
Effekt av covid-19-påfyllnadsvaccination på risken att utveckla postcovid och på symtomens svårighetsgrad
Sammanställning av systematiska översikter från SBU:s upplysningstjänst
Fråga
Vilka effekter har covid-19-påfyllnadsvaccination på risken att utveckla postcovid och på symtomens svårighetsgrad, hos grundvaccinerade vuxna?
Frågeställare: Infektionsläkare Folkhälsomyndigheten
Sammanfattning
Sammanfattning
Kunskapsläget
- Vi har identifierat en systematisk översikt som vi bedömer är tillräckligt välgjord för att vi ska presentera resultaten.
- Författarna till den systematiska översikten studerar vilken påverkan påfyllnadsvaccination före infektion med omikronvarianten av SARS-CoV-2 har på att utveckla postcovid.
- Enligt författarna till den systematiska översikten indikerar resultaten att personer som fått påfyllnadsvaccination (tredje dosen eller senare doser) har en lägre förekomst av postcovid än både personer som endast fått grundvaccination (två doser) och ovaccinerade individer. Författarna betonar dock att evidensen är mycket osäker, eftersom slutsatserna baseras på fem observationsstudier. De metaanalyser som ingår omfattar drygt 26 700 deltagare i jämförelsen med grundvaccinerade och cirka 260 000 deltagare i jämförelsen med ovaccinerade.
- Vi har inte identifierat någon systematisk översikt som studerar effekt av påfyllnadsdos(er) på postcovidsymtomens svårighetsgrad.
Vad betyder det här?
Det finns sammanställd forskning som indikerar ett samband mellan påfyllnadsvaccination mot covid-19 och en lägre förekomst av postcovid. Osäkerheten i underlaget är dock stor, och ytterligare studier av hög kvalitet behövs för att bekräfta dessa resultat.
Bakgrund
SARS-CoV-2 är det coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Uppskattningar visar att cirka 6 av 100 personer som insjuknar i covid-19 utvecklar följdsjukdomen postcovid, eller långtidscovid [1]. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras postcovid som symtom som börjar inom tre månader efter covid-19-infektionen, pågår i minst två månader och inte kan förklaras av någon annan diagnos [1]. Risken att utveckla postcovid verkar ha minskat över tid, men tillståndet utgör fortfarande ett folkhälsoproblem [1]. Vanliga symtom är trötthet, muskel- och ledvärk, andfåddhet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, smakförändringar, sömnproblem, depression och ångest [1] [2]. Cirka 15 procent av dem som har postcovidsymtom tre månader efter en SARS-CoV-2-infektion, beräknas ha kvar symtom efter 12 månader [1].
Covid-19 har gått från en akut pandemi år 2020 till en sjukdom som förekommer på en relativt stabil och förutsägbar nivå. Genetiska förändringar i viruset har lett till uppkomst av olika varianter, som kan skilja sig i smittsamhet och sjukdomsbild. Under år 2022 blev omikron den dominerande varianten i Sverige. Sedan dess har nya undervarianter av omikron utvecklats, men hittills har ingen av dem orsakat mer allvarlig sjukdom än tidigare varianter [3]. Folkhälsomyndigheten bedömer att en mycket stor andel av befolkningen i Sverige har haft covid-19 minst en gång, men exakta siffror saknas [3].
Vaccination mot covid-19 påbörjades i Sverige i början av år 2021, och under år 2022 hade över 88 procent av den vuxna befolkningen grundvaccinerats med två doser. Enligt Folkhälsomyndigheten och internationella riktlinjer rekommenderas påfyllnadsvaccination i nuläget till riskgrupper, eftersom covid-19 numera sällan orsakar svår sjukdom hos övriga befolkningen [4] [5] [6]. Indirekt framhålls att en minskad risk för svår sjukdom sannolikt också minskar risken för långvariga komplikationer. För att kunna informera och vid behov uppdatera nuvarande riktlinjer ser Folkhälsomyndigheten ett behov av mer kunskap om effekten av påfyllnadsdoser hos grundvaccinerade vuxna i relation till risken att drabbas av postcovid.
Frågeställning
Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO1:
Population: Grundvaccinerade vuxna
Intervention: Påfyllnadsvaccination mot SARS-CoV-2 (särskilt omikron)
Control: Ingen påfyllnadsvaccination
Outcome: Förekomst och svårighetsgrad av postcovid
Vi inkluderar systematiska översikter publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter från myndigheter och HTA-organisationer, som har publicerats på engelska eller ett av de skandinaviska språken.
1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling), comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).
Resultat
Vi har identifierat en systematisk översikt med måttlig risk för bias [7]. Det innebär att vi anser att den är tillräckligt välgjord för att presentera resultaten. Vi har också identifierat fyra översikter som är relevanta för vår fråga, men som vi bedömt har hög risk för bias [8] [9] [10] [11]. Eftersom hög risk för bias innebär en betydande risk för att resultaten är missvisande presenterar vi inga resultat och slutsatser från de översikterna. SBU vill dock påtala att alla fem översikterna resultatmässigt pekar åt samma håll.
Sökning och urval av studier samt bedömning av risk för bias beskrivs i metodavsnittet nedan, och i Bilaga 4. Resultaten har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.
Nedan presenterar vi resultat och slutsatser som redovisas i en systematisk översikt av Green och medarbetare [7]. I översikten undersöktes vilken påverkan covid-19-vaccination – både grundvaccination (vanligen två doser) och påfyllnadsvaccination (tredje dosen eller senare doser) – har på att utveckla postcovid, efter infektion med omikronvarianter av SARS-CoV-2. Översikten är därmed relevant för frågan om påfyllnadsvaccination i relation till förekomst av postcovid, men omfattar inte studier som undersöker svårighetsgraden av postcovidsymtom.
Översikten av Green och medarbetare utgår från en definition av postcovid där symtom ska ha debuterat minst fyra veckor efter infektion, vilket innebär en bredare definition än den som används av WHO. I översikten inkluderades totalt 31 observationsstudier, varav 11 uppfyllde kriterierna för att ingå i de statistiska metaanalyserna. Fem av dessa 11 studier undersökte samband mellan påfyllnadsvaccination och incidens av postcovid, och ingick i metaanalyser där påfyllnadsvaccination jämfördes med ingen vaccination respektive enbart grundvaccination. I de inkluderade studierna användes flera olika vacciner, men mRNA-vaccinerna från Pfizer-BioNTech och Moderna dominerade.
Enligt Green och medarbetare indikerar resultaten att personer som fått påfyllnadsvaccination före infektion med omikron har en lägre förekomst av postcovid, än både personer som endast fått grundvaccination och ovaccinerade individer. Enligt översiktsförfattarna tyder resultaten på att påfyllnadsdoser kan ge ett visst ytterligare skydd mot postcovid. Översiktsförfattarna betonar dock att evidensläget är mycket osäkert på grund av det begränsade antalet studier, betydande heterogenitet och metodologiska begränsningar. De framhåller därför att ytterligare studier av hög kvalitet behövs för att bekräfta resultaten.
Det bör noteras att SBU:s bedömning är att översikten är finansierad av ett läkemedelsbolag och att flera av författarna har kopplingar till läkemedelsindustrin, vilket skulle kunna påverka urval av studier och tolkning av resultaten. Enligt SBU:s granskning redovisar översiktsförfattarna inte vilka studier som har exkluderats, vilket försvårar möjligheten att bedöma om relevanta studier har uteslutits på goda grunder.
| CI = confidence interval; n = number of studies, N = number of participants OR = odds ratio When two numbers are presented (e.g., N = 16 831/9912), the first represents the number of participants in the intervention. |
||
| Included studies | Population, Intervention, Control | Outcome and Results |
|---|---|---|
| Green et al, 2025 [7] A systematic review and meta-analysis of the impact of vaccination on prevention of long COVID |
||
| Included studies: Total studies in review: 31 Relevant studies contributing to the two booster analyses: 5 observational
Setting: USA (3), Germany (1), UK (1) |
Population: Participants with laboratory‑confirmed SARS‑CoV‑2 infection during the omicron period, including all age groups. Intervention: COVID-19 vaccination prior to infection, using EU-authorized vaccines at the time of the study. Control: Participants who were unvaccinated or had received fewer doses than the intervention group. |
Risk of postcovid: Booster vaccination vs primary vaccination: OR=0.77 (95% CI, 0.65 to 0.92) p=0.004 n=3 studies (adults) N (reported) = 16 831/9912 Interpretation: Booster vaccination was associated with a significantly lower risk of long COVID compared to primary vaccination alone. Booster vaccination vs unvaccinated: OR=0.74 (95% CI, 0.63 to 0.86) p=0.0001 n=4 studies (adults) N (reported) = 158 988/105 685 Interpretation: Booster vaccination was associated with a significantly lower risk of long COVID compared to no vaccination. |
| Authors' conclusion: “Booster vaccination prior to omicron infection was associated with a significantly lower risk of developing long COVID compared to both unvaccinated individuals and those who had received only the primary vaccination series. The pooled analysis showed that booster doses reduced the risk by approximately 26% compared to unvaccinated individuals and by 23% compared to primary vaccination alone. These findings indicate that booster vaccination provides additional protection beyond the primary series. However, the certainty of evidence remains very low due to number of studies, observational study designs and heterogeneity, and further high-quality research is needed to confirm these results.” |
||
Metod
Sökning
Upplysningstjänsten gör en systematisk sökning i minst två vetenskapliga databaser. Fullständig sökdokumentation finns i Bilaga 1.
Urval
Bedömning av vilka artiklar som är relevanta sker i två steg och utgår från frågeställningen.
- Två utredare läser titel och sammanfattning av alla identifierade artiklar från sökningen, och gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.
- Artiklarna som valts ut i steg 1 läses i fulltext av två utredare, som gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.
Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion.
Flödesschema för urval av artiklar finns i Bilaga 2. Om artiklar har granskats i fulltext, finns de artiklar som inte bedömts vara relevanta listade i Bilaga 3.
Bedömning av risk för bias
Risk för bias i relevanta systematiska översikter bedöms av två utredare, oberoende av varandra. Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion.
Bedömningarna görs med granskningsmallen SnabbSTAR2 som består av fem bedömningssteg: (1) frågeställning och litteratursökning, (2) urval av studier och dataextraktion, (3) bedömning av kvalitet i de inkluderade studierna, (4) sammanvägning av resultat samt (5) ytterligare metodologiska faktorer.
Om en översikt uppfyller de metodologiska kraven i steg 1–4 bedöms den ha måttlig risk för bias. Om den uppfyller alla fem steg bedöms den ha låg risk för bias. Om den har brister i steg 1–4 bedöms den ha hög risk för bias, och resultaten redovisas då inte eftersom de kan vara missvisande.
SBU:s bedömning av risk för bias finns redovisad i Bilaga 4. Granskningsmallen SnabbSTAR2 med manual finns tillgänglig på vår hemsida.
Vetenskapliga kunskapsluckor
Om sammanställd forskning av god kvalitet saknas registreras det som en vetenskaplig kunskapslucka i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor. Kunskapsluckan kan bestå i att forskning helt saknas, att primärstudier finns men att det inte finns någon systematisk översikt, eller att de existerande systematiska översikterna inte bedöms leva upp till kraven för låg eller måttlig risk för bias.
Databasen över vetenskapliga kunskapsluckor kan nås via: https://www.sbu.se/sv/kunskapsluckor-sok/
Projektgrupp
Detta svar är sammanställt av Eva Bergman (utredare), Jessica Dagerhamn (utredare), Erik Eriksson (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Emma Wojda (enhetschef), Per Lytsy (intern sakkunnig), Sigurd Vitols (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.
Referenser
- Post COVID-19 condition (long COVID). World Health Organzation (WHO); 2025. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/post-covid-19-condition-(long-covid)
- Insatser vid postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom - En kartläggning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU Bereder 379. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.sbu.se/379
- Folkhälsomyndigheten. Covid-19 – statistik. Folkhälsomyndigheten; 2022. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/hitta-statistik-och-data/covid-19-statistik/
- Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot covid-19. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2025. Artikelnummer 20107. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-vaccination-mot-covid-19/?pub=147005
- National Institute for Health and Care Excellence (NICE). COVID-19 rapid guideline: managing the long-term effects of COVID-19. United Kingdom: NICE; 2024. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/NG188
- Clinical management of COVID-19: living guideline. World Health Organization (WHO); 2025. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.who.int/publications/i/item/B09467
- Green R, Marjenberg Z, Lip GYH, Banerjee A, Wisnivesky J, Delaney BC, et al. A systematic review and meta-analysis of the impact of vaccination on prevention of long COVID. Nat Commun. 2025;16(1):10326. Available from: https://doi.org/10.1038/s41467-025-65302-0
- Patel V, Korsun M, Cervia J. Protective effects of booster dose of SARS-COV-2 vaccination against post-acute COVID-19 syndrome: A systematic review. J Investig Med. 2025;73(8):606-13. Available from: https://doi.org/10.1177/10815589251346963
- Peine C, Stoliaroff-Pepin A, Reinacher U, Heldt K, Sarganas G, Piechotta V, et al. Effectiveness of COVID-19 vaccines against post-COVID-19 condition/long COVID: systematic review and meta-analysis. Clin Microbiol Infect. 2025;31(12):1961-71. Available from: https://doi.org/10.1016/j.cmi.2025.07.026
- Rudolph AE, Al Akoury N, Bogdanenko N, Markus K, Whittle I, Wright O, et al. Factors affecting the impact of COVID-19 vaccination on post COVID-19 conditions among adults: A systematic literature review. Hum Vaccin Immunother. 2025;21(1):2474772. Available from: https://doi.org/10.1080/21645515.2025.2474772
- Sterian M, Naganathan T, Corrin T, Waddell L. Evidence on the associations and safety of COVID-19 vaccination and post COVID-19 condition: an updated living systematic review. Epidemiol Infect. 2025;153:e62. Available from: https://doi.org/10.1017/S0950268825000378
Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier
Upplysningstjänsten har gjort sökningar i databaserna Medline (Ovid) och Scopus. Utöver databassökningarna utfördes även kompletterande handsökning, inklusive Google-sökning, samt referenssökning i utvalda artiklar. Den kompletterande sökningen identifierade en nyligen publicerad översikt som ännu inte hade indexerats i databaserna vid tiden för den ursprungliga sökningen, men som skulle ha fångats upp av söksträngen vid ett senare sökdatum.
Sökningen har begränsats till systematiska översikter.
Nedan redovisas sökningen som gjorts i de vetenskapliga databaserna.
Medline via OvidSP 17 October 2025
| / = Term from the MeSH controlled vocabulary; .sh = Term from the MeSH controlled vocabulary; exp = Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy; .ti,ab = Title or abstract; .tw = Title or abstract; .kf = Keywords; .kw = Keywords, exact; .bt = Book title. NLM Bookshelf; .pt = Publication type; .ja = Journal abbreviation; .af = All fields; adjn = Adjacent. Proximity operator retrieving adjacent words, adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other; * or $ = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
| Search terms | Items found | |
|---|---|---|
| Population: Postcovid | ||
| 1. | COVID-19/rh OR Coronavirus Infections/rh | 562 |
| 2. | ((covid* or coronavirus* or corona virus* or sars cov 2 or 2019 ncov) adj3 (after care or aftercare or chronic* or continuing or convalesc* or enduring or late or lingering or long* or non specific or nonspecific or permanent or persist* or post* or prolong* or rehab* or recover* or recurr* or relaps* or remaining or residing or residual or sequela* or sequelae* or telerehab*)).ti,kf. | 21 225 |
| 3. | ((covid* or coronavirus* or corona virus* or sars cov 2 or 2019 ncov) adj5 (after care or aftercare or chronic* or continuing or convalesc* or enduring or late or lingering or long* or longterm* or non specific or nonspecific or permanent or persist* or post* or prolong* or rehab* or recover* or recurr* or relaps* or remaining or residing or residua11386l or sequela* or sequelae* or telerehab*) adj5 (anxiet* or arrhythmia* or arrythmia* or asthma* or brain or breath* or cardiac* or cognit* or depress* or dizz* or dyspnea* or dysrhythmia* or fatigue or fever* or gustat* or heart* or insomnia or kidney* or lung* or nausea or neuro* or olfact* or pain or palpitation* or postural orthostatic tachycardia syndrome or pots or pneumoni* or pulmonary or respirat* or sleep* or smell* or spinning or symptom* or tast* or vertigo*)).ab. | 11 386 |
| 4. | Post-Acute COVID-19 Syndrome/ OR postcovid*.ti,ab,kf. | 4569 |
| 5. | COVID-19/ OR Coronavirus Infections/ OR (covid* or coronavirus* or corona virus* or sars cov 2 or 2019 ncov).ti,ab,kf. | 504 916 |
| 6. | (persist* adj5 symptom*).ti,ab,kf OR (long haul* or post acute or post viral or post virus or sequela* or sequelae*).ti,ab,kf. | 127 401 |
| 7. | (long covid* or post covid*).ab. | 14 927 |
| 8. | 1 OR 2 OR 3 OR 4 OR (5 AND 6) OR 7 | 31 785 |
| Intervention: Vaccination | ||
| 9. | COVID-19 vaccines/ or Vaccination/ or Immunization/ or Vaccine efficacy/Vaccin*.ti,ab. or inoculat*.ti,ab. or immuni?ation.ti,ab. or (one dose* or two dose* or first dose* or second dose*).ti,ab. or (immunostimulation or 'immunologic stimulation').ti,ab. or unvaccin*.ti,ab. or pfizer.ti,ab. or astrazeneca.ti,ab. or mrna.ti,ab. or janssen.ti,ab. or 'johnson & johnson'.ti,ab. or Novavax.ti,ab. or Covaxin.ti,ab. or sinopharm.ti,ab. | 1 324 737 |
| Study types: systematic reviews and meta-analysis | ||
| 10. | (Systematic Review/ or Meta-Analysis/ or Cochrane Database Syst Rev.ja. or ((systematic adj4 review) or "meta analys*" or metaanalys*).ti,bt,ab. or (realist adj4 review).ti,bt,ab. or (integrative adj4 review).ti,bt,ab. or (mixed method* adj4 review).ti,bt,ab. or (umbrella adj4 review).ti,bt,ab.) not (editorial/ or letter/ or case reports/) | 573 917 |
| Combined sets: | ||
| 11. | 8 AND 9 AND 10 | 192 |
| Final result | ||
| 12. | 192 | |
Scopus via scopus.com 17 October 2025
| TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords); ALL = All fields; W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words; LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range; DOCTYPE = Publication type; “re” = review; “le” = letter; “ed” = editorial; “ch” = book chapter; “cp” = conference proceedings; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
| Search terms | Items found | |
|---|---|---|
| Population: Postcovid | ||
| 1. | ( TITLE-ABS ( "COVID-19" OR covid* OR coronavirus* OR "corona virus*" OR "sars cov 2" OR "2019 ncov" ) W/3 TITLE-ABS ("after care" OR aftercare OR chronic* OR continuing OR convalesc* OR enduring OR late OR lingering OR long* OR "nonspecific" OR non specific OR permanent OR persist* OR post* OR prolong* OR rehab* OR recover* OR recur* OR relaps* OR remaining OR residing OR residual OR sequela* OR sequelae* OR telerehab* ) OR TITLE-ABS ( postcovid* OR "long covid*" OR "post covid*" ) ) | 54 036 |
| Intervention: Vaccination | ||
| 2. | ( TITLE-ABS ( vaccin* OR inoculat* OR immuni?ation OR unvaccin* OR dose* OR pfizer OR astrazeneca OR mrna OR janssen OR "johnson & johnson" OR novavax OR covaxin OR sinopharm ) ) | 3 563 521 |
| Study types: systematic reviews and meta-analysis | ||
| 3. | TITLE-ABS-KEY ( ( (systematic OR realist OR integrative OR “mixed method*” or umbrella) W/3 review ) OR "meta analy*" OR metaanaly* ) AND (EXCLUDE (DOCTYPE, “le”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ed”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ch”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “cp”)) | 863 617 |
| Combined sets: | ||
| 4. | 1 AND 2 AND 3 | 387 |
| Final result | ||
| 5. | 387 | |
Bilaga 2 Flödesschema för urval av artiklar
Bilaga 3 Exkluderade artiklar
| Excluded articles | Reason for exclusion |
|---|---|
| Systematic reviews | |
| Adina Man MA, Rosca D, Bratosin F, Fira-Mladinescu O, Ilie AC, Burtic SR, et al. Impact of Pre-Infection COVID-19 Vaccination on the Incidence and Severity of Post-COVID Syndrome: A Systematic Review and Meta-Analysis. Vaccines (Basel). 2024;12(2). Available from: https://doi.org/10.3390/vaccines12020189 | Wrong intervention |
| Bushi G, Gaidhane S, Ballal S, Kumar S, Bhat M, Sharma S, et al. Postural orthostatic tachycardia syndrome after COVID-19 vaccination: A systematic review. BMC Cardiovasc Disord. 2024;24(1):643. Available from: https://doi.org/10.1186/s12872-024-04315-x | Wrong intervention |
| Byambasuren O, Stehlik P, Clark J, Alcorn K, Glasziou P. Effect of covid-19 vaccination on long covid: systematic review. BMJ Med. 2023;2(1):e000385. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjmed-2022-000385 | Wrong population |
| Calabro GE, Pappalardo C, D'Ambrosio F, Vece M, Lupi C, Lontano A, et al. The Impact of Vaccination on COVID-19 Burden of Disease in the Adult and Elderly Population: A Systematic Review of Italian Evidence. Vaccines (Basel). 2023;11(5):22. Available from: https://doi.org/10.3390/vaccines11051011 | Wrong control |
| Ceban F, Kulzhabayeva D, Rodrigues NB, Di Vincenzo JD, Gill H, Subramaniapillai M, et al. COVID-19 vaccination for the prevention and treatment of long COVID: A systematic review and meta-analysis. Brain Behav Immun. 2023;111:211-29. Available from: https://doi.org/10.1016/j.bbi.2023.03.022 | Relevant results not analysed separately |
| Ceban F, Kulzhabayeva D, Rodrigues NB, Di Vincenzo JD, Gill H, Subramaniapillai M, et al. Corrigendum to "COVID-19 vaccination for the prevention and treatment of long COVID: A systematic review and meta-analysis" [Brain Behav. Immun. 111 (2023) 211-229]. Brain Behav Immun. 2024;115:758. Available from: https://doi.org/10.1016/j.bbi.2023.09.020 | Not a systematic review |
| Ceban F, Kulzhabayeva D, Rodrigues NB, Di Vincenzo JD, Gill H, Subramaniapillai M, et al. Corrigendum to "COVID-19 vaccination for the prevention and treatment of long COVID: A systematic review and meta-analysis" [Brain Behav. Immun. 111 (2023) 211-229]. Brain Behav Immun. 2024;115:758. Available from: https://doi.org/10.1016/j.bbi.2023.09.020 | Not a systematic review |
| Chow NKN, Tsang CYW, Chan YH, Telaga SA, Ng LYA, Chung CM, et al. The effect of pre-COVID and post-COVID vaccination on long COVID: A systematic review and meta-analysis. J Infect. 2024;89(6):106358. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jinf.2024.106358 | Relevant results not analysed separately |
| Dinagde DD, Degefa BD, Kitil GW, Feyisa GT, Marami SN. SARS-CoV-2 infection after COVID-19 vaccinations among vaccinated individuals, prevention rate of COVID-19 vaccination: A systematic review and meta-analysis. Heliyon. 2024;10(9):e30609. Available from: https://doi.org/10.1016/j.heliyon.2024.e30609 | Wrong outcome |
| Duan C, Liu L, Wang T, Wang G, Jiang Z, Li H, et al. Evidence linking COVID-19 and the health/well-being of children and adolescents: an umbrella review. BMC Med. 2024;22(1):116. Available from: https://doi.org/10.1186/s12916-024-03334-x | Wrong population |
| Fisman DN, Amoako A, Simmons A, Tuite AR. Impact of immune evasion, waning and boosting on dynamics of population mixing between a vaccinated majority and unvaccinated minority. PLoS One. 2024;19(4):e0297093. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0297093 | Wrong study design |
| Gao P, Liu J, Liu M. Effect of COVID-19 Vaccines on Reducing the Risk of Long COVID in the Real World: A Systematic Review and Meta-Analysis. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(19):29. Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph191912422 | Wrong intervention |
| Gutfreund MC, Kobayashi T, Callado GY, Pardo I, Hsieh MK, Lin V, et al. The effectiveness of the COVID-19 vaccines in the prevention of post-COVID conditions in children and adolescents: a systematic literature review and meta-analysis. Antimicrob Steward Healthc Epidemiol. 2024;4(1):e54. Available from: https://doi.org/10.1017/ash.2024.42 | Wrong intervention |
| Hou Y, Gu T, Ni Z, Shi X, Ranney ML, Mukherjee B. Global Prevalence of Long COVID, Its Subtypes, and Risk Factors: An Updated Systematic Review and Meta-analysis. Open Forum Infect Dis. 2025;12(9):ofaf533. Available from: https://doi.org/10.1093/ofid/ofaf533 | Wrong population |
| Hua MJ, Butera G, Akinyemi O, Porterfield D. Biases and limitations in observational studies of Long COVID prevalence and risk factors: A rapid systematic umbrella review. PLoS One. 2024;19(5):e0302408. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0302408 | Not a systematic review |
| Jennings S, Corrin T, Waddell L. A systematic review of the evidence on the associations and safety of COVID-19 vaccination and post COVID-19 condition. Epidemiol Infect. 2023;151:e145. Available from: https://doi.org/10.1017/S0950268823001279 | Wrong population |
| Marra AR, Kobayashi T, Callado GY, Pardo I, Gutfreund MC, Hsieh MK, et al. The effectiveness of COVID-19 vaccine in the prevention of post-COVID conditions: a systematic literature review and meta-analysis of the latest research. Antimicrob Steward Healthc Epidemiol. 2023;3(1):e168. Available from: https://doi.org/10.1017/ash.2023.447 | Wrong population |
| Marra AR, Kobayashi T, Suzuki H, Alsuhaibani M, Hasegawa S, Tholany J, et al. The effectiveness of coronavirus disease 2019 (COVID-19) vaccine in the prevention of post-COVID-19 conditions: A systematic literature review and meta-analysis. Antimicrob Steward Healthc Epidemiol. 2022;2(1):e192. Available from: https://doi.org/10.1017/ash.2022.336 | Wrong intervention |
| Mercade-Besora N, Li X, Kolde R, Trinh NT, Sanchez-Santos MT, Man WY, et al. The role of COVID-19 vaccines in preventing post-COVID-19 thromboembolic and cardiovascular complications. Heart. 2024;110(9):635-43. Available from: https://doi.org/10.1136/heartjnl-2023-323483 | Wrong study design |
| Nathanielsz J, Toh ZQ, Do LAH, Mulholland K, Licciardi PV. SARS-CoV-2 infection in children and implications for vaccination. Pediatr Res. 2023;93(5):1177-87. Available from: https://doi.org/10.1038/s41390-022-02254-x | Wrong population |
| Notarte KI, Catahay JA, Velasco JV, Pastrana A, Ver AT, Pangilinan FC, et al. Impact of COVID-19 vaccination on the risk of developing long-COVID and on existing long-COVID symptoms: A systematic review. EClinicalMedicine. 2022;53:101624. Available from: https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2022.101624 | Wrong intervention |
| Park SO, Nanda N. Long COVID: A Systematic Review of Preventive Strategies. Infect Dis Rep. 2025;17(3):21. Available from: https://doi.org/10.3390/idr17030056 | Wrong study design |
| Rustagi V, Gupta SRR, Talwar C, Singh A, Xiao ZZ, Jamwal R, et al. SARS-CoV-2 pathophysiology and post-vaccination severity: a systematic review. Immunol Res. 2024;73(1):17. Available from: https://doi.org/10.1007/s12026-024-09553-x | Wrong study design |
| Shenai MB, Rahme R, Noorchashm H. Equivalency of Protection From Natural Immunity in COVID-19 Recovered Versus Fully Vaccinated Persons: A Systematic Review and Pooled Analysis. Cureus. 2021;13(10):e19102. Available from: https://doi.org/10.7759/cureus.19102 | Wrong intervention |
| Watanabe A, Iwagami M, Yasuhara J, Takagi H, Kuno T. Protective effect of COVID-19 vaccination against long COVID syndrome: A systematic review and meta-analysis. Vaccine. 2023;41(11):1783-90. Available from: https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2023.02.008 | Wrong intervention |
| Zambrano-Sanchez G, Rivadeneira J, Manterola C, Otzen T, Fuenmayor-Gonzalez L. Immunization as Protection Against Long COVID in the Americas: A Scoping Review. Vaccines (Basel). 2025;13(8). Available from: https://doi.org/10.3390/vaccines13080822 | Wrong intervention |
Bilaga 4 Risk för bias hos relevanta systematiska översikter
En systematisk översikt syftar till att ge en samlad och tillförlitlig bild av forskningsläget. För att bedöma kvaliteten på de inkluderade översikterna har vi granskat fem metodologiska domäner: (D1) hur forskningsfrågan formulerats och litteratursökningen genomförts; (D2) hur urval av studier och dataextraktion hanterats; (D3) hur kvaliteten på de ingående studierna bedömts; (D4) hur resultaten sammanvägts; samt (D5) övriga faktorer som kan påverka tillförlitligheten, såsom hantering av intressekonflikter och transparens kring exkluderade studier.
I Figur 1 nedan redovisar vi vår sammantagna (overall) bedömning av risk för bias för de inkluderade systematiska översikterna. Bedömningen görs enligt följande principer:
- Om en översikt har allvarliga brister (det vill säga hög risk för bias) i någon av domänerna D1–D4, bedöms den sammantagna risken för bias som hög.
- Om en översikt inte har allvarliga brister i någon av domänerna D1–D4, bedöms den sammantagna risken för bias som måttlig – även om domän D5 har allvarliga brister.
- Om en översikt inte har allvarliga brister i någon av de fem domänerna D1–D5, bedöms den sammantagna risken för bias som låg.
| D1 = Steg 1; D2 = Steg 2; D3 = Steg 3; D4 = Steg 4; D5 = Steg 5 Risk-of-bias plot generated using robvis: McGuinness, LA, Higgins, JPT. Risk-of-bias VISualization (robvis): An R package and Shiny web app for visualizing risk-of-bias assessments. Res Syn Meth. 2020; 1–7. https://doi.org/10.1002/jrsm.1411 |
||||||
| Study | D1 | D 2 | D 3 | D 4 | D 5 | Overall |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Green 2025 [7] | ||||||
| Patel 2025 [8] | ||||||
| Peine 2025 [9] | ||||||
| Rudolph 2025 [10] | ||||||
| Sterian 2025 [11] | ||||||
Vi har i granskningen av översikter bedömt den sammantagna risken för bias som hög för fyra av de inkluderade översikterna [8–11]. Nedan beskriver vi de brister som medfört bedömningar av hög risk för bias, det vill säga brister som återfinns i domänerna D1 samt D3–D5 i Figur 1 ovan. Översikten av Green och kollegor [7] beskrivs i rapportens resultatavsnitt.
- Brister i litteratursökningen. En noggrant genomförd litteratursökning är viktig för att hitta alla relevanta studier och undvika urvalsbias. I en av översikterna beskrivs inte sökningens genomförande tillräckligt tydligt [11]. Sådana brister gör det svårt att bedöma om sökningen har genomförts på ett tillfredsställande sätt. Vi har kunnat konstatera att översikterna delvis bygger på olika studier. Ingen enskild studie ingår i samtliga översikter. Det kan tyda på att litteratursökningen inte har varit heltäckande.
- Brister i hantering av studiekvalitet. De studier som inkluderas i en översikt påverkar kvaliteten på översiktens slutsatser. Om primärstudierna har metodproblem blir även resultaten i översikten osäkra. SBU granskar inte primärstudierna, men bedömer hur översikternas författare har hanterat studiernas kvalitet. I en av översikterna gör översiktsförfattarna en mer generös bedömning av risk för bias än vad SBU skulle ha gjort. Till exempel att vissa primärstudier har låg eller måttlig risk för bias, trots att analyserna inte kontrollerat för confounders [10].
- Brister i sammanvägning av resultat. Sammanvägningen av de studier som inkluderas i en översikt ska göras med korrekta metoder. Här ser vi flera problem. En av översikterna använder riskkvot i fall–kontroll-studier. Det är inte lämpligt, eftersom antalet fall och kontroller bestäms av forskarna som gjort studien och därför inte speglar den verkliga risken i populationen [8]. Författarna till översikten diskuterar inte heller hur jämförbara studierna är, eller varför vissa studier har valts ut. Detta ökar risken för att metaanalysen kombinerar data som egentligen inte är jämförbara, vilket förstärker problemen med att använda felaktiga effektmått [8]. I en annan översikt blandas odds-, risk- och hasardkvoter i samma analys. Det är inte korrekt eftersom hasardkvoter beräknas över tid, medan odds- och riskkvoter saknar tidsaspekten och därför inte ska kombineras [9]. Slutligen baseras syntesen i en av översikterna enbart på statistisk signifikans. Det är en svag syntesmetod, eftersom p-värden inte visar hur stor eller relevant effekten är och kan påverkas av studiestorlek. Metoden tar inte heller hänsyn till studiernas kvalitet, vilket gör slutsatserna osäkra [10].
- Övriga metodologiska brister. En av översikterna är finansierad av ett läkemedelsbolag, och flera av författarna är knutna till samma företag [10]. Detta kan påverka både urvalet av studier och tolkningen av resultaten. En annan översikt redovisar varken vilka studier som exkluderats eller något protokoll [8]. När sådan information saknas blir det svårt att bedöma om relevanta studier har uteslutits på ett rimligt sätt.