Frågor kring vetenskap kan uppträda på olika sätt och i olika sammanhang under en arbetsdag. Som yrkesverksam kan du få frågor från klienter, brukare eller anhöriga om vilket vetenskapligt stöd en insats eller metod har. Det kan också vara så att du identifierar en förändrad social eller psykosocial problematik, eller att en ny målgrupp söker stöd och hjälp. Finns det forskning som beskriver fenomenet?

Andra exempel på frågor som kan uppstå:

• En insats verkar fungera för en målgrupp, men inte för en annan. Varför är det så?
• Du får negativ återkoppling om en insats som ges på din arbetsplats. Finns det andra som har upplevt samma sak?
• Det kommer ett förslag om att införa en arbetsmetod med vetenskapligt stöd från USA. Kan du anta att samma metod fungerar lika bra i socialtjänsten i Sverige?

Inom socialtjänstens verksamhetsområden genomförs dagligen olika aktiviteter, bedömningar och beslut. Det sociala arbetet innebär många gånger ett komplext beslutsfattande där ställningstaganden behöver göras med hjälp av kunskap från olika kunskapskällor.

Ett vetenskapligt förhållningssätt handlar bland annat om att problematisera och kritiskt granska grunderna för olika former av kunskap. I det ingår att ta del av vetenskaplig kunskap, bedöma relevansen av den och att kritiskt förhålla sig till påståenden om hur insatser och metoder fungerar.

Ett vetenskapligt förhållningssätt kan även innebära att känna till vilka begränsningar det kan finnas i den vetenskapliga kunskapen. Begränsningar är nödvändiga att känna till för att du enklare ska kunna identifiera när den vetenskapliga kunskapen är användbar, tillförlitlig och när den behöver kompletteras med andra former av kunskap. Du kommer att få läsa mer om dessa begränsningar längre fram i den här modulen.  

Vetenskap och beprövad erfarenhet utgör tillsammans med annan sakkunskap (exempelvis uppföljningar på lokal, regional och nationell nivå), bästa tillgängliga kunskap. Dessa olika former av kunskap spelar centrala roller för socialtjänstens verksamhet.

Med vetenskap avses kunskap som har tagits fram med hjälp av vetenskapliga metoder. Beprövad erfarenhet är kunskap som har växt fram i verksamheten. Det vill säga kunskap från professionella och klienter vilken har synliggjorts, värderats och systematiserats genom uppföljning, dokumentation, kritisk granskning och spridning.

Den sammanvägda användningen av flera olika kunskapskällor kallas ibland för evidensbaserad praktik. Förutom bästa tillgängliga kunskap, där den vetenskapliga kunskapen är en del, behövs kunskap om den enskilda individens situation och sammanhang, personens behov och önskemål, samt den professionelles kompetens.

Vetenskaplig kunskap kan ge värdefulla insikter i det komplexa arbete som socialtjänsten utför. Den hjälper till att förstå orsakerna bakom sociala problem och vilka insatser som faktiskt gör skillnad. Två förutsättningar för att vetenskaplig kunskap ska stödja dig i din vardag är att den är relevant och tillförlitlig.

Låt oss säga att du är intresserad av vetenskaplig kunskap om insatser som kan minska våld och försummelse. Du hittar en välgjord studie om systematisk träning av föräldraskapsförmåga i samspel med barn. Studien undersöker föräldraskapsförmåga hos föräldrar med psykisk ohälsa och barn i övre tonåren. Trots att studien är välgjord kanske det är så pass mycket som skiljer sig mellan det som har studerats och det du ville veta, så den blir inte relevant för dig. 

Den vetenskapliga kunskapen behöver vara relevant i det sammanhang där den ska användas. Det finns flera olika aspekter av en forskningsstudie som kan vara mer eller mindre lik det sammanhang och de förutsättningar som gäller för din verksamhet. Det kan till exempel handla om:

• Den studerade målgruppen (till exempel ålder, kön eller ekonomiska förutsättningar).
• Problematiken (till exempel missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsvariationer).
• Insatsen (till exempel arbetsmarknadsinsats, familjeterapi eller rådgivning).
• Utfall (till exempel höjd livskvalitet, återgång till arbete, eller fortsatt kontakt med socialtjänst).
• Var och när studien är utförd (hur stora skillnader det finns mellan det land, område eller tid då studien är gjord och din verksamhet).

Att vetenskaplig kunskap är tillförlitlig innebär att du kan lita på att den är korrekt och att det finns en stabil grund som kunskapen vilar på. Ett vanligt sätt för forskare att sprida vetenskaplig kunskap är genom att publicera resultat från forskningsstudier i vetenskapliga artiklar. För att kunna bedöma tillförlitligheten är det nödvändigt att forskningsfrågan och metoden är tydliga, att resultaten är korrekt presenterade, att begränsningar som gjorts redovisas samt att fler studier vägts samman i en systematisk översikt:

Tydlig forskningsfråga
Forskningsfrågan som ställs ska vara tydlig och undersökas på ett rimligt sätt. Exempelvis går det att fundera över om insatsen i studien och hur den givits är tydligt beskrivna i den vetenskapliga artikeln.

Tydlig metod
Det är viktigt att forskningsprocessen är tydligt beskriven. Forskningsstudier kan se väldigt olika ut beroende på vilken metod som använts. En tillförlitlig studie ska ha beskrivit vilken typ av studiedesign och vilket tillvägagångssätt som använts. För studier som undersöker effekterna av en insats eller behandling brukar den randomiserade kontrollerade studien (RCT) anses mest tillförlitlig.

Korrekt presenterade resultat
Ibland kan positiva forskningsresultat lyftas upp mer än de resultat som inte visar någon effekt eller som kanske visar en negativ effekt. Det är därför viktigt att undersöka om den vetenskapliga artikeln även presenterar och diskuterar dessa resultat.

Synliggöra begränsningar
En vetenskaplig artikel ska utöver att presentera det som är bra även lyfta fram eventuella begränsningar som finns för just denna studie. Här kan det till exempel framgå om författarna själva anser att för många personer (studiedeltagare) hoppat av studien, eventuella problem som kan ha uppstått när insatsen givits eller om studien varit för liten (för få studiedeltagare).

Sammanvägda resultat
Det är en styrka om flera olika studier visar samma sak. Om resultatet från flera studier läggs ihop i en så kallad systematisk översikt, så ökar tillförlitligheten till resultatet. Med hjälp av resultatet från en systematisk översikt är det även möjligt att uttala sig om det finns ett samlat vetenskapligt stöd för en insats, metod eller arbetssätt. Eller om det saknas vetenskaplig kunskap.

Minns du vad som kan vara viktigt för att avgöra om den vetenskapliga kunskapen är relevant och tillförlitlig? Läs frågan på korten, fundera och klicka sedan på korten för att få ett svar.

Vetenskaplig kunskap ger dig bland annat information om hur väl en insats eller metod fungerar på gruppnivå. Det innebär att en insats kan fungera för en person, men inte nödvändigtvis för en annan. Vetenskaplig kunskap kan även vara framtagen i ett annat sammanhang. Den insats/metod som har studerats kan behöva anpassas innan den används i det sammanhang som just du befinner dig i. Vetenskaplig kunskap behöver därför vägas samman med kunskap från flera kunskapskällor.

Vetenskaplig kunskap är en del av bästa tillgängliga kunskap. För att få ett bra beslutsunderlag behöver vetenskaplig kunskap kompletteras med:

• Beprövad erfarenhet.
• Kunskap om klientens unika behov och preferenser, vilket kräver nära samarbete med personen och dennes närstående.

Genom att kombinera vetenskap med beprövad erfarenhet får du en starkare grund när du möter utmaningar, vare sig det handlar om att exempelvis stödja en familj i kris eller utforma insatser för att förebygga ensamhet.

En viktig del av forskningen är att ställa rätt frågor. Det görs genom att utveckla frågeställningar som hjälper till att förstå varför något händer och hur det kan förändras. För socialtjänsten kan det exempelvis innebära att forskare studerar varför vissa familjer har svårt att ta till sig stöd eller hur psykisk ohälsa påverkar barns utveckling. Ett annat område är vilka insatser som ger bäst effekt för att minska känslor av ensamhet hos äldre. Genom att formulera rätt frågor kan forskningen bidra till att hitta lösningar som är bättre anpassade till individers behov.

Det finns två huvudtyper av forskning: grundforskning och behovsmotiverad (eller tillämpad) forskning. Grundforskningen har inte ett direkt praktiskt syfte men kan ändå leda till förståelse och framtida tillämpningar, medan den behovsmotiverade forskningen fokuserar på att hitta praktiska lösningar och åtgärder. Andra skillnader är:

Forskning delas ofta in utifrån om kvantitativ eller kvalitativ metod har använts. Båda dessa metoder innebär att identifiera mönster och samband. Kvantitativa metoder innebär att forskningens resultat presenteras i form av siffror och statistik, medan kvalitativa metoder fokuserar på individers upplevelser, beteenden och sociala processer och presenteras i textform. Båda dessa metoder är viktiga, men erbjuder svar på olika saker. Här nedan kan du läsa om några skillnader mellan metoderna.

I socialtjänsten saknas ofta forskningsresultat som utvärderar effekter av insatser, metoder och arbetssätt. Det betyder att det inte alltid finns tillräckligt vetenskapligt stöd för vad som fungerar. Trots det måste beslut fattas om vilken insats som ska erbjudas.

När forskningen inom ett område är begränsad är det viktigt att undersöka:

• Om de som arbetar med insatsen/metoden/arbetssättet har liknande erfarenheter av effekterna.
• Om det finns en rimlig teori om varför insatsen/metoden/arbetssättet borde fungera.
• Vad klienter och brukare tycker om insatsen/metoden/arbetssättet.

Brist på vetenskaplig kunskap betyder inte att en insats är ”dålig”. Det betyder bara att det inte finns stöd för effekterna i de studier som hittills har genomförts. Kanske har insatsen inte prövats i en studie, eller så finns det för få studier eller studier med få deltagare. En insats kan fortfarande vara bra eller nödvändig även om det inte finns vetenskapligt stöd.

Det kan vara svårt att avgöra om det finns risk för snedvridna resultat i vetenskapliga artiklar om insatser och metoders effekter. Det finns frågor som du kan använda dig av för att kritiskt granska påståenden om forskning och forskningsresultat om till exempel effekter och effektstorlek.

Nedan presenteras ett urval av sådana frågor och efter varje fråga ges olika fiktiva exempel. 

Finns det någon kontrollgrupp? 

För att säkert kunna veta om en insats är orsaken till en förändring, räcker det inte att endast mäta hur det var för studiedeltagarna innan och efter insatsen gavs. Ett mått innan och efter insatsen ger endast information om att en förändring har skett, men det går inte att säkert veta om det var insatsen som orsakade förändringen, eller om det var något annat. Ett sätt att kunna uttala sig om att det är insatsen som är orsaken till förändringen är genom att jämföra studiegruppen som får insatsen med en kontrollgrupp som får en annan insats eller ingen insats.   

Reflektionsfråga med fiktivt exempel

Läs frågan, fundera och klicka sedan på plusset så får du svaret. Exemplet som ges är påhittat för att illustrera en poäng och är inte representativt för den forskning som finns.  

Är studiedeltagarna i de jämförande grupperna tillräckligt lika från början? 

Det mest tillförlitliga sättet att mäta insatsers effekt är genom att jämföra två grupper med varandra. Det är viktigt att grupperna är lika varandra för att med säkerhet kunna dra slutsatser om att det är insatsen som har effekt och inte någon annan skillnad mellan grupperna, exempelvis ålder, problematikens svårighetsgrad eller orsaken till ett problem. Det kan finnas faktorer som har betydelse för hur effektiv en insats verkar vara. För att minska risken för att dessa faktorer inverkar på resultatet, behöver grupperna som jämförs vara så lika som möjligt innan insatsen ges. Var därför uppmärksam på om grupperna som jämförs skiljer sig åt på något sätt. Det allra bästa är om deltagarna fördelats slumpmässigt, till exempel genom lottning, till de olika grupperna.  

Reflektionsfråga med fiktivt exempel

Läs frågan, fundera och klicka sedan på plusset så får du svaret. Exemplet som ges är påhittat för att illustrera en poäng och är inte representativt för den forskning som finns.  

Hur många deltagare finns det i studien? 

I studier med få deltagare är risken större att resultaten inte går att generalisera till andra personer. Studier med få deltagare är till exempel känsliga för naturlig variation eller slumpmässiga fynd. Detta går att likna med att slå två tärningar. Om du slår tärningarna hundra gånger och noterar värdena för dem som poäng, så bör resultatet bli ungefär detsamma för båda tärningarna. Men om du bara får slå varje tärning tre gånger kan det slumpa sig så att de visar olika resultat. Den ena tärningen kanske ger mer poäng än den andra.  

Det går inte att på generell nivå säga hur många deltagare som ska ingå i en studie för att den ska vara tillförlitlig. Hur många deltagare som behövs beror på hur stor effekt insatsen har och hur små skillnader som ska upptäckas. För att små effekter och små skillnader ska kunna upptäckas krävs större grupper.

Reflektionsfråga med fiktivt exempel

Läs frågan, fundera och klicka sedan på plusset så får du svaret. Exemplet som ges är påhittat för att illustrera en poäng och är inte representativt för den forskning som finns.  

Är det en orsak eller ett samband som beskrivs? 

Att det finns ett samband mellan en insats och ett utfall betyder inte nödvändigtvis att det är insatsen som orsakat utfallet. Ett klassiskt exempel är sambandet mellan ökad glassförsäljning och ökande antal drunkningsolyckor. Sannolikt är det inte glassförsäljningen som orsakar olyckorna utan att båda fenomen hänger ihop med något annat, som varmt väder eller ledighet. 

Reflektionsfråga med fiktivt exempel

Läs frågan, fundera och klicka sedan på plusset så får du svaret. Exemplet som ges är påhittat för att illustrera en poäng och är inte representativt för den forskning som finns.  

Hur är det med statistisk signifikans och effekt? 

När insatser jämförs med varandra rapporteras ofta statistisk signifikans (ofta definierat som ett p-värde < 0,05). Om ett resultat är statistiskt signifikant kan det tolkas som att det är mer troligt att resultatet inte beror på slumpen, och att det kan finnas en skillnad mellan grupperna som jämförs. Bra att veta är:

Bara för att en effekt är statistiskt signifikant betyder det inte att den är viktig eller relevant. Effekten kanske till exempel är så liten att den inte spelar någon egentlig roll i verkligheten.   

Reflektionsfråga med fiktivt exempel

Läs frågan, fundera och klicka sedan på plusset så får du svaret. Exemplet som ges är påhittat för att illustrera en poäng och är inte representativt för den forskning som finns.  

Omvänt kan en effekt som inte är statistiskt signifikant vara “sann” och viktig men det hade behövts fler deltagare för att få ett statistiskt signifikant resultat. 

Reflektionsfråga med fiktivt exempel

Läs frågan, fundera och klicka sedan på plusset så får du svaret. Exemplet som ges är påhittat för att illustrera en poäng och är inte representativt för den forskning som finns.  

Varje år publiceras en stor mängd forskningsstudier som vetenskapliga artiklar. Till exempel publicerades år 2023 drygt 37 000 vetenskapliga artiklar av forskare vid universitet och högskolor enbart i Sverige. Detta är bara en bråkdel i relation till antalet artiklar i ett internationellt perspektiv. Mängden artiklar kan göra det svårt att hålla sig uppdaterad inom sitt yrkesområde.

Utöver det stora antalet studier så finns det även andra faktorer som gör det svårt att få överblick över forskningsresultat. Det är exempelvis vanligt att studier inom samma ämne kan komma fram till olika resultat och att enskilda studier kan ha brister som påverkar resultatets tillförlitlighet. Det kan till exempel vara så att flera studier av låg kvalitet (till exempel på grund av få studiedeltagare eller att kontrollgrupp saknas) visar på en positiv effekt men en välgjord studie med många deltagare inte finner någon effekt alls. Detta kan leta till svårigheter att tolka det vetenskapliga kunskapsläget.

För att få en samlad bild över forskningsläget kan en systematisk översikt vara en god hjälp. Det är skillnad på primärstudier, det vill säga enskilda studier, och översikter där flera primärstudier sammanställs. I en systematisk översikt samlas alla relevanta primärstudier inom ett område in. Primärstudierna granskas och sammanställs sedan i ett resultat som talar om hur det samlade vetenskapliga stödet ser ut för exempelvis en insats effekt eller hur insatsen upplevs.

Att göra en systematisk översikt kan liknas vid att lägga ett pussel där olika pussel har blandats samman i en hög och varje pusselbit motsvarar en primärstudie. Varje pusselbit (primärstudie) som hör till motivet på det pussel som du ska lägga sorteras systematiskt ut från högen med de blandade pusslen. När du har hittat alla pusselbitar börjar du lägga pusslet som till slut blir komplett, vilket metaforiskt kan sägas motsvara en systematisk översikt där resultatet bygger på många olika primärstudier.

En systematisk översikt genomförs i olika steg. Några aspekter av sammanställd forskning är:

• Att det finns en tydligt avgränsad fråga.
• Att det gjorts en systematisk litteratursökning som noggrant redovisas.
• Att alla inkluderade studier har granskats av minst två personer oberoende av varandra.
• Att studiernas resultat har vägts samman eller sammanställts på ett korrekt sätt.
• Att översikten har tagit hänsyn till brister i studierna när slutsatserna formuleras.

Den här filmen beskriver varför systematiska översikter är en viktig hjälp för beslutsfattare inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt funktionshinderområdet. (ca 6:30 minuter). En syntolkad version av filmen finns på SBU Play.

Syftet med en översikt är att ge en tillförlitlig bild av det samlade vetenskapliga kunskapsläget. Det går oftast att uttala sig mer säkert utifrån fler studier än utifrån en enskild studie. Men även här finns det saker att ta hänsyn till: 

• Eftersom en översikt bygger på forskningsresultat från enskilda studier (primärstudier), så är resultatet en följd av de inkluderade studiernas studiedesign och risk för snedvridna resultat.
• Alla översikter är inte systematiskt genomförda. Därför behöver du vara uppmärksam på hur översikten är gjord för att säkerställa att det sammanvägda resultatet inte är snedvridet eller vinklat efter översiktsförfattarnas egna åsikter.

En översikt behöver vara relevant, aktuell och välgjord för att det ska vara möjligt att lita på den. Det minskar risken för att resultatet i översikten är snedvridet eller färgat av subjektiva värderingar. För att säkerställa att översikten är:

• Relevant - ska det finnas en tydligt avgränsad fråga som beskriver vilken målgrupp, insats och utfall som studerats.
• Aktuell - ska det finnas en redovisning av när sökningen av studierna är gjord och hur gamla primärstudierna är som används i översikten.
• Välgjord - ska översikten vara systematiskt genomförd. Det minskar risken för att resultatet i översikten är snedvridet eller färgat av subjektiva värderingar. Det är även viktigt att sökningen har gjorts i minst två relevanta databaser.
  
  

Den här filmen beskriver hur professionella kan tänka när de söker efter och granskar en enskild systematisk översikt. (ca 5:39 minuter). En syntolkad version av filmen finns på SBU Play.

Reflektionsfrågor med fiktiva exempel

Här får du ta del av några reflektionsfrågor kopplade till vad som kännetecknar en välgjord översikt. Exemplen som ges är påhittade för att illustrera en poäng och är inte representativa för den forskning som finns. Läs frågan och klicka sedan på plusset så får du svaret. 

När det kommer till vetenskaplig kunskap är det viktigt att skilja på effekt (hur hjälpsam en insats är) och evidens (hur säker det går att vara på att effekten stämmer). Evidensstyrka innebär graden av tillförlitlighet till exempelvis en insats eller metods effekter. Det kan finnas stark evidens för att en insats inte fungerar eller till och med att den är skadlig.

När en bedömning av evidensstyrka genomförs är det tillförlitligheten till ett resultat som bedöms, oavsett vad resultatet handlade om. Det går att bedöma olika typer av resultat och det behöver inte vara en insats. Om bedömningen rör en insats eller metod spelar det ingen roll hur insatsen är utformad.

Bedömningen av evidensstyrka kan alltså göras oavsett typ av studie, till exempel resultat från studier som har genomförts med både kvalitativa metoder (exempelvis studier om hur insatser upplevs) och kvantitativa metoder (exempelvis studier som tittar på insatsernas effekter). Det handlar helt enkelt om med vilken säkerhet resultaten går att lita på.

Den här filmen handlar om SBU:s arbete med att sammanställa forskning på det sociala området. Filmen tar kortfattat upp hur innehåll och budskap i en systematisk översikt kan förstås och vad det kan betyda i praktiken.

Att komma ihåg 

• Det är skillnad på evidens (hur säker det går att vara på att effekten stämmer) och effekt (hur hjälpsam en insats är). En insats kan till exempel ha starka positiva effekter men låg tillförlitlighet, eller svaga negativa effekter och hög tillförlitlighet.
• Om evidensstyrkan bedöms som mycket låg, innebär det att det saknas tillräckligt med vetenskaplig kunskap om effekterna eller upplevelsen av den undersökta insatsen eller metoden vid en viss tidpunkt. 
• Om flera vetenskapliga studier genomförs så kan kunskapsläget förändras.

Reflektionsfrågor med fiktiva exempel

Här är några reflektionsfrågor kopplade till vad som kännetecknar en välgjord systematisk översikt. Exemplen som ges är påhittade för att illustrera en poäng och är inte representativa för den forskning som finns. Läs frågan och klicka sedan på plusset så får du svaret.

Att göra en systematisk översikt är ofta tidskrävande och kräver expertis. Det finns flera olika aktörer som sammanställer forskning. SBU är exempel på en sådan, men det finns även andra aktörer i Sverige samt internationellt.