ett referenstest. Den här rapporten omfattar flera olika och ibland överlappande former av utsatthet. Bedömningsstöd för att identifiera utsatthet för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer kan därmed i olika grad vara behäftade med svårigheter vad gäller användbara referenstest.

Inom området prostitution, människohandel för sexuella ändamål och sexuell exploatering genom spridning av bilder eller filmer förekommer olika begrepp inom forskningen för att beskriva dessa former av utsatthet. De olika, om än sammanlänkade företeelserna, har vidare beforskats olika länge och i olika utsträckning. Människohandel etablerades som internationellt definierat forsknings- och policyområde tidigare, bland annat genom Palermoprotokollet från år 2000 [8]. Samtidigt har digitala former av sexuell exploatering vuxit fram och förändrats snabbt under senare år i takt med sociala medier, digital kommunikation och AI-baserad teknik. Forskning beskriver exempelvis att teknik, beteenden och terminologi förändras snabbt och skapar svårigheter för forskning, lagstiftning och utformningen av skydd [52].

6.3 Användningen av bedömningsstöd inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård

Användningen av bedömningsstöd inom området väcker viktiga etiska frågor. Att identifiera utsatthet är inte ett mål i sig utan behöver följas av möjlighet till skydd, stöd, vård och rehabilitering. Om det saknas fungerande vård- och stödkedjor, kan användningen av bedömningsstöd innebära risker för den utsatte. Det kan exempelvis handla om att väcka svåra erfarenheter utan att adekvat vård och stöd kan erbjudas, eller att skapa oro hos personal som saknar mandat eller resurser att agera vidare.

Det är också viktigt att reflektera över skillnaden mellan att använda bedömningsstöd rutinmässigt och att använda dem vid indikation eller misstanke om utsatthet. Generella screeningförfaranden kan potentiellt bidra till att fler utsatta identifieras, men det kan också innebära integritetsrisker och ökad belastning på verksamheter. Samtidigt riskerar selektiv användning vid misstanke att missa personer vars utsatthet inte överensstämmer med stereotypa föreställningar om utsatthet för sexuell exploatering, prostitution eller människohandel.

7. Projektgrupp

7.1 Sakkunniga

Anna Hall, socionom, fil.dr i socialt arbete, Göteborgs universitet
Carl Göran Svedin, läkare, affilierad professor i socialt arbete vid Marie Cederschiöld Högskola
Charlotta von Mentzer, barnmorska, doktorand vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet

7.2 SBU

Johanna Andersson, projektledare
Helena Domeij, biträdande projektledare
Klas Moberg, informationsspecialist
Emma Wernersson, projektadministratör
Mikaela Lannergren, projektadministratör
Maria Ahlberg, projektadministratör
Uliana Hellberg, projektansvarig chef

7.3 Externa granskare

SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. De har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga texter i rapporten.

Linda Jonsson, socionom, docent i socialt arbete, Marie Cederschiöld Högskola
Mensura Junuzovic, med.dr., i rättsmedicin, specialistläkare, Traumamottagning Centrum för sexuell hälsa, Skånes Universitetssjukhus

7.4 Bindningar och jäv

Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

8. Ordförklaringar och förkortningar

Bias	Ett systematiskt fel (snedvridning) i en vetenskaplig studies upplägg eller genomförande som påverkar resultaten och inte beror på slumpfaktorer.
Camshow	En camshow (förkortning av engelskans webcam show) är en direktsänd videouppvisning där en person visar upp sig, ofta avklädd eller utför sexuella handlingar, för en eller flera tittare via en webbkamera.
Forskningsintegritet	Att bedriva forskning på ett sätt som gör att andra kan ha förtroende för de metoder som används och de resultat som blir resultatet av dessa.
Grooming	Grooming innebär att en vuxen person tar kontakt med barn i syfte att begå någon form av sexualbrott mot barnet.
HTA	HTA står för Health Technology Assessment. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens metoder. En tvärvetenskaplig process som använder specifika utvärderingsmetoder för att bedöma kunskapsläget rörande en åtgärd. Syftet är att ta fram ett beslutsunderlag som främjar likvärdig och effektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet.
Inklusionskriterium	På förhand fastställt villkor som ska vara uppfyllt för deltagande i en studie, eller för att en primärstudie kan tas med i en systematisk översikt.
Mixad metod	Mixad metod avser metoder som samlar in material i både siffor och ord för analysen av det fenomen som studeras.
PIRO	PIRO står för Population, Index test, Reference standard, Outcome. Svenska: population, indextest, referenstest / kontroll, utfall. Strukturerat format för frågeställningar som gäller effekten av en insats. Strukturerat format för frågeställningar som gäller diagnostisk tillförlitlighet.
Population	Den grupp som studeras i ett forskningsprojekt, till exempel alla med ett visst tillstånd eller problem, eller alla som bor i en viss geografisk region.
Primärstudie	Undersökning där forskare samlar in och analyserar nya data.
Scoping review	Översikt för att identifiera kunskapsluckor, täcka in en viss typ av litteratur, tydliggöra begrepp eller för att undersöka hur forskning bedrivs.
Studie med kvalitativ forskningsmetodik	Vetenskaplig studie som syftar till att skapa förståelse av företeelser så som upplevelser, erfarenheter eller attityder, och som bygger på information från till exempel intervjuer, observationer eller textanalys.
Studie med kvantitativ forskningsmetodik	Vetenskaplig studie som bygger på kvantitativa data (mätvärden som uttrycks i siffror) och där analysen ofta utförs med statistiska metoder.
Systematisk översikt	Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga.
Utfall	Alla tänkbara resultat från en studie. Det kan vara resultat av en förebyggande, stödjande eller behandlande insats, eller resultat av en exponering.
Vetenskaplig kunskapslucka	En vetenskaplig kunskapslucka innebär att det inte går att bedöma vilken effekt en metod eller insats har.

9. Referenser

Armstrong S. Instruments to Identify Commercially Sexually Exploited Children: Feasibility of Use in an Emergency Department Setting. Pediatric Emergency Care. 2017;33(12):794–9. Available from: https://doi.org/10.1097/pec.0000000000001020
Fang S, Coverdale J, Nguyen P, Gordon M. Tattoo Recognition in Screening for Victims of Human Trafficking. The Journal of Nervous and Mental Disease. 2018;206(10):824–7. Available from: https://doi.org/10.1097/nmd.0000000000000881
McTavish JR, Gonzalez A, Santesso N, MacGregor JCD, McKee C, MacMillan HL. Identifying children exposed to maltreatment: a systematic review update. BMC Pediatrics. 2020;20(1):113. Available from: https://doi.org/10.1186/s12887-020-2015-4
Tomsett B, Alvarez-Rodriguez J, Sherriff N, Edelman N, Gatuguta A. Tools for the identification of victims of domestic abuse and modern slavery in remote services: A systematic review. J Health Serv Res Policy. 2025;30(1):63–76. Available from: https://doi.org/10.1177/13558196241257864
Valadez CA, Munro-Kramer M, Gibson-Scipio W. Screening for Human Trafficking of Minors in Health Care: A Systematic Review. Journal of Human Trafficking. 2025;11(3):334–55. Available from: https://doi.org/10.1080/23322705.2022.2139489
Hansen MA, Johansson I. Asking About “Prostitution”, “Sex Work” and “Transactional Sex”: Question Wording and Attitudes Toward Trading Sexual Services. The Journal of Sex Research. 2023;60(1):153–64. Available from: https://doi.org/10.1080/00224499.2022.2130859
Jämställdshetsmyndigheten–Prostitution och människohandel. Göteborg: Jämställdshetsmyndigheten, Nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM). [accessed May 27 2026]. Available from: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/prostitution-och-manniskohandel/
United Nations. Protocol to Prevent, Suppress and Punish Trafficking in Persons, Especially Women and Children, supplementing the United Nations Convention against Transnational Organized Crime (Palermo Protocol). New York: United Nations (UN); 2000. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://www.unodc.org/unodc/en/human-trafficking/protocol.html
Scoular J. The Subject of Prostitution: Sex Work, Law and Social Theory. 1 ed. London: Routledge; 2015.
Benoit C, Jansson SM, Smith M, Flagg J. Prostitution Stigma and Its Effect on the Working Conditions, Personal Lives, and Health of Sex Workers. J Sex Res. 2018;55(4-5):457–71. Available from: https://doi.org/10.1080/00224499.2017.1393652
McMillan K, Worth H, Rawstorne P. Usage of the Terms Prostitution, Sex Work, Transactional Sex, and Survival Sex: Their Utility in HIV Prevention Research. Arch Sex Behav. 2018;47(5):1517–27. Available from: https://doi.org/10.1007/s10508-017-1140-0
Bower LJ. Is ‘Victim-Survivor’ Our Imperfect Alternative to Describing People with Lived Experience of Sexual Violence? A Feminist Symbolic Interactionist Analysis, Considering How Ethnicity, Gender, and Disability Interact with Language Choice. Violence Against Women. 2025;0(0):10778012251338454. Available from: https://doi.org/10.1177/10778012251338454
Benavente B, Díaz-Faes DA, Ballester L, Pereda N. Commercial Sexual Exploitation of Children and Adolescents in Europe: A Systematic Review. Trauma, Violence, & Abuse. 2022;23(5):1529–48. Available from: https://doi.org/10.1177/1524838021999378
Laird J, Klettke B, Hall K, Hallford D. Toward a Global Definition and Understanding of Child Sexual Exploitation: The Development of a Conceptual Model. Trauma, Violence, & Abuse. 2022;24:152483802210909. Available from: https://doi.org/10.1177/15248380221090980
Greijer S, Doek J. Terminology Guidelines for the Protection of Children from Sexual Exploitation and Sexual Abuse. Bangkok: Ecpat International 2016. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://ecpat.org/wp-content/uploads/2021/05/Terminology-guidelines_ENG.pdf
Jämställdshetsmyndigheten. Regionkoordinatorernas statistik om människohandel och människoexploatering 2025. Göteborg: Jämställdshetsmyndigheten; 2026. Dnr 26/00055. Available from: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/susltxv1/statistikrapport-nspm-2026-05-19.pdf
Folkhälsomyndigheten. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2024. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2026. [updated June 3 2026; accessed June 9 2026]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr-i-sverige-2024/?pub=158186
Svedin C-G, Landberg Å, Jonsson L. Unga, sex och internet efter #metoo: Om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset; 2021. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://allmannabarnhuset.se/product/unga-sex-och-internet-efter-metoo/#product-info
Alsalem R. Prostitution and violence against women and girls: Report of the Special Rapporteur on violence against women and girls, its causes and consequences. New York: United Nations (UN) Human Rights Council; 2024. [updated July 19 2024; accessed Jan 9 2026]. Available from: https://docs.un.org/en/A/HRC/56/48
Laird JJ, Klettke B, Hall K, Clancy E, Hallford D. Demographic and Psychosocial Factors Associated With Child Sexual Exploitation: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Network Open. 2020;3(9):e2017682–e. Available from: https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2020.17682
Proia-Lelouey N, Desquesnes G. Risk factors for sex trafficking of domestic minors: An umbrella review of recent international literature. Neuropsychiatrie de l'Enfance et de l'Adolescence. 2025;73(1):29–35. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.neurenf.2024.10.003
Mailhot Amborski A, Bussières EL, Vaillancourt-Morel MP, Joyal CC. Sexual Violence Against Persons With Disabilities: A Meta-Analysis. Trauma Violence Abuse. 2022;23(4):1330–43. Available from: https://doi.org/10.1177/1524838021995975
Havard TE, Densley JA, Whittaker A, Wills J. Street gangs and coercive control: The gendered exploitation of young women and girls in county lines. Criminology & Criminal Justice. 2023;23(3):313–29. Available from: https://doi.org/10.1177/1748895821105151
Ducharme A-M, Lanctôt N, Laurier C, Lemieux A. Traumatic Outcomes of Girls’ Street Gang Exposure: Exploring the Role of Perpetrated Violence and Sexual Exploitation Victimization. Journal of Child & Adolescent Trauma. 2025;18(1):87–101. Available from: https://doi.org/10.1007/s40653-024-00657-y
Jernbro C, Landberg Å. Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jämställdshetsmyndigheten; 2024. [accessed May 29 2026]. Available from: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/publikationer/vald-i-ungas-nara-relationer-och-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/
Bhatia A, Lokot M, Kenny L, Mathpati M, Cislaghi B. Honor, violence, and children: A systematic scoping review of global evidence. Child Abuse & Neglect. 2024;151:106642. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2024.106642
Nationella samordningen mot prostitution och människohandel–Hjälp och stöd till utsatta personer. Göteborg: Jämställdshetsmyndigheten, Nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM). [updated Feb 2 2026; accessed June 4 2026]. Available from: https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-i-ditt-arbete/hjalp-och-stod-till-utsatta/
GREVIO. Baseline Evaluation Report Sweden. Europarådet (GREVIO); 2019. 15. [accessed May 29 2026]. Available from: https://www.uu.se/centrum/nck/kunskapsbank-om-vald/publikation?query=1773
Hall A, de Cabo A. Omfattningskartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Göteborg: Göteborgs Universitet, Jämställdhetsmyndigheten; 2021. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/impbhoid/rapport-prostitution-och-manniskohandel-2021-23-pdf.pdf
Child10, Inte din hora, Ellencentret. Ingen hörde ropen på hjälp. Stockholm: Child10; 2020. [accessed May 29 2026]. Available from: https://ellencentret.se/files/material/c10_rapport_ingen-horde-ropen-pa-hjalp.pdf
SOU 2023:97. Ut ur utsatthet: betänkande av Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Elanders Sverige AB. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/8522766ab6e94b65afdf48917a94d137/sou-2023_97_pdf-a_webb.pdf
SOU 2023:98. Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften - våldsutsatthet som behöver synliggöras. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Elanders Sverige AB. [accessed May 29 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/12/sou-202398/
Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgs Stad. Samtalsstöd. För målgruppen: personer utsatta för sexuell exploatering. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götaland; 2023. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.48816e0618c3e13565923378/1702469567954/Utsatta%20f%C3%B6r%20sexuell%20exploatering%20samtalsst%C3%B6d.pdf
Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgs Stad. Samtalsstöd. Till yrkesverksamma som möter barn och unga utsatta för sexuell exploatering. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götaland 2025. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.7e83d4f219a0a1e1209494bf/1761637725203/Samtalsst%C3%B6d%20barn%20unga%20utsatta%20f%C3%B6r%20sexuell%20exploatering-fulltext.pdf
Att ställa frågor om våld till patienter. Uppsala: Uppsala Universitet. [updated March 11 2026; accessed May 29 2026]. Available from: https://www.uu.se/centrum/nck/for-yrkesverksamma/webbstodforvarden/att-stalla-fragor-om-vald-till-patienter
Webbstöd för kommuner. Uppsala: Uppsala Universitet. [updated April 27 2026; accessed May 29 2026]. Available from: https://www.uu.se/centrum/nck/for-yrkesverksamma/webbstodforkommuner
Nationella samordningen mot prostitution och människohandel–Manual vid misstanke om människohandel. Göteborg: Jämställdshetsmyndigheten, Nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM). [updated Jun 13 2024; accessed Jan 9 2026]. Available from: https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-i-ditt-arbete/manual-vid-misstanke-om-manniskohandel/
Greenbaum J, Crawford-Jakubiak JE, ABUSE COC, NEGLECT, Christian CW, Crawford-Jakubiak JE, et al. Child Sex Trafficking and Commercial Sexual Exploitation: Health Care Needs of Victims. Pediatrics. 2015;135(3):566–74. Available from: https://doi.org/10.1542/peds.2014-4138
Greenbaum VJ, Livings MS, Lai BS, Edinburgh L, Baikie P, Grant SR, et al. Evaluation of a Tool to Identify Child Sex Trafficking Victims in Multiple Healthcare Settings. J Adolesc Health. 2018;63(6):745–52. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2018.06.032
Egyud A, Stephens K, Swanson-Bierman B, DiCuccio M, Whiteman K. Implementation of Human Trafficking Education and Treatment Algorithm in the Emergency Department. J Emerg Nurs. 2017;43(6):526–31. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jen.2017.01.008
Sveriges Kommuner och Regioner. Hälso- och sjukvård för våldsutsatta. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); 2021. [accessed Jan 9 2026]. Available from: https://rapporter.skr.se/halso--och-sjukvard-for-valdsutsatta.html
Otterman G, Nurmatov UB, Akhlaq A, Korhonen L, Kemp AM, Naughton A, et al. Clinical care of childhood sexual abuse: a systematic review and critical appraisal of guidelines from European countries. Lancet Reg Health Eur. 2024;39:100868. Available from: https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2024.100868
Landberg Å, Svedin CG, Jonsson LS. Patterns of disclosure and perceived societal responses after child sexual abuse. Child Abuse & Neglect. 2022;134:105914. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2022.105914
Pijlman V, Eichelsheim V, Pemberton A, de Waardt M. “Sometimes It Seems Easier to Push It Away”: A Study Into the Barriers to Help-Seeking for Victims of Sexual Violence. Journal of Interpersonal Violence. 2023;38(11-12):7530–55. Available from: https://doi.org/10.1177/08862605221147064
Rajan G, Wahlström L, Philips B, Wändell P, Wachtler C, Svedin C-G, et al. Delayed healthcare access among victims of sexual abuse, understood through internal and external gatekeeping mechanisms. Nordic Journal of Psychiatry. 2021;75(5):370–7. Available from: https://doi.org/10.1080/08039488.2020.1868573
McGinn T, Chereni A, McGinnis E. A systematic review of the perceived barriers to and facilitators of technology assisted – Child sexual abuse disclosure. Child Abuse & Neglect. 2026;172:107869. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2025.107869
The EndNote Team. EndNote 25. Philadelphia PA Clarivate; 2013.
Norwegian Register for Scientific Journals, Series and Publishers. Bergen: The Norwegian Directorate for Higher Education and Skills. [updated March 6 2024; accessed May 29 2026]. Available from: https://kanalregister.hkdir.no/en
Covidence. Covidence systematic review software. Melbourne, Australia: Veritas Health Innovation. Available from: www.covidence.org
SBU. SnabbSTAR2. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2026. [accessed May 28 2026]. Available from: https://www.sbu.se/contentassets/860b798d8e614b259f88009cb97da620/Granskningsmall_snabbstar_2.pdf
Granskningsmallar. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). [updated Oct 2 2025; accessed June 4 2026]. Available from: https://www.sbu.se/sv/granskningsmallar/#granskningsmall
Parton LE, Rogers MM. The Predictors, Motivations and Characteristics of Image-Based Sexual Abuse: A Scoping Review. Trauma Violence Abuse. 2025:15248380251320992. Available from: https://doi.org/10.1177/15248380251320992

10. Bilagor

Bilaga 1. Sökdokumentation (pdf)
Bilaga 2. Exkluderade referenser (pdf)
Bilaga 3. RIS-fil med studier inkluderade i analysen (RIS)

Till bilagorna