Vetenskap & Praxis

Psykiatri: Nätverktyg kan lindra som annan kbt vid social ångest

För vuxna som har ångest inför att umgås med andra (”social fobi”) ger KBT-program som de går igenom på egen hand – efter sedvanlig diagnostik men utan vidare samtals kontakt med behandlare – möjligen likvärdig effekt som grupp-KBT. Och för vuxna med hälsoångest (”hypokondri”) är sådan internetförmedlad KBT möjligen likvärdigt med traditionell individuell KBT på kort sikt – men långsiktigt kanske något sämre. Vid andra psykiatriska tillstånd är det oklart hur programmen står sig gentemot annan behandling. SBU:s nya utvärdering pekar också på etiska frågor.

Internetförmedlad kbt (iKBT) kan vara till hjälp vid en del psykiatriska tillstånd. Det är ett slags program för eget arbete enligt KBT, där kontakten med behandlare begränsar sig till kortfattad skriftväxling. År 2013 jämförde SBU sådana program med att enbart stå på väntelista. Myndighetens nya utvärdering visar att det fortfarande är ont om studier som jämför programmen med andra behandlingsalternativ, vid olika psykiatriska tillstånd. En del jämförelser av effekt har gjorts i forskningen – framför allt när det gäller vuxna. I övrigt är det knappt med sådan kunskap.

Det finns vissa belägg för att iKBT hos vuxna med diagnosen social ångest kan ha likvärdig effekt på symtomen som vanlig kbt i grupp, även efter sex månader. Om effekten verkligen visar sig vara likvärdig, skulle iKBT kunna vara ett kostnadsbesparande behandlingsalternativ vid detta tillstånd, skriver SBU.
Hos vuxna med diagnostiserad hälsoångest ger iKBT möjligen likvärdig symtomlindring som traditionell individuell kbt på kort sikt. Samtidigt visar resultaten för denna patientgrupp att iKBT långsiktigt kan vara något sämre.

I fråga om depression och annan psykisk sjukdom är effekten av iKBT jämfört med annan behandling mestadels oviss. Det har visats att iKBT som tillägg till sedvanlig behandling i primärvård av lindrig till måttlig depression hos vuxna möjligtvis ger en liten tilläggseffekt på symtomen (i snitt 2,5 poäng på den så kallade BDI-II-skalan) upp till ett halvår efter behandling. Men det är oklart om skillnaden kvarstår över tid och om tillägget av iKBT påverkar funktionsför-mågan eller medför nackdelar.

Utvärderingen, som även diskuterar etiska frågor, visar att det behövs fler studier som jämför internet-förmedlad och sedvanlig behandling vid olika diagnoser, för personer i olika åldrar. Om fortsatta studier bekräftar att effekten är likvärdig vid en viss diagnos, skulle behandlingskostnaderna kunna minska och resurser frigöras för fler patienter och andra insatser inom psykiatrin. Men om iKBT tillåts tränga undan traditionell behandling, riskerar personer som har svårigheter med internetförmedlad behandling att få sämre tillgång till vård, framhåller SBU.
Vid eventuellt ökad användning av internetbaserad behandling bör jämlikhets- och rättviseaspekter övervägas och individens behov av vård bedömas, så att patienter med likvärdiga behov också får jämlik tillgång till behandling. I rådande kunskapsläge är det viktigt att fortsätta följa upp och utvärdera iKBT i kliniska verksamheter. [RL]

 

SBU:s slutsatser internetförmedlad psykologisk behandling

 

  • För vuxna personer med diagnosen social ångest är iKBT på kort och lång* sikt möjligen likvärdigt med KBT i grupp i fråga om effekten på symtom, funktionsförmåga och livskvalitet (låg tillförlitlighet). Förutsatt att effekten är likvärdig skulle iKBT kunna vara ett kostnadsbesparande behandlingsalternativ.
  • För vuxna personer med diagnosen hypo­kondri/hälsoångest är iKBT möjligen likvärdigt med traditionell individuell KBT i fråga om effekten på symtom och funktionsförmåga på kort sikt (låg tillförlitlighet), men samtidigt är risken för kvarvarande symtom på längre sikt möjligen något större med iKBT (låg tillförlitlighet).
  • För vuxna personer som har diagnosen depression och som får sedvanlig behandling kan tillägg av iKBT kortsiktigt minska symtomen ytterligare något (låg tillförlitlighet). Effekterna på lång sikt kan inte bedömas, och därmed inte heller kostnadseffektiviteten.
  • För barn och ungdomar går det inte att bedöma effekterna av iKBT, jämfört med andra behandlingsalternativ, för någon av de granskade diagnoserna.
  • Trots att det har bedrivits forskning på iKBT under många år finns det fortfarande relativt få studier som jämfört effekterna med andra relevanta behandlingsalternativ. Det behövs fler sådana studier för samtliga diagnoser och åldersgrupper som granskats.

Alla Sveriges regioner erbjuder iKBT till vuxna, och femton regioner erbjuder det även till barn och unga med ångest eller depression (enligt uppgifter från SKR). Det behövs fler studier för att kunna bedöma för vilka diagnoser och åldersgrupper iKBT skulle kunna vara ett likvärdigt alternativ till andra behandlingar. I rådande kunskapsläge är det viktigt att fortsätta följa upp och utvärdera iKBT i kliniska verksamheter.

I flera studier av iKBT som tillägg till sedvanlig vård vid lindrig till måttlig depression framkommer det att följsamheten till den internetförmedlade behandlingen är bristfällig. Det är tänkbart att bristande följsamhet försämrar resultaten för den individuella patienten. Det kan även tyda på svårigheter att genomföra behandlingen så som den är tänkt.
Man behöver även vara uppmärksam på de etiska aspekter som kan aktualiseras vid internetförmedlad psykologisk behandling. Behandling via internet skulle potentiellt kunna öka tillgången till behandling. Om effekten skulle visa sig vara likvärdig, och iKBT därmed skulle vara ett kostnadsbesparande behandlingsalternativ, skulle det finnas en potential att frigöra resurser för de patienter som behöver andra typer av insatser. Det finns samtidigt en potentiell risk att iKBT i praktiken tränger undan traditionell behandling och att grupper som kan ha svårt att tillgodogöra sig behandling via internet därigenom får en försämrad tillgång till vårdinsatser.

Om internetförmedlad behandling införs behöver därför jämlikhets- och rättviseaspekterna utvärderas och övervägas, och individens behov av vård bedömas, så att patienter som kan ha svårt att tillgodogöra sig sådan behandling inte får försämrad tillgång till vård.

* Minst sex månader.

Om rapporten

SBU. Internetförmedlad psykologisk behandling. Jämförelse med andra behandlingar vid psykiatriska syndrom (2021). SBU-rapport nr 337. Projektledare SBU: Monica.Hultcrantz@sbu.se Fullständig rapport med sammanfattning finns på www.sbu.se/337