Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Omvårdnadshandledning för sjuksköterskor

Omvårdnad är en krävande och utmanande uppgift som ställer höga krav på sjuksköterskor. Förbättringar i den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön skulle kunna minska ohälsa hos vårdpersonal och främja deras välbefinnande. Omvårdnadshandledning är tänkt vara ett sätt för sjuksköterskor att få stöd i psykosociala och organisatoriska utmaningar. Tanken med handledningen är att den ska bidra till en mer hälsosam arbetssituation och därmed i förlängningen också en säkrare och mer effektiv vård.

Lästid: ca 5 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vad är effekten av omvårdnadshandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

I Upplysningstjänstens svar ingår tre systematiska översikter som handlar om effekten av omvårdshandledning för sjuksköterskor. Översiktsförfattarna anser att det finns en uttalad tro att omvårdshandledning är bra, men att det finns otillräcklig empirisk evidens för dess effekt på patienterna, vården eller på den som får handledning. Detta beror enligt författarna huvudsakligen på tre saker. Den första är att själva interventionen inte är väldefinierad inom området. Den andra är att studiekvaliteten oftast är låg. Den tredje är att den studerade omvårdnadshandledningen är för otillräckligt beskriven i studierna för att man ska kunna väga samman resultaten på ett meningsfullt sätt.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Referenser

  1. Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:3. Arbetsorsakade besvär 2016 (Work-Related Disorders 2016).
  2. Aronsson V. Health differences between employees in human service professions and other professions : The impact of psychosocial and organizational work environment [Student thesis]; 2016.
  3. Handledning i omvårdnad - Sektion inom SSF. Tillgänglig från https://www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Handledning-i-Omvardnad-sektion-inom-Svensk-sjukskoterskeforening-HiO/. Nedladdad 2017-09-19.
  4. Milne D. An empirical definition of clinical supervision. British Journal of Clinical Psychology 2007;46:437-447.
  5. Cleary M, Kornhaber R, Sayers J, Gray R. Mental health nurse prescribing: A qualitative, systematic review. Int J Ment Health Nurs 2017.
  6. McAdam M, Wright N. A review of the literature considering the role of mental health nurses in assertive outreach. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing 2005;12:648-660.
  7. Wilson A, Hutchinson M, Hurley J. Literature review of trauma-informed care: Implications for mental health nurses working in acute inpatient settings in Australia. Int J Ment Health Nurs 2017;26:326-343.
  8. Dickinson T, Wright KM. Stress and burnout in forensic mental health nursing: a literature review. British Journal of Nursing 2008;17:82-87.
  9. Letvak S. We cannot ignore nurses' health anymore: a synthesis of the literature on evidence-based strategies to improve nurse health. Nurs Adm Q 2013;37:295-308.
  10. Edwards D, Burnard P. A systematic review of stress and stress management interventions for mental health nurses. Journal of Advanced Nursing 2003;42:169-200.
  11. Gillman L, Adams J, Kovac R, Kilcullen A, House A, Doyle C. Strategies to promote coping and resilience in oncology and palliative care nurses caring for adult patients with malignancy: a comprehensive systematic review. JBI Database System Rev Implement Rep 2015;13:131-204.
  12. Chenoweth L, Jeon Y, Merlyn T, Brodaty H. A systematic review of what factors attract and retain nurses in aged and dementia care. Journal of Clinical Nursing 2010;19:156-167.
  13. Schalk DM, Bijl ML, Halfens RJ, Hollands L, Cummings GG. Interventions aimed at improving the nursing work environment: a systematic review. Implement Sci 2010;5:34.
  14. Stewart W, Terry L. Reducing burnout in nurses and care workers in secure settings. Nurs Stand 2014;28:37-45.
  15. Islamoska J, Nilsoon R, Sjöström K, Willman A. Models securing nursing competency -- a systematic review [Swedish]. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden 2009;29:44-47.
  16. Pollock A, Campbell P, Deery R, Fleming M, Rankin J, Sloan G, et al. A systematic review of evidence relating to clinical supervision for nurses, midwives and allied health professionals. J Adv Nurs 2017;73:1825-1837.
  17. Butterworth T, Bell L, Jackson C, Pajnkihar M. Wicked spell or magic bullet? A review of the clinical supervision literature 2001-2007. Nurse Education Today 2008;28:264-272.
  18. Buus N, Gonge H. Empirical studies of clinical supervision in psychiatric nursing: A systematic literature review and methodological critique. Int J Ment Health Nurs 2009;18:250-64.
  19. Francke AL, de Graaff FM. The effects of group supervision of nurses: A systematic literature review. International journal of nursing studies 2012;49:1165-79.
  20. Dawson M, Phillip B, Leggat S. Clinical Supervision for Allied Health Professionals: A Systematic Review. Journal of Allied Health 2013;42:65-73.
  21. Kleiser H, Cox DL. The integration of clinical and managerial supervision: a critical literature review. British Journal of Occupational Therapy 2008;71:2-12.
  22. Dilworth S, Higgins I, Parker V, Kelly B, Turner J. Finding a way forward: a literature review on the current debates around clinical supervision. Contemp Nurse 2013;45:22-32.
  23. Pearce P, Phillips B, Dawson M, Leggat SG. Content of clinical supervision sessions for nurses and allied health professionalsA systematic review. Clinical Governance: An International Journal 2013;18:139-154.
  24. Brunero S, Stein-Parbury J. The effectiveness of clinical supervision in nursing: an evidenced based literature review. Australian Journal of Advanced Nursing 2008;25:86-94.
  25. Snowdon DA, Hau R, Leggat SG, Taylor NF. Does clinical supervision of health professionals improve patient safety? A systematic review and meta-analysis. International journal for quality in health care : journal of the International Society for Quality in Health Care / ISQua 2016.
  26. Sirola-Karvinen P, Hyrkäs K. Clinical supervision for nurses in administrative and leadership positions: a systematic literature review of the studies focusing on administrative clinical supervision. Journal of Nursing Management 2006;14:601-609.
Kontakta SBU
Publicerad: https://www.sbu.se/ut201721

Sökord

Kompetensutveckling
Till toppen

Litteratursökning

Litteratursökning.pdf

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Rebecca Silverstein, Miriam Entesarian Matsson och Jan Liliemark vid SBU.

Sidan publicerad