Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Vilken sammanställd forskning finns om effekter av mentaliseringsbaserad terapi? SBU:s upplysningstjänst presenterar resultaten från en litteratursökning och granskning av systematiska översikter.

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

Mentaliseringsbaserad terapi är en form av psykologisk behandling som inriktar sig på en individs medvetenhet om sitt eget och andras sätt att reagera, tänka och känna (mentalisering). Den utvecklades ursprungligen för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS, borderline) men har idag ett bredare användningsområde, till exempel för personer med ätstörningar och självskadebeteende.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken sammanställd forskning finns om effekter av mentaliseringsbaserad terapi?

Frågeställare: Projektgruppen för Metodguiden för socialt arbete, Socialstyrelsen

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias redovisat fyra systematiska översikter i svaret. Den första översikten undersökte effekten av olika psykologiska terapier för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (borderline). Författarna till översikten drog slutsatsen att mentaliseringsbaserad terapi (MTB), som var en av de terapiformer som utvärderades, kan ha gynnsam förebyggande effekt på självskadebeteende och självmordsbenägenhet för denna patientgrupp men att tillförlitligheten till resultaten var låg. Två andra översikter undersökte effekter av mentaliseringsbaserad terapi för att minska självskadebeteende för ungdomar, respektive vuxna som tidigare uppvisat detta beteende. Dessa två översikter innehöll ett mindre antal studier och indikerade en eventuell positiv effekt. Den sista översikten undersökte mentaliseringsbaserad terapi för barn (6–12 år), samt deras vårdnadshavare. Resultaten indikerade en potentiellt gynnsam effekt på vissa föräldrautfall samt barnens sociala funktion. Dock påpekar författarna att det saknas välgjorda kontrollerade studier på området.

Författarnas slutsatser för de fyra redovisade systematiska översikterna har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. Upplysningstjänsten har även identifierat fem relevanta systematiska översikter som bedömts ha hög risk för bias. Författarnas slutsatser för dessa översikter redovisas därför inte i svaret.

Läs Upplysningstjänstens svar

Citera detta upplysningstjänstsvar:
SBU. Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) [Internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU:s upplysningstjänst. [cited date]. Available from: https://www.sbu.se/ut202130

Sidan publicerad