Insatser för att främja hälsolitteracitet hos barn, unga och stödjande vuxna

Huvudbudskap

SBU har kartlagt forskningssammanställningar om insatser som syftar till att stärka hälsolitteraciteten hos barn, unga och stödjande vuxna. Hälsolitteracitet innebär förmågan att kunna hitta, förstå, bedöma och använda information för att bevara och stärka hälsa. Kartläggningen visar att flera systematiska översikter har utvärderat sådana insatser under de senaste åren, främst inom områdena psykisk hälsa, munhälsa och levnadsvanor. 

Vad handlar rapporten om?

Enligt WHO bör insatser för att stärka hälsolitteracitet omfatta både organisationsnivå och individnivå. På organisationsnivå handlar det om att utveckla strukturer, kommunikation och utbildning så att hälsoinformation och -tjänster blir tillgängliga och begripliga för alla. På individnivå betonas vikten av att stärka förmågan att förstå och använda hälsoinformation genom tidig och livslång utbildning, samt genom tillgång till korrekt och relevant hälso- och vetenskapsinformation. 

Denna rapport syftar till att identifiera och kartlägga systematiska översikter om insatser som kan främja hälsolitteracitet hos barn och unga samt stödjande vuxna. Vidare syftar den till att översiktligt visa inom vilka områden det finns respektive saknas tillförlitligt sammanställd vetenskaplig kunskap. Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag till SBU och flera andra myndigheter att ta fram ett nytt nationellt hälsoprogram för barn och unga.

Resultat

Bland de 18 tillräckligt välgjorda systematiska översikterna som inkluderades har sex översikter utvärderat insatser inom området psykisk hälsa, fem om munhälsa, fyra om matvanor och tre om generell hälsa. Ett fåtal översikter har även utvärderat fysisk aktivitet, omvårdnad av nyfödd, relationer och sexuell hälsa samt säkerhet och våld. Insatserna var huvudsakligen skolbaserade och var oftast riktade till barn och unga, men vissa vände sig även till vårdnadshavare och professionella vuxna. Hälften av översikterna använde specifikt begreppet hälsolitteracitet och övriga hade fokus på hälsokunskap.

I två av översikterna anger författarna att de med säkerhet kan uttala sig om de utvärderade insatsernas effekter. Båda visade positiva resultat.  Den ena utvärderade insatser i skola för att främja psykisk hälsolitteracitet, kunskap och förståelse för psykiska besvär samt stigma, och den andra kompetensstärkande insatser för lärare kopplat till elevers fysisk aktivitet och motoriska förmågor. I övriga sexton översikter anges att underlaget inte räcker för att man ska kunna dra säkra slutsatser. Det behövs därför mer forskning på området.

Hur kan resultaten förstås?

Resultaten omfattar systematiska översikter publicerade från år 2020 till 2025 om universella insatser för barn och unga (0–20 år), samt insatser riktade till vårdnadshavare eller andra stödjande vuxna när dessa syftat till att stärka barns och ungas hälsolitteracitet. Även översikter som har utvärderat insatser med fokus på besläktade begrepp, såsom hälsokompetens eller hälsokunskap, har inkluderats när de bedömdes vara relevanta för barns och ungas förmåga att förstå, värdera och använda hälsoinformation.

Av resultaten framgår att det finns forskning som har utvärderat insatser som främjar hälsolitteracitet inom olika områden, men att variationer i mätmetoder, studiedesign och definitioner av hälsolitteracitetsbegreppet begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser. Få översikter bedömer dock att underlaget räcker för att dra slutsatser om insatserna påverkar hälsolitteracitet. Sammantaget beskriver översikterna ett osäkert kunskapsläge där resultaten bör tolkas med försiktighet.

SBU redovisar endast översiktsförfattarnas slutsatser. Vi har i denna rapport inte tagit hänsyn till om vi skulle ha gjort en annan bedömning av tillförlitligheten till resultaten. Vi har inte heller bedömt överförbarheten till svensk kontext.

Vilka studier ligger till grund för resultaten?

Av de 72 identifierade systematiska översikterna bedömdes 18 ha låg eller måttlig risk för bias. Dessa ingår därför i rapportens resultat samt i den interaktiva kartan. De systematiska översikter som bedömdes ha en hög risk för bias listas i en bilaga, ordnade efter vilket hälsoområde som översikten har studerat. Litteratursökningar genomfördes i åtta databaser i april 2025.