Kompetenshöjande insatser till vård- och omsorgspersonal för ökad patientsäkerhet

Huvudbudskap

Det finns få publicerade systematiska översikter om kompetenshöjande insatser till vård- och omsorgspersonal utan eftergymnasial utbildning som syftar till att stärka patientsäkerheten i verksamheter där kommunen har huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

Resultat

SBU har inkluderat 13 systematiska översikter i kartläggningen och som ingår i den interaktiva kartan. Fyra översikter bedömdes ha låg risk, fem måttlig och fyra hög risk för bias. För de nio med låg eller måttlig risk för bias redovisas författarnas slutsatser och vilka insatser de har utvärderat.

Den vanligast förekommande kontexten bland de nio systematiska översikterna är boenden för personer med demens (n = 4). Kunskapshöjande insatser kombinerat med färdighetsträning för att öka personalens kompetens förekommer i alla nio översikter. Mentorskap eller handledning ingår i åtta, medan reflektion ingår i sex.

Ingen systematisk översikt som utvärderar insatserna riskanalys, riskhantering eller samverkan har låg eller måttlig risk för bias, vilket innebär att detta är en kunskapslucka. Endast i en av de systematiska översikterna är vård- och omsorgstagarna personer med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning och fokus i den intellektuell funktionsnedsättning. Vi saknar därmed systematiska översikter där andra medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar ingår.

Hur kan de viktigaste resultaten förstås?

Patientsäkerhet är ett komplext område. I de systematiska översikterna anges sällan detaljerad information om till exempel vård- och omsorgstagarna, insatsens innehåll eller personalens utbildning och kompetens vid studiestart. Det kan vara en förklaring till att samma översikt har inkluderat primärstudier där vissa visar på en positiv effekt av insatsen, men andra inte påvisar någon effekt eller till och med en negativ effekt.

SBU har inte granskat risken för bias i de enskilda primärstudierna som ingår i de systematiska översikterna eller tagit ställning till resultatens överförbarhet till svenska förhållanden. Vidare är den kunskap som vi har identifierat baserad på de slutsatser som författarna har presenterat. Tillförlitligheten i deras slutsatser har inte prövats av SBU. Notera att avsaknad av evidens inte nödvändigtvis betyder avsaknad av effekt.

Vad handlar rapporten om?

Syftet är att kartlägga kompetenshöjande insatser till vård- och omsorgspersonal inom tre aspekter av patientsäkerhet, där insatserna ska ge stärkt beredskap för, eller förutsättningar för personalen att

• förbättra verksamhetens säkerhetskultur
• upptäcka hälsobehov hos vård- och omsorgstagaren
• öka vård- och omsorgstagarens delaktighet

För de tre aspekterna har anpassad kommunikation och adekvat bemötande identifierats som centrala delar i personalens kompetens.

Kartläggningen presenterar de 13 studierna överskådligt i en interaktiv karta. I kartan syns för vilka insatser och utfall det finns systematiska översikter, samtidigt som den synliggör för vilka det saknas, det vill säga var det finns vetenskapliga kunskapsluckor. Evidenskartan har särskild relevans för forskare och forskningsfinansiärer inom området, och kan bland annat användas som utgångspunkt för prioritering av forskningsfrågor.

Vilka studier ligger till grund för resultaten?

För att inkludera systematiska översikter i kartläggningen ska insatsen vara relevant för verksamheter där kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård (ex. äldreboenden). Vidare ska insatsen ges till vård- och omsorgspersonal utan eftergymnasial utbildning (ex. undersköterskor), och syfta till att öka deras kompetens gällande exempelvis patientsäkerhet, att upptäcka hälsobehov eller att öka vård- och omsorgstagarens delaktighet.

Senaste litteratursökningen genomfördes i mars 2025 i sex internationella databaser. Bedömning av risk för bias genomfördes med hjälp av mallarna ROBIS och QES [1] [2].