Föräldraskapsstöd med syfte att stärka den känslomässiga relationen riktade till familjer med barn som har intellektuell funktionsnedsättning med eller utan autism

Publikationstyp: SBU Kommenterar Rapport 2025_12Publicerad: 3 december 2025

Sammanfattning

SBU har granskat och kommenterat en systematisk översikt som utvärderat vilka effekter föräldraskapsstödjande insatser har på den känslomässiga relationen mellan föräldrar och deras barn (0–12 år) med intellektuell funktionsnedsättning med eller utan andra funktionsnedsättningar såsom autism [1] [2]. Översiktsförfattarnas slutsatser baseras på ett underlag där majoriteten av barnen är pojkar upp till nio år med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism samt att föräldrarna i huvudsak utgörs av mammor. Detta gör att överförbarheten till flickor, äldre barn och barn med intellektuell funktionsnedsättning utan autism kan vara begränsad.

De föräldraskapsstödjande insatserna omfattar utbildning till föräldrarna om barnets tillstånd och utveckling, samt om samspel mellan förälder och barn (psykoedukation). Insatserna innefattar också praktisk vägledning och färdighetsträning för föräldrar i exempelvis gränssättning, problemlösning och positiv förstärkning av barns beteenden. Kunskapen används ofta i kombination med psykoedukation.

Författarnas slutsats är att föräldraskapsstödjande insatser har en positiv effekt på kvaliteten i den känslomässiga relationen mellan föräldrarna och barnet. Med känslomässig relation avser författarna:

anknytning mellan förälder och barn
föräldrars förmåga till lyhördhet
anpassning
mentalisering
föräldrarnas förståelse av sitt föräldraskap i förhållande till barnets beteende
föräldrarnas känslomässiga tillgänglighet och förmåga till reflektion.

Översikten har vissa brister i metod, vilket innebär att resultaten behöver tolkas med försiktighet. Trots detta är översikten en av de bättre på ämnet och bidrar med viktig kunskap om effekten av föräldraskapsstöd till den här populationen.

Bakgrund

Familjer med barn med olika typer av funktionsnedsättningar kan ha särskilda utmaningar. När barnen har en intellektuell funktionsnedsättning behöver kommunikationen ofta anpassas. Det är också vanligt att dessa barn har ytterligare diagnoser, exempelvis autism. Barn med autism kan ha svårigheter med vardagliga aktiviteter och socialt samspel, såsom att tolka sociala signaler, och har ofta en begränsad språklig utveckling. Det är viktigt att notera att autism inte alltid innebär en intellektuell funktionsnedsättning, men när flera funktionsnedsättningar förekommer blir utmaningarna mer komplexa. I familjer där barn har en eller flera funktionsnedsättningar, som intellektuell funktionsnedsättning eller autism, finns det ofta behov av extra stöd i föräldraskapet.

Svårigheter i föräldra-barnrelationen som kan kopplas till uppfostringsstrategier, konfliktfylld hemmiljö samt föräldrarnas egna svårigheter, har samband med många problemutfall hos barn [3]. Goda relationer till föräldrarna är således en viktig skyddsfaktor för alla barn [4]. Föräldraskapets skyddsfaktorer handlar om ork, engagemang och stöd, positiva attityder och uppfostringsstrategier samt föräldrars medvetenhet och motivation [4].

Hälso- och sjukvården liksom socialtjänsten i Sverige erbjuder flera typer av föräldraskapsstödsprogram som syftar till att förbättra föräldrars förmåga att möta sina barns behov och främja en god uppväxtmiljö. Effekterna av sådana insatser på barn i allmänhet är väldokumenterade, exempelvis i flera rapporter från SBU [5] [6] [7] [8] [9]. Däremot har ingen av dessa rapporter specifikt fokuserat på barn med funktionsnedsättningar, även om det nämns att några program är anpassade till en målgrupp med funktionsnedsättning. Ett flertal föräldraskapsstöd har också prövats i svensk kontext med positiva resultat (Family Check-Up, iKomet, Växa Tryggt, Rinkebymodellen, Utökade hembesök, Komet, COPE, Connect, De Otroliga Åren, Alla Barn i Centrum (ABC), Triple P [3]). I Faktarutorna 1 och 2 beskrivs föräldraskapsstödjande insatser och dess användning i Sverige. Det är dock osäkert om dessa resultat är giltiga även för föräldrar till barn med autism eller intellektuell funktionsnedsättning då studierna huvudsakligen fokuserat på barn med externaliserande beteenden. De tidigare forskningsresultaten gäller också huvudsakligen utfall kopplade till barnen, och i mindre utsträckning föräldraförmåga.

Denna rapport är en del av regeringsuppdraget ”Uppdrag om kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga” [10]. Rapporten är även av relevans för den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidal prevention som gäller mellan 2025–2034 [11] där vikten av att satsa på barn och ungas psykiska hälsa betonas.

Föräldraskapsstöd är insatser och aktiviteter som riktas till föräldrar för att stärka föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn [2]. Målet är att förbättra barns hälsa och utveckling genom strukturerade program eller andra stödinsatser. Stödet handlar både om att ge kunskap, råd och vägledning om barns rättigheter, hälsa och utveckling, och om att stärka relationen inom familjen och till det sociala nätverket. Föräldraskapsstöd har visat sig ha god effekt på både föräldrar och barn [12] [13].

Utfallet av föräldrastöd brukar beskrivas i två dimensioner:

Investeringsdynamik – föräldrars förmåga att möta barnets grundläggande behov, som mat, bostad, omsorg, information, praktiskt stöd och skydd.
Affektiv dynamik – känslomässiga och kommunikativa processer i relationen mellan barn och förälder, inklusive anknytning.

Exempel på vanliga typer av föräldraskapsstödjande insatser:

Psykoedukation/kunskapsförmedling – strukturerad utbildning om funktionsnedsättningar. Vid exempelvis autism eller ADHD kan psykoedukation ge strategier för att hantera vardagen och förbättra kommunikationen. Ofta ingår detta i multikomponentprogram.
Beteende- och färdighetsträning (PMT/BPT) – pedagogiska metoder som stärker föräldraförmågan vid beteendeproblem (till exempel aggression, hyperaktivitet), med fokus på positiv förstärkning. Exempel: KOMET (KOmmunikationMETod), Parent-Child Interaction Therapy (PCIT), De otroliga åren (The Incredible Years, IYPT), Triple P och Parent Management Training – Oregon (PMTO). Det finns god evidens för denna typ av insats, till exempel för barn med ADHD [12] [14] [15] [16] [17].
Relations-/anknytningsbaserade program – syftar till att öka förälderns lyhördhet och skapa trygg anknytning. Exempel: Trygghetscirkeln (Circle of Security, COS/COSP) och Video-feedback Intervention to promote Positive Parenting and Sensitive Discipline (VIPP-SD). Evidensen är motstridig för denna typ av insats [4] [18].

Föräldrastöd kan erbjudas på tre nivåer:

Universell insats – för alla föräldrar/familjer, utan behovsprövning eller indikation på problem.
Selektiv insats – för föräldrar/familjer med andra behov som kan innebära högre risk för problem, till exempel i familjer med autism eller annan funktionsnedsättning.
Indikerad insats – för familjer där problem redan observerats, till exempel när relationen mellan föräldrar och barn behöver stärkas på grund av försämrad förmåga [19].

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning, såsom autism, kan precis som andra familjer få universellt föräldraskapsstöd via mödra- och barnhälsovården eller socialtjänsten. Vanliga manualbaserade program inom socialtjänsten är ABC tre till tolv år och ABC Tonår (finns även för noll till två år), Trygghetscirkeln COSP, Föräldraskap i Sverige, Tryggare Barn, Komet tre till elva år (finns även för 12–18 år) samt Parenting Young Children (PYC) [20].

Föräldraskapsstöd anpassade till särskilda behov för familjer med barn med funktionsnedsättning såsom autism kan erbjudas inom habiliteringen. Om det finns bekräftade behov kan även indikerade insatser ges inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Inom bland annat BUP används De otroliga åren (DOÅ), och det finns anpassningar för föräldrar till barn med autism och ADHD i verksamheter som arbetar specifikt med dessa grupper. För föräldrar med egen intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter nämns PYC för barn 0–6 år och Mamma och pappa trots allt (MPTA) för samhällsvårdade barn.

I ’Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ADHD och autism – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänst’ [21] rekommenderas hälso- och sjukvården att, utifrån svårighetsgrad, erbjuda psykoedukation med prioritet 3 till personer med autism och deras närstående för att öka livskvalitet och funktion. Prioriteringen är hög eftersom psykoedukation är grunden för övrig behandling och ofta ger direkt nytta för både patient och närstående. Med psykoedukativa insatser avses en bred utbildning för att bättre förstå funktionsnedsättningen och strategier för vardagen. Rekommendationen gäller inte socialtjänsten.

Beskrivning av den systematiska översikten

Frågeställning och urvalskriterier

Översikten syftade till att utvärdera effekten av föräldraskapsstöd riktade till familjer med barn mellan noll och tolv år med en intellektuell funktionsnedsättning med eller utan andra utvecklingsdiagnoser, till exempel autism. Översikten avsåg att studera effekterna av denna typ av stöd primärt på den känslomässiga relationen mellan föräldrar och deras barn, och sekundärt på utfall kopplade till barnen såsom barnets beteende, barnets kommunikation och barnets socialisation. För överblick av översiktsförfattarnas avgränsningar och urvalskriterier samt beskrivning av diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning samt autism, se Tabell 1 och 2.

Tabell 1 Den systematiska översiktens avgränsningar för frågeställningen (urvalskriterier).
1. Författarnas inklusionskriterier var intellektuell funktionsnedsättning (signifikanta begränsningar i intellektuell funktion (IQ under 70) och adaptivt beteende (praktiska dagliga livsfärdigheter, och sociala förmågor) som uppkommer under utvecklingsperioden.
Population	Föräldrar till barn med en intellektuell funktionsnedsättning ¹ (IF) upp till tolv års ålder. Barn med annan diagnos inkluderades också om minst 50 procent av barnen även hade en intellektuell funktionsnedsättning.
Insats	Åtgärd riktad till föräldrar i syfte att påverka den känslomässiga relationen mellan förälder och barn.Insatser som endast fokuserade på andra aspekter av föräldraskapet och föräldra-barnrelationen exkluderades (såsom det praktiska omhändertagandet, erbjudande om mat, husrum, omsorg, omvårdnad, information, praktiskt stöd, och skydd).
Kontroll	Ingen avgränsning gjordes (väntelista, ordinarie behandling, aktiv jämförelsegrupp eller en kombination ingår).
Utfall	Flera typer av relationella utfall mellan barn och föräldrar ingick såsom anknytning, föräldra-barn interaktion, förälderns lyhördhet, mentaliseringsförmåga, föräldraskapsförmåga, anknytningsförmåga och känslomässig tillgänglighet.
Primärstudiedesign	Översikten inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) eller kvasi-experimentella studier.
Sammanhang	Alla typer av sammanhang såsom hemmiljö, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, med mera.

Tabell 2 Diagnosbeskrivning enligt ICD och DSM
ICD = International Classification of Diseases, den klassifikation som används inom svensk hälso- och sjukvård (Autism Sverige); DSM = Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorder, används ofta inom svensk psykiatri (Autism Sverige).
Intellektuell funktionsnedsättning ICD-10); DSM-5	Psykisk utvecklingsstörning diagnos enligt ICD (F70, F71-F73) - Försenad eller ofullständig utveckling av förståndet särskilt avseende färdigheter som bidrar till den generella intelligensnivån, exempelvis kognition, språk, motorik och sociala färdigheter. Utvecklingsstörning kan förekomma med eller utan andra psykiska eller fysiska tillstånd. Graden av psykisk utvecklingsstörning mäts ofta med standardiserade intelligenstest, och kompletteras ibland med skalor för att bedöma social adaptation i given omgivning. En helhetsbedömning görs av den aktuella funktionsnivån eftersom intellektuell funktionsnivå och social anpassning kan utvecklas och förbättras med rehabilitering och träning [22]. Intellektuell funktionsnedsättning diagnos enligt DSM (317, 318.0-318.2) - Intellektuell funktionsnedsättning innebär en avvikelse i utvecklingen som inleds under utvecklingsperioden och innebär såväl brister i intellektuella funktioner (slutledningsförmåga, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga och förmåga att lära av erfarenheter) som brister i adaptiv funktionsförmåga (bristande förmåga utvecklingsmässigt och sociokulturellt avseende personligt oberoende och socialt ansvar som begränsar kommunikation, social delaktighet och självständighet inom flera livsområden). Intelligenstester och kliniska bedömningar ligger till grund för diagnos [23].
Autism ICD-10; DSM-5	Autism diagnos enligt ICD (F84.0-F84.1) - Fullständig utvecklingsstörning/-rubbning som karaktäriseras av störning i socialt samspel, kommunikationsförmåga samt begränsat, stereotypt och repetitivt beteende. Ytterligare symptom kan vara fobier, sömn- och ätstörningar, raserianfall och självdestruktivt beteende. ’Autism i barndomen’ uppträder innan 3 års ålder medan ’atypisk autism’ uppträder senare eller har färre symptom. Atypisk autism förekommer oftast vid grav psykisk utvecklingsstörning eller vid svår impressiv språkstörning. ’Autistisk psykopati’ ingår inte här utan är en underkategori till ’Asbergs syndrom’ (F84.5) [22]. Autism diagnos enligt DSM (299.00) - Bestående brister i förmåga till social interaktion (förmåga till social ömsesidighet, icke-verbalt kommunikativt beteende som ögonkontakt, kroppsspråk, samt förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer); begränsade och repetitiva mönster i beteende (t.ex. motoriska rörelser, tal), intressen eller aktiviteter, oflexibel med rutiner; samt ovanliga reaktioner på sensorisk stimulering. Symptomen innebär signifikant nedsättning i social funktion, vid sysselsättning, mm. Symptomen skall ha även ha förekommit under tidig utvecklingsperiod och kan inte bättre förklaras av IF eller globalt försenad psykisk utveckling [24].

SBU kommenterar den systematiska översiktens frågeställning och avgränsningar

Som helhet bedömer SBU att frågeställningen är relevant för svenska förhållanden. Resultaten bedöms kunna bidra till en breddad kunskap om effekter av föräldraskapsstödjande insatser som erbjuds familjer i Sverige med barn med funktionsnedsättningar, särskilt insatser som fokuserar på kvaliteten i föräldra-barnrelationen, vilket utgör ett centralt utfall i översikten.
SBU bedömer att författarnas val att inkludera studier som undersöker affektiva aspekter av föräldra-barnrelationen, och exkludera studier av investeringsdynamik vilka handlar om att tillgodose biologiska behov genom att erbjuda mat, husrum, omsorg, omvårdnad, information, praktiskt stöd och skydd, är lämplig. Insatser som syftar till att förbättra relationer kan erbjudas till en bredare målgrupp i förebyggande syfte, det vill säga på universell/selektiv nivå.
Även författarnas val att inkludera studier med äldre barn (upp till tolv år) än det typiska åldersspannet på 0–6 år för denna typ av insats verkar rimligt då barn med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer ofta erbjuds denna typ av insats även i senare åldrar.

Den systematiska översiktens metod

Syftet med översikten är tydligt beskrivet i artikeln. Översiktens författare har publicerat ett protokoll (PROSPERO, registreringsnummer CRD42022366938) men har i den aktuella översikten inte redovisat eller motiverat varför de frångick den ursprungliga planen att anpassa sökstrategin efter databas (enligt artikel och korrespondens med författare).

Litteratursökningen genomfördes dels genom sökning i elektroniska databaser, dels genom att utvalda studier genomsöktes efter ytterligare referenser. Översiktens senaste litteratursökning genomfördes i mars 2024. I bedömningen av vilka studier som skulle inkluderas relevansgranskades tio procent av titlar och artikelsammanfattningar av två personer, medan återstoden bedömdes av en person. Författarna redovisade gallringsprocessen i ett PRISMA-diagram. Extraheringen av data från fulltext-artiklarna gjordes i huvudsak av en författare, tio procent granskades av en andra person. Samstämmigheten mellan de två granskarna bedömdes som god.

Översiktsförfattarna använde sig av RoB 2 för att granska risk för bias i RCT och ROBINS-I i icke-randomiserade studier. Granskningen genomfördes i huvudsak av endast en person. I 36 procent av fallen bedömde två personer studiernas risk för bias oberoende av varandra. Samstämmigheten mellan de två granskarna bedömdes som god.

Data från enskilda studier, oavsett risk för bias, syntetiserades med metaanalys. För att undersöka om resultaten var robusta även utan studier med hög risk för bias genomfördes sensitivitetsanalyser där dessa studier uteslöts från syntes.

SBU kommenterar den systematiska översiktens metod

Två personer på SBU utförde oberoende av varandra en bedömning av översiktens kvalitet, med stöd av bedömningsverktyget ROBIS [25]. Läs mer om bedömning av systematiska översikter (ROBIS) på SBU:s webbplats. SBU har inte bedömt risken för bias i varje enskild studie som ingår i översikten eftersom detta gjordes av översiktens författare.

SBU:s bedömning är att översikten i delar är välgjord men att den har brister som skulle kunna innebära att relevanta studier saknas. Detta innebär att resultaten och slutsatserna bör tolkas med försiktighet.

Risken för bias i syfteformulering och urval av studier bedöms som låg. Studien följer i dessa avseenden det som tidigare sagts och kommunicerats vid registreringen av den systematiska översikten.
Det framgår inte hur litteratursökningsstrategin anpassats till de databaser där litteratursökning gjorts, vilket gör det svårt att bedöma om litteratursökningen är heltäckande.
Flera steg i granskningsprocessen genomfördes i huvudsak endast av en person. Det gäller granskning av titel och artikelsammanfattningar, fulltexter och bedömningen av risk för bias. Författarna redovisar att samstämmigheten för den delmängd som dubbelgranskades var god, men risken finns ändå att relevanta artiklar har missats, samt att bedömningen av risk för bias blir mindre tillförlitlig.

Inkluderade studier i den systematiska översikten

Totalt har översiktsförfattarna identifierat 27 relevanta vetenskapliga artiklar varav 24 var unika studier. De flesta av dem var publicerade under år 2013 eller senare. Majoriteten var Randomiserade kontrollerade studier (n=24). Tre av dessa bedömdes av författarna ha låg risk för bias, tolv måttlig risk för bias, och nio hög risk för bias. Studierna var i huvudsak genomförda i höginkomstländer (n=20). Sammanlagt inkluderade dessa 1 325 unika studiedeltagare, varav 77 procent av barnen var pojkar. Majoriteten av studierna hade genomförts i familjer med autistiska barn (n=16) eller med risk för autism (n=1). I övriga studier inkluderas ibland flera olika typer av diagnoser.

Totalt utvärderades 19 olika typer av insatser i studierna. De specifika föräldraskapsstöd som utvärderades var:

Caregiver Skills Training
Co-Operative Parent Mediated Therapy
The Developmental Individual-differences Relationship based (DIR)/Floortime model
Developmentally Based Intervention Programme
Early Start Denver Model
Focused Playtime Intervention
Incredible Years (De otroliga åren)
JASPER
Parent–Child Interaction Therapy
Parent-Mediated Intervention for Children with ASD in South Asia in India and Pakistan (PASS)
Parent-Mediated Social Communication Therapy for Young Children with Autism (PACT)
Parents Plus Programme
Parent Training in Reflection Functions and Parental Awareness
Pathways Early ASD Intervention
PLAY
Relationship Focussed Intervention
Responsive Teaching
Stepping Stones-Triple P
Video-Feedback Intervention

Insatserna omfattade utbildning till föräldrarna om barnets tillstånd och utveckling, liksom om samspel mellan förälder och barn (psykoedukation). Insatserna innefattade också praktisk vägledning och färdighetsträning i exempelvis gränssättning, problemlösning och förstärkning vid tillfällen då kunskapen används. I majoriteten av studierna hade psykoedukation kombinerats med vägledning (n=18). Vidare ingick det i de flesta studier (n=18) någon slags videoinspelning i interventionen för att ge visuella exempel och/eller spela in föräldrarnas interaktion med barnen med syftet att möjliggöra egenreflektion för föräldrarna eller för att kunna ge feedback. Lek ingick också som ett moment i en stor andel av studierna (n=16). I studierna genomfördes insatserna i de flesta fall vid 12 till 17 tillfällen (n=14). I genomsnitt deltog familjerna 46 månader i aktuell insats.

Huvudutfallet föräldra-barnrelation inkluderade mått på (antal studier i parentes):

kvalitet på föräldra-barnrelation (18)
svårigheter i föräldra-barnrelation (2)
dysfunktionell föräldra-barnrelation (2)
föräldra-barn anknytning (1)
föräldrars lyhördhet (2)
föräldrars förmåga till reflektion och självutvärdering (1)
föräldrars reflexiva förmåga (1).

Barnutfallen inkluderade mått på (antal studier i parentes):

emotionella och beteendemässiga problem (5)
adaptivt beteende (6)
kommunikation/språk (9)
socialiseringsfärdigheter (8)
social kommunikation (5)

SBU kommenterar inkluderade studier i den systematiska översikten

Studierna var i huvudsak genomförda i höginkomstländer och majoriteten av deltagarna var pojkar. Detta innebär att underlaget i begränsad utsträckning speglar situationen för flickor eller för familjer i andra socioekonomiska kontexter. Majoriteten av studierna rörde barn med intellektuell funktionsnedsättning med samtidig autism, vilket innebär att kunskapsläget för andra diagnosgrupper är mer begränsat. Fortsatt forskning bör i större utsträckning inkludera flickor med IF och barn med IF utan autism.
SBU anser att de inkluderade studierna präglas av heterogenitet vad gäller populationer och utfallsmått, samt av varierande risk för bias. Olika typer av insatser riktar in sig på olika typer av utfall, och några utvärderade mer indirekta mått på föräldra-barnrelationen, exempelvis föräldrars lyhördhet.
Det finns även stor spridning vad gäller insatser, dess komponenter och genomförande. Många insatser kombinerade psykoedukation med olika former av vägledning och träning, medan vissa även omfattade videobaserad återkoppling eller lekbaserade moment. Skillnader fanns även i insatsernas innehåll, intensitet och genomförande. Tid och plats för genomförande kan också ha betydelse för vilken effekt insatsen har, men studerades inte separat av översiktsförfattarna.

Den systematiska översiktens resultat och slutsatser

Effekt på relation mellan föräldrar och barn

Översiktsförfattarna kom fram till att föräldraskapsstödjande insatser bidrog till en statistiskt signifikant förbättrad relation mellan barn med intellektuell funktionsnedsättning (0–12 år) och förälder. Effekten bedömdes som stor och bibehölls även när studier med hög risk för bias eller med lågt antal deltagare exkluderades. Författarnas slutsatser gäller tänkt undersökningsgrupp (familjer med barn 0–12 år med intellektuell funktionsnedsättning), men när studier med hög risk för bias exkluderas är den faktiska studiegruppen barn 0–9 år med intellektuell funktionsnedsättning med eller utan andra funktionsnedsättningar inklusive autism (se Tabell 3). Åtta av de tolv studierna med låg eller måttlig risk för bias fokuserade på barn med autism, där majoriteten (ca 84 procent) var pojkar.

Subgruppsanalyser visade att utfallet förbättrades signifikant när insatsen innehöll komponenten föräldraskapsträning eller träning i kombination med psykoedukation samt om insatsen bestod av fler än 12 tillfällen. Översiktsförfattarna kunde inte se någon skillnad i effekt om insatsen innehöll videoinspelning eller inte, om lek ingick eller inte, eller om barnet med intellektuell funktionsnedsättning också hade autism.

I översikten saknas en strukturerad bedömning av tillförlitligheten i det vetenskapliga underlaget, till exempel med hjälp av GRADE.

Tabell 3 Faktisk studiepopulation när studier med hög risk-of-bias exkluderats.
Utfall	Förbättrad affektiv kvalitet i föräldra-barnrelation
1. Cohen’s d and Hedges’ g tolkas på liknande sätt. Enligt Cohens tumregel bedöms effektstorlekar enligt: ingen=0; liten=0,2; medelstor=0,5; stor=0,8 [26].
Population	Barn 0–9 år med intellektuell funktionsnedsättning framför allt autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning.
Insats	Strukturerade föräldraskapsstödjande insatser i form av psykoedukation och vägledning. De insatser som utvärderades var Caregiver Skills Training, DIR/Floortime, Developmentally Based Intervention Programme., Early Start Denver Model, Focused Playtime, JASPER, PASS, PASSPlus, PACT, PLAY, Responsive Teaching, Stepping Stones-Triple P.Intensiteten på insats varierade mellan olika miljöer. De olika sammanhangen var hemmet, skola, särskilt boende, sjukhus och klinik.
Jämförelse	Ingen eller sedvanlig insats
Antal deltagare (studier)	813 deltagare (12 RCT)
Effekt i översikten	Hedges ¹ g = 0,88[95 % KI 0,33–1,42]

Effekter på barnutfall

Översiktsförfattarna drar slutsatsen att föräldraskapsstödjande insatser har en positiv måttlig till stor effekt på barnutfall. Effekten minskar dock och är inte längre signifikant när studier med hög risk för bias utesluts från metaanalysen. Detta tyder på att resultatet är osäkert och bör tolkas med stor försiktighet, vilket översiktsförfattarna även lyfter i sin diskussion.

SBU kommenterar den systematiska översiktens resultat och slutsatser

SBU bedömer att översikten i delar är välgjord men har brister som kan ha påverkat urval och dataunderlag och kan innebära att relevanta studier saknas. Trots vissa brister i översikten är den en av de bättre existerande översikterna på ämnet, varför SBU valt att lyfta resultaten.
Slutsatserna baseras på ett underlag där majoriteten av barnen är pojkar med autism med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning och där föräldrarna framför allt utgörs av mammor. Medelåldern på barnen är knappt fyra år och endast ett fåtal studier inkluderar barn över 6 år; endast en studie inkluderar barn över nio år. Detta gör att överförbarheten till äldre barn och till barn med andra diagnoser än enbart intellektuell funktionsnedsättning kan vara begränsad.
Resultaten gäller på gruppnivå vilket innebär att effekten av föräldraskapsstödjande insatser kan variera i den enskilda familjen. Enligt nationella riktlinjer skall professionens bedömning och användarens preferenser vägas in i beslut om stöd.
Effekten på utfall som rör relationen mellan föräldrar och barn är stor och påverkas inte när studier med hög risk för bias utesluts från syntesen vilket tyder på att effekten är robust. Däremot försvinner effekten på barnutfall när studier med hög risk för bias utesluts från syntesen. SBU anser att det baserat på underlaget inte går att uttala sig om föräldraskapsstödjande insatser har en positiv effekt på barnutfall.
SBU bedömer att översiktens resultat ger visst stöd för att insatser som innehåller föräldraskapsträning, ensamt eller i kombination med psykoedukation, och som omfattar fler än tolv tillfällen kan ha större effekt på föräldra-barnrelationen än kortare insatser. Resultaten talar samtidigt för att effekten inte tydligt påverkas av om insatsen innehåller videoinspelning eller lek, eller av om barnet med intellektuell funktionsnedsättning också har autism.

Ordförklaringar och förkortningar

Insats	Åtgärd i syfte att åstadkomma en förändring. Ofta avses en behandlande eller stödjande insats.
Metaanalys	Statistisk metod för att sammanväga resultat från flera undersökningar.
Primärstudie	Empirisk undersökning där forskare samlar in och analyserar data med syfte att bidra med ny forskning.
RCT	RCT står för Randomised Controlled Study. Svenska: randomiserad kontrollerad studie. Vetenskaplig studie där deltagarna slumpmässigt delas in olika grupper. En grupp får en viss insats, en annan grupp får inte insatsen.
Risk för bias	Ett systematiskt fel (snedvridning) i en vetenskaplig studies upplägg eller genomförande som påverkar resultaten och inte beror på slumpfaktorer.
Systematisk översikt	Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga.

Projektgrupp

SBU

Nina-Katri Gustafsson, projektledare
Idha Kurtsdotter, projektmedarbetare
Carl Gornitzki, informationsspecialist
Irini Åberg, projektadministratör
Uliana Hellberg, projektansvarig chef

Externa granskare

Maria Melin, gd-staben på Myndigheten för delaktighet (MFD)
Eva Eurenius, utredare på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF)

Bindningar och jäv

Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.

Referenser

Westlake F, Westlake M, Totsika V. A systematic review and meta-analysis of the effectiveness of interventions targeting the parent-child relationship in families of children with an intellectual disability. J Appl Res Intellect Disabil. 2024;37(6):e13273. Available from: https://doi.org/10.1111/jar.13273
Socialdepartementet. En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Stockholm: Socialdepartementet; 2018. Available from: https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/08/en-nationell-strategi-for-ett-starkt-foraldraskapsstod/
Johansson M. Risk- och skyddsfaktorer – vad vet vi och vad kan göras med kunskapen?; 2021. RISE Rapport 978-91-89561-71-7 (ISBN). [accessed May 5 2022]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ri:diva-59175
Trygghetscirkeln (COSP). Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). [accessed Oct 30 2025]. Available from: https://www.mfof.se/foraldraskapsstod/program-och-metoder-for-foraldraskapsstod---soksida/fss-program/2022-11-29-trygghetscirkeln-cosp.html
SBU. Föräldraskapsstödsprogram vid utåtagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. SBU Kommenterar 2019_08. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://www.sbu.se/2019_08
SBU. Program för att förebygga suicid och suicidförsök hos barn: en systematisk översikt med utvärdering av effekter och hälsoekonomiska aspekter. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 336. Available from: https://www.sbu.se/336
SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 339. Available from: https://www.sbu.se/339
SBU. Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 350. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://www.sbu.se/350
SBU. Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Kommenterar 2025_04. [accessed Nov 5 2025]. Available from: https://www.sbu.se/2025_04
Socialdepartementet. Uppdrag om kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga. Stockholm: Socialdepartementet; 2024. Dnr. S2024/02156.
Skr 2024/25:77:Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Stockholm: Socialdepartementet. Available from: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skrivelse/det-handlar-om-livet-nationell-strategi-inom_hc0377/
Enebrink P, Stattin H. Föräldrarstöd på selektiv och indikerad nivå: En sammanfattning av forskningsläget. Socialmedicinsk tidskrift. 2020;97(5-6): 910–932. Available from: https://doi.org/10.62607/smt.v97i5-6.38192
Socialstyrelsen. Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/6fa9370386444a8aa58d64f35e0425a8/2014-11-12.pdf
Gardner F, Leijten P. Incredible Years parenting interventions: current effectiveness research and future directions. Current Opinion in Psychology. 2017;15:99-104. Available from: https://doi.org/10.1016/j.copsyc.2017.02.023
Kling A, Forster M, Sundell K, Melin L. A randomized controlled effectiveness trial of parent management training with varying degrees of therapist support. Behav Ther. 2010;41(4):530-42. Available from: https://doi.org/10.1016/j.beth.2010.02.004
Kulasinghe K, Whittingham K, Mitchell AE, Boyd RN. Psychological interventions targeting mental health and the mother–child relationship in autism: Systematic review and meta-analysis. Developmental Medicine & Child Neurology. 2023;65(3):329-45. Available from: doi.org/10.1111/dmcn.15432
Sanders MR. The Triple P System of Evidence-Based Parenting Support: Past, Present, and Future Directions. Clinical Child and Family Psychology Review. 2023;26(4):880-903. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-023-00441-8
van Ijzendoorn MH, Schuengel C, Wang Q, Bakermans-Kranenburg MJ. Improving parenting, child attachment, and externalizing behaviors: Meta-analysis of the first 25 randomized controlled trials on the effects of Video-feedback Intervention to promote Positive Parenting and Sensitive Discipline. Development and Psychopathology. 2023;35(1):241-56. Available from: https://doi.org/10.1017/S0954579421001462
Preventionsstrategier. Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://mfof.se/foraldraskapsstod/preventionsstrategier.html
Karta över program och metoder i svenska kommuner. Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://mfof.se/foraldraskapsstod/program-och-metoder/foraldraskapsstodskartan.html
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2024: Adhd och autism. Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. . Stockholm: Socialstyrelsen; 2024. [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/9477556cf0ce4c9e9ee8310a5f52b642/2024-3-8958.pdf
Socialstyrelsen. ICD-10-SE Del 1 – Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning – Svensk version 2025 – Del 1 (3). Stockholm: Socialstyrelsen; 2025. [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/icd-10-se-del-1--internationell-statistisk-klassifikation-av-sjukdomar-och-relaterade-halsoproblem--systematisk-forteckning--svensk-version-2025--del-1-3-2025-1-9321/
Diagnoskriterier för intellektuell funktionsnedsättningför autism. Stockholm: Region Stockholm. [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://www.habilitering.se/kunskap-och-stod/kort-om-funktionsnedsattningar/IF/diagnoskriterier-for-intellektuell-funktionsnedsattning/
Diagnoskriterier för autism. Stockholm: Region Stockholm. [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://www.autismforum.se/om-autism/diagnoskriterier-0/diagnoskriterier-for-autism/
Whiting P, Savović J, Higgins JPT, Caldwell DM, Reeves BC, Shea B, et al. ROBIS: A new tool to assess risk of bias in systematic reviews was developed. Journal of Clinical Epidemiology. 2016;69:225-34. Available from: doi.org/10.1016/j.jclinepi.2015.06.005
Hedges LV. Estimation of effect size from a series of independent experiments. Psychological Bulletin. 1982;92(2):490-9. Available from: https://doi.org/10.1037/0033-2909.92.2.490

SBU Kommenterar

Kommenterad systematisk översikt: