Vetenskap & Praxis

Musik gör troligen gott inom vård vid demens

Insatser som bygger på musik och som används professionellt i demensvården har kortsiktigt visats kunna minska depressiva symtom och vissa beteenden som kan vara svåra för omgivningen att hantera.

Åtminstone på kort sikt kan återkommande terapeutisk musikaktivitet vid demens troligen dämpa depressiva symtom och vissa beteenden som kan vara svåra att hantera. För detta finns det ett måttligt vetenskapligt stöd, enligt en systematisk litteraturöversikt i databasen Cochrane som SBU har granskat och kommenterat.

Kortsiktigt förbättras möjligen även personernas välbefinnande och livskvalitet. Men i fråga om upprördhet, aggressivitet och tankeförmåga är det tvivelaktigt om aktivitet har någon effekt.
Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma om musikaktiviteternas positiva effekter gäller på lång sikt. Några oönskade effekter eller biverkningar har inte redovisats i studierna.

Gemensamt för insatserna är att musik är ett huvudinslag och att de används i en behandlingsrelation för att främja kommunikation, lärande eller mobilisering. Det är en typ av insatser som förekommer även i svensk vård och omsorg.

I studierna genomfördes aktiviteterna på vård- och omsorgsboenden eller sjukhus, och deltagarna hade demens av varierande svårighetsgrad. SBU:s sakkunniga bedömer att den undersökta gruppen motsvarar personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende i Sverige.
Insatserna varade i många fall någon timme ett par gånger i veckan och gavs ofta i grupp, ofta av kvalificerad musikterapeut men ibland av annan person. Personal hade bedömt insatsen som lämplig och deltagarna skulle tycka om musiken. I de flesta av studierna medverkade deltagarna aktivt genom att själva spela ett instrument eller sjunga.

Resultaten bygger på 21 randomiserade studier, varav de flesta från Europa, och data från 890 deltagare. De musikbaserade insatserna jämfördes med olika aktiviteter som kognitiv träning, matlagning, individuell musiklyssning utan terapeutiska inslag eller sedvanlig vård.
I studierna användes olika instrument för att skatta deltagarnas välbefinnande och livskvalitet, känsloläge och beteende. Någon ekonomisk analys har inte gjorts.

Enligt SBU:s kommentar är Cochrane-översiktens resultat relevanta även för svenska förhållanden. Ett personcentrerat arbetssätt som anpassas efter individen, förutsätter att det finns ett utbud av vård- och omsorgsinsatser. Och enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer på området kan strukturerade insatser med musik, sång och dans erbjudas. Detsamma gäller så kallad vårdarsång i samband med omvårdnadssituationer, exempelvis dusch. Den översikt som SBU har kommenterat stärker det vetenskapliga stödet för musikbaserade insatser.

De positiva effekterna är små och kanske kortvariga, men de kan ändå vara av värde. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa insatser kanske inte passar alla – lämpligheten för individen bör bedömas, påpekar SBU. [RL]

Om kommentaren

Musikbaserade terapeutiska insatser för personer med demenssjukdom. SBU, 2020. Sakkunniga: med dr Åsa Hedberg-Rundgren, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum, med dr Annicka Hedman, FoU Nordost, Danderyd, med dr Lars Sonde, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum.
Projektledare SBU: Gunilla.Fahlstrom@sbu.se
Kommenterad översikt: van der Steen JT, et al. Music-based therapeutic interventions for people with dementia. Cochrane Database of Systematic Reviews 2018, Issue 7. Art. No.: CD003477. Fullständig kommentar finns på www.sbu.se/2020_02