Screening för våld i nära relationer samt övergrepp mot äldre och sårbara vuxna
Inledning
Här sammanfattar och kommenterar SBU en systematisk översikt om screening för våld i nära relationer (Faktaruta 1).
Våld i nära relationer
Våld i nära relation (VINR) orsakar stort lidande och ohälsa hos dem som drabbas [1] [2] [3] [4]. I Sverige finns fyra befolkningsstudier från åren 2012–2014 om VINR [1] [5] [6] [7]. Frågorna har delvis formulerats olika, liksom redovisningarna av resultaten. Alla studierna har dock redovisat andelen personer som utsatts för fysiskt våld det senaste året. Andelen kvinnor som utsatts för fysiskt våld varierade mellan 1,7 och 2,7 procent och andelen män mellan 0,9 och 2,8 procent. Det är färre än i de flesta andra länder [8]. Kvinnor utsätts oftare för grövre fysiskt våld än män, vilket kräver mer insatser och sjukvård. Kvinnor utsätts även i större utsträckning för sexuellt och psykiskt våld [6] [7]. Det är vanligt att våldet är ömsesidigt och att båda parterna slår varandra [9] [10] [11] [12] [13].
Screening
För att bättre kunna förebygga VINR förordar vissa att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten ska fråga rutinmässigt om våldsutsatthet, i den kommenterade översikten, kallad screening (Faktaruta 2). Med screening avses undersökningar som utförs på initiativ av någon annan än den person som undersöks, till exempel en samhällelig institution (vanligtvis hälso- och sjukvården). Screening görs rutinmässigt och oberoende av vilka problem personen söker för eller vilken oro personen har [14].
För att man ska kunna använda screening bör vissa kriterier vara uppfyllda [15]. Dit hör bland annat att screeningmetoden ska vara tillförlitlig och acceptabel för befolkningen och att det finns en effektiv behandling för de personer som identifieras (Faktaruta 3).
Kommenterad systematisk översikt
Feltner C, Wallace I, Berkman N, et al. Screening for intimate partner violence, elder abuse, and abuse of vulnerable adults: Evidence Report and Systematic Review for the US Preventive Services Task Force. JAMA. 2018;320:1688-1701.
Publicerad: 2018-10-23
Senaste sökning: 2018-08-01
Sammanfattning
Den granskade översikten behandlar fem frågeställningar som illustreras i Figur 1. Resultaten visar att några av de granskade screeninginstrumenten är tillförlitliga för att identifiera våld i nära relationer (VINR) hos kvinnor. Däremot ger översikten inget stöd för att screening minskar risken för fortsatt VINR, fysisk och psykisk sjuklighet eller dödlighet. För översiktens övriga tre frågeställningar har resultaten låg eller otillräcklig tillförlitlighet. Därför går det inte att bedöma om det finns skadliga effekter av att screena för VINR, om det finns effektiva insatser för att minska VINR, fysisk och psykisk sjuklighet samt dödlighet för de som identifierats genom screening eller om det finns skadliga effekter av insatser som sätts in när VINR har identifierats genom screening.
SBU:s kommentarer
- Den forskning som finns om screening och behandling vid våld i nära relationer (VINR),enligt den granskade översikten, omfattar främst kvinnor i fertil ålder som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården.
- Kunskapen är oklar för gravida kvinnor, män, äldre samt sårbara vuxna. Endast en studie rör forskning om screening inom socialtjänstområdet. Det behövs därför mer forskning för samtliga dessa målgrupper och områden.
- Det behövs nya studier som undersöker om det finns skadliga effekter av screening för VINR med en längre uppföljningstid.
- Den granskade översikten har inte undersökt kostnader förknippade med screening för VINR.
- Alla studier utom en undersökte screening inom hälso- och sjukvård i länder som liknar Sverige. Det talar för att resultaten kan överföras till svensk hälso- och sjukvård. Det kan dock finnas andra faktorer som påverkar överförbarheten, exempelvis skillnader i attityder till våld. Screening har framför allt utvärderats i USA [8] där rapporterat VINR är högre än i Sverige [1] [5] [6] [7]. För att veta om screeningsinstrumenten fungerar i ett svenskt sammanhang behöver de utvärderas inom och eventuellt anpassas till svenska förhållanden.
- Det finns screeninginstrument med acceptabla egenskaper. Om screeninginstrumentet HARK är lika tillförlitligt i Sverige som det är i de länder det utvärderats i så kommer åtta av tio som utsatts för VINR att identifieras (80 % sensitivitet). Samtidigt kommer dubbelt så många som identifieras korrekt att felaktigt utpekas som utsatta för VINR (falskt positiva) om man räknar på en prevalens av VINR på 3 procent (95 % specificitet). Vid lägre prevalens blir andelen felaktigt identifierade högre. Det kan innebära ett etiskt problem, eftersom man kan uppleva obehag av att få frågor om VINR [17]. I förlängningen kan det också leda till att kvinnor exempelvis undviker mödrahälsovården om de vet att alla får frågor om VINR, speciellt om de faktiskt är utsatta för det [18].
- Eftersom kunskapen idag är låg eller otillräcklig om effektiva behandlingsåtgärder för de som identifieras genom screening uppfylls inte en grundprincip om screening som Världshälsoorganisationen anger [15]. Det ska noteras att översikten inte behandlar åtgärder för personer som själva sökt hjälp.
Sammanfattning av översikten
Översikten är en uppdatering av en systematisk översikt från år 2012 om screening för våld i nära relationer (VINR). Den har genomförts av US Preventive Services Task Force som är en oberoende och frivillig sammanslutning av nationella experter i sjukdomsförebyggande och evidensbaserad medicin i USA. Deras uppdrag är en förbättrad hälsa genom evidensbaserade rekommendationer om förebyggande kliniska insatser. Översikten har finansierats av USA:s hälso- och socialdepartement. US Preventive Services Task Force har även har publicerat en riktlinje baserad på den aktuella översikten [19].
Frågeställningar och inklusionskriterier
Översikten har fem frågeställningar som baseras på delvis olika underlag. Dessa illustreras i Figur 1 ovan.
- Leder screening för VINR (tidigare, pågående eller ökad risk för VINR) till minskat VINR, minskad fysisk och psykisk sjuklighet eller minskad dödlighet hos vuxna och ungdomar?
- Är screeningsinstrument tillförlitliga för att identifiera vuxna och ungdomar med tidigare, pågående eller ökad risk för VINR?
- Finns det skadliga effekter av att screena för VINR hos vuxna och ungdomar?
- Hur effektiva är insatser för att minska VINR, fysisk eller psykisk sjuklighet samt dödlighet bland vuxna och ungdomar som identifierats genom screening?
- Finns det skadliga effekter av insatser till vuxna och ungdomar som identifierats genom screening?
Om studierna i rapporten
Översikten omfattar studier om ungdomar och vuxna av båda kön, inklusive äldre och vuxna som kan anses särskilt sårbara med nedsatt förmåga att ta hand om sig själva. Dessa ska ha kontaktat primärvården själva utan tecken på VINR eller övergrepp. De studier som inkluderades i översikten var randomiserade kontrollerade studier (frågeställningarna 1–5), sambandsstudier eller kohortstudier (frågeställning 2) respektive kohortstudier med samtidig jämförelsegrupp (frågeställningarna 3 och 5). Studierna skulle ha minst medelhög kvalitet och utförts i USA eller länder med liknande sjukvårdssystem.
Utfallsmått
- VINR mätt med validerat instrument, självrapporterat VINR, fysiska och psykiska skador, avslutande av destruktiv relation, dödsfall, oönskad graviditet, könssjukdomar, komplikationer under graviditet (t.ex. för tidig födsel), mått på livskvalitet samt social isolering (frågeställningarna 1 och 4)
- Sensitivitet, specificitet, positiv och negativ prediktion, positiv och negativ likelihoodkvot, oddskvot samt relativ risk för fortsatt VINR (frågeställning 2).
- Psykosociala skador (t.ex. stigma), falskt positiva och falskt negativa resultat, ökat VINR eller andra typer av hämnd från förövaren, andra rapporterade skador (frågeställning 3).
- Alla skador som kan härledas till insatser som initierats av screening, till exempel ökat VINR, hämnd från förövaren och känslomässig oro (frågeställning 5).
Resultat
Fråga 1. Leder screening för VINR till minskat VINR, minskad fysisk eller psykisk sjuklighet eller minskad dödlighet hos vuxna och ungdomar?
Underlaget omfattar tre randomiserade kontrollerade studier från USA, Kanada och Nya Zeeland som totalt omfattar 3 759 kvinnor. Ingen av de tre studierna fann att screening minskade VINR efter 3 till 18 månader (oddsrisk 0,87–1,2). Två av de tre studierna undersökte också kvinnornas livskvalitet vid uppföljning efter 6 till 18 månader. Inte heller där påvisades någon skillnad mellan de som screenats och de som inte screenats. I en studie undersöktes förekomsten av depression, posttraumatisk stress och hälsovård, utan någon skillnad mellan grupperna.
Resultatet att screening saknar påvisbar effekt på VINR och livskvalitet bedömer författarna har måttlig tillförlitlighet. Resultatet att man inte kan se någon skillnad i förekomst av depression, posttraumatisk stress och hälsovård bedöms ha låg tillförlitlighet. De brister som författarna pekar ut handlar bland annat om att studierna berör olika organisatoriska kontexter (primär- och akutvård) samt att de använt olika procedurer för screening.
Fråga 2. Är screeninginstrument tillförlitliga för att identifiera vuxna och ungdomar med tidigare, pågående eller ökad risk för VINR?
Underlaget omfattar 15 studier av 12 screeninginstrument med totalt 4 460 vuxna. De flesta studier omfattade enbart kvinnor eller en majoritet av kvinnor. Ingen av studierna fokuserade på gravida kvinnor. Av de 15 studierna hade 12 utförts i USA. I 5 studier som undersökte förekomsten av VINR hos kvinnor under det senaste året fann författarna att sensitiviteten för instrumenten HARK, HITS, E-HITS, PVS och WAST varierade mellan 65 och 87 procent och specificiteten mellan 80 och 95 procent. Kvinnor som utsätts för pågående VINR har undersökts i 5 studier med screeninginstrumenten OAS, AAS, OVAT, STaT samt ett instrument som inte namngavs. Sensitiviteten varierade där (46–94 %) liksom specificiteten (38–95 %). Dessutom identifierades en studie vardera om förekomsten av VINR någonsin hos kvinnor, om prognosförmåga för framtida VINR mot kvinnor samt om VINR mot män det senaste året.
Resultatet för screeninginstrument för kvinnor bedömdes ha låg tillförlitlighet respektive otillräcklig för screeninginstrument för män, på grund av att de flesta instrument endast bedömts i en studie, att studierna använt olika jämförelsealternativ samt att det var oklart hur författarna hade hanterat saknade svar.
Fråga 3. Finns det skadliga effekter av att screena för VINR hos vuxna och ungdomar?
Underlaget omfattar två studier med totalt 935 personer från Nya Zeeland respektive Kanada. Ingen av studierna kunde visa några skadliga effekter.
Båda studierna har svagheter när det gäller måtten på skadliga effekter. I den första är det oklart hur skadliga effekter har mätts och i den andra var uppföljningsperioden endast 14 dagar. Ingen av studierna redovisade skillnader i förekomst av skadliga effekter mellan de som screenats och de som inte gjort det. Resultaten bedöms därför ha låg tillförlitlighet.
Fråga 4. Hur effektiva är insatser för att minska VINR, fysisk eller psykisk sjuklighet samt dödlighet bland vuxna och ungdomar som identifierats genom screening?
Underlaget omfattar elva randomiserade kontrollerade studier med totalt 6 740 kvinnor, varav fem handlade om gravida kvinnor eller nyblivna mödrar och sex om icke-gravida kvinnor. Av de elva studierna kom åtta kom från USA, två från Hongkong och en från Australien. Två av insatserna innebar upprepade hembesök, varav en visade en positiv effekt, och tre utvärderade kort rådgivning (eng. brief clinic-based counseling) till gravida eller nyblivna mödrar med varierande resultat över tid. Övriga sex studier vände sig till icke-gravida kvinnor och utvärderade kort rådgivning. Studierna fann antingen inget stöd för rådgivningen eller att resultaten var blandade. Av 19 effektmått var endast 3 till fördel för insatsen. Uppföljningstiden varierade mellan 3 och 18 månader.
Resultatets tillförlitlighet är låg för utfallen VINR och livskvalitet, och otillräcklig för ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom och förlossningsutfall. Det berodde bland annat på att studierna granskade heterogena insatser och använde olika utfallsmått och uppföljningstider. De hade dessutom metodbrister.
Fråga 5. Finns det skadliga effekter av insatser till vuxna och ungdomar som identifierats genom screening?
Underlaget består av fem studier med 1 409 kvinnor från USA, Hongkong och Australien. Ingen studie beskrev i detalj hur de hade undersökt skadliga effekter. Ingen studie rapporterade skillnad i förekomst av skadliga effekter.
Resultatet bedöms ha låg tillförlitlighet.
Screeningstudier av äldre och sårbara vuxna saknas
Det saknades helt screeningstudier av äldre och sårbara vuxna som behandlar frågeställningarna 1, 3, 4 och 5. Det fanns en studie som behandlar frågeställning 2 där 139 personer som var 65 år eller äldre hade screenats med H-S/EAST. Sensitiviteten för att upptäcka övergrepp mot äldre i detta screeninginstrument var 64 procent och specificiteten 73 procent.
Dessa grupper är viktiga att studera eftersom screening och insatser för dem sannolikt kommer att behöva vara annorlunda, bland annat eftersom de har en annan relation till förövaren. Dessutom kan vissa äldre och sårbara vuxna sakna fysisk, psykisk eller ekonomisk förmåga att delta i en screening. I de fallen kan screeninginstrument behöva besvaras av en vårdgivare istället. Andra problem med dessa grupper innefattar juridiska krav i samband med avslöjanden, patientens medicinska tillstånd (t.ex. kognitiv nedsättning) samt att offret kan vara beroende av förövaren för att få vård och omsorg.
Resultaten och dess tillförlitlighet summeras i Tabell 1.
| PTSD = Posttraumatiskt stressyndrom; RCT = Randomiserad kontrollerad studie; VINR = Våld i nära relationer 1 I den systematiska översikten används en fyrgradig skala (god, måttlig, låg och otillräcklig) som skiljer sig från den skala som SBU använder, GRADE. |
|||||
| Frågeställning | Studier, deltagare | Resultat | Vetenskaplig kvalitet | Tillförlitlighet | Generaliserbarhet |
| 1. Leder screening för VINR till minskat VINR, minskad fysisk eller psykisk sjuklighet eller minskad dödlighet hos vuxna och ungdomar? | 3 RCT:er, 3 759 | Ingen skillnad mellan de som screenas och de som inte screenas | Acceptabel till bra | Måttlig1 (VINR, livskvalitet) respektive låg (utnyttjande av sjukvård, depression, PTSD | Vuxna kvinnor som söker vård i primär- och akutvård |
| 2. Är screeningsinstrument tillförlitliga för att identifiera vuxna och ungdomar med tidigare, pågående eller ökad risk för VINR? | 15 sambandsstudier, 4 460 | Vissa screeninginstrument är tillförlitliga | Acceptabel | Låg (kvinnor) respektive otillräcklig (män) | Vuxna kvinnor som söker vård i olika kliniska kontexter |
| 3. Finns det skadliga effekter av att screena för VINR hos vuxna och ungdomar? | 2 RCT:er, 935 | Inga skadliga effekter påvisade | Acceptabel | Låg | Vuxna kvinnor som söker vård i olika kliniska kontexter |
| 4. Hur effektiva är insatser för att minska VINR, fysisk och psykisk sjuklighet respektive dödlighet bland vuxna och ungdomar som identifierats genom screening? | 11 RCT:er, 6 740 | Vissa metoder kan ha effekt | Acceptabel | Låg (VINR, livskvalitet) respektive otillräcklig (ångest, depression, PTSD, födelseutfall) | Kvinnor som screenats för VINR under graviditeten eller i primärvård |
| 5. Finns det skadliga effekter av insatser till vuxna och ungdomar som identifierats genom screening? | 5 RCT:er, 1 409 | Inga skadliga effekter påvisade | Acceptabel | Låg | Kvinnor som screenats för VINR under graviditeten eller i primärvård |
Originalrapportens slutsatser
Även om screening kan identifiera kvinnor som upplevt VINR innebär det inte att våldet minskar eller att livskvaliteten förbättras under de följande 3 till 18 månaderna. Det finns begränsad evidens för att hembesök och kort rådgivning som behandlar flera riskfaktorer kan minska VINR bland gravida eller nyförlösta kvinnor. Ingen studie har granskat screening av eller efterföljande behandling för äldre och sårbara vuxna.
Enligt författarna själva har översikten flera begränsningar. För det första omfattar den personer som inte uppvisar tecken eller symtom på VINR. Resultaten säger med andra ord ingenting om ifall fysiska eller psykiska symtom av VINR skulle öka träffsäkerheten i screeninginstrumenten. För det andra utvärderas inte effekten av insatser generellt utan endast effekten av insatser som personen fått efter screeningen. Inte heller utvärderas screening av eller insatser för misstänkta förövare. För det tredje begränsas frågeställningen om skadliga effekter av screening till studier med en jämförelsegrupp. I en tidigare översikt [17] som även inkluderade studier utan jämförelsegrupp finns en minoritet av kvinnor som upplevde obehag av screeningfrågorna (särskilt de som upplevt VINR) i form av integritetsintrång, oro för att deras svar skulle öka våldet samt känslor av sorg eller depression.
SBU:s granskning av översikten
Vid SBU:s genomgång av översikten användes en granskningsmall för systematiska översikter som kallas AMSTAR. Granskningen visade att litteratursökning, studieurval och dataextraktion uppfyllde definierade kvalitetskrav för en systematisk översikt. Den sista litteratursökningen är genomförd den 1 augusti 2018. Nya studier kan ha tillkommit sedan dess.
Faktaruta 1 Våld i nära relationer
Det finns flera synonymer som beskriver våld mellan närstående, som våld i nära relationer, familjevåld eller partnervåld. Den engelska term som används i den kommenterade rapporten är intimate partner violence. Termen mäns våld mot kvinnor är i detta sammanhang mindre lyckad eftersom den exkluderar kvinnors våld mot män samt våld i samkönade relationer.
Med partner menas vanligtvis en person som man är eller har varit gift, sambo eller särbo med. Begreppet våld kan definieras på många sätt men inkluderar vanligtvis fysiskt våld från knuffar till mord, psykiskt våld från enstaka nedsättande skratt eller exkludering till systematiskt förtryck, kontrollbeteenden, mobbning och sexuellt våld från oönskade sexuella blickar eller kommentarer till våldtäkt. I vissa fall inkluderas även ekonomiskt våld, våld mot den egna personen och försummelse av vårdnadsansvar. Det senare gäller vanligtvis mot barn och äldre. Världshälsoorganisationen WHO har till exempel med dessa tre aspekter i sin definition av våld.
Faktaruta 2 Screening
Med screening avses undersökningar som utförs på initiativ av någon annan än den person som undersöks, vanligtvis hälso- och sjukvården. Det som karakteriserar screening är alltså att initiativet till undersökningen inte kommer från individen, utan från samhället eller hälso- och sjukvården. Screening används för att identifiera ett tillstånd tidigt och på så sätt minska risken för lidande och dödsfall. Men även om det kan leda till att problem upptäcks tidigare kan det också ha nackdelar, som överdiagnostisering, feldiagnoser och en falsk känsla av säkerhet.
Världshälsoorganisationen WHO upprättade 1968 ett antal kriterier för vad som är effektiv screening [15]. Dit hör bland annat att det tillstånd som undersöks ska vara ett viktigt problem, att det finns en effektiv behandling för de som är drabbade, att screeningmetoden är tillförlitlig och acceptabel för befolkningen samt att kostnaden för screening (inklusive diagnos och behandling) bör vara ekonomiskt balanserad i förhållande till utgifterna. På grund av de kriterierna har hälso- och sjukvården till exempel valt att inte screena för AIDS, där det saknas effektiv behandling, och prostatacancer, där det saknas tillförlitliga screeningmetoder.
Faktaruta 3 Sensitivitet och specificitet
Sensitivitet beskriver säkerheten i att korrekt kunna identifiera andelen personer med ett visst tillstånd.
Specificitet beskriver säkerheten i att korrekt kunna identifiera andelen personer som inte har ett visst tillstånd.
Sant positiva syftar till de som har ett visst tillstånd och som också identifieras i screening av tillståndet.
Falskt positiva syftar till de som inte har ett visst tillstånd men som ändå identifieras i screening av tillståndet.
Sant negativa syftar till de som inte har ett visst tillstånd och som inte heller identifieras i screening av tillståndet.
Falskt negativa syftar till de som har ett visst tillstånd men som ändå inte identifieras i screening av tillståndet.
Ett idealiskt screeningsinstrument för våld i nära relationer (VINR) identifierar personer som är utsatta för VINR, det vill säga har hög sensitivitet, exkluderar de som inte är det, det vill säga har hög specificitet, och medför inte något obehag eller skada på falskt positiva eller falskt negativa.
Lästips
Juth N, Munthe C. The Ethics of Screening in Health Care and Medicine – Serving Society or Serving the Patient? Springer, Dordrecht. 2012.
Nijsingh N, Juth N, Munthe C. Ethics of Screening. In: Quah SR and Cockerham WC (eds.) The International Encyclopedia of Public Health, 2nd edition, vol. 3:28–35. Oxford: Academic Press, 2017.
Referenser
- Nationellt centrum för kvinnofrid. Våld och hälsa: en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet, Uppsala. 2014.
- Cater ÅK, Andershed A-K, Andershed H. Youth Victimization in Sweden: Prevalence, Characteristics and Relation to Mental Health and Behavioral Problems in Young Adulthood. Child Abuse & Neglect 2014;38:1290-302.
- Devries KM, Mak JY, Bacchus L, Child JC, Falder G, Petzold M, et al. Intimate Partner Violence and Incident Depressive Symptoms and Suicide Attempts: A Systematic Review of Longitudinal Studies. Plos Medicine 2013.
- Dufort M, Stenbacka M, Hellner Gumpert C. Physical domestic violence is highly associated with suicidal attempts in both women and men. Results from the national public health survey in Sweden. European Journal of Public Health 2015;25:413-8.
- Brottsförebyggande rådet. Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. In. Brottsförebyggande rådet. Stockholm. 2014.
- Statistiska centralbyrån. Undersökningarna av levnadsförhållanden. In; 2014.
- Folkhälsomyndigheten. Sociala relationer. Se tabell Sociala relationer – tidsserier och regionala resultat 2014. 2014.
- Bott S, Guedes A, Ruiz-Celis AP, Mendoza JA. Intimate partner violence in the Americas: a systematic review and reanalysis of national prevalence estimates. Rev Panam Salud Publica 2019;43:e26.
- Longobardi C, Badenes-Ribera L. Intimate Partner Violence in Same-Sex Relationships and The Role of Sexual Minority Stressors: A Systematic Review of the Past 10 Years. J Child Fam Stud 2017;26:2039-49.
- Langhinrichsen-Rohling J, Selwyn C, Rohling ML. Rates of bidirectional versus unidirectional intimate partner violence across samples, sexual orientations, and race/ethnicities: a comprehensive review. Partner Abuse 2012;3:199-230.
- Miller LE, Cater Å, Howell KH, Graham-Bermann SA. Perpetration patterns and environmental contexts of IPV in Sweden: Relationships with adult mental health. Child Abuse & Neglect 2014;38:147-58.
- Lövestad S, Krantz G. Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Sweden. BMC Public Health 2012;12:945.
- Jernbro C, Janson S. Våld mot barn 2016. En nationell kartläggning. Stockholm: Allmänna barnhuset. 2017.
- Juth N, Munthe C. Etiska aspekter på rutinfrågor om våldsutsatthet i hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Göteborgs universitet: Philosophical Communications, Web Series 58. 2012.
- Wilson JMG, Jungner G. Principles and practice of screening for disease. Public Health Papers WHO No. 34. Geneva. 1968.
- Socialstyrelsen. Frågor om våld. En kartläggning av hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården frågar om våldsutsatthet och våldsutövande samt användningen av bedömningsmetoder. 2018.
- Nelson HD, Bougatsos C, Blazina I. Screening women for intimate partner violence: a systematic review to update the U.S. Preventive Services Task Force recommendation. Ann Intern Med. 2012;156:796-808.
- Rådestad I, Rubertsson C, Hildingsson I. Screening inom mödrahälsovården för partnervåld. Nytta måste balanseras mot skada. Läkartidningen nr 11, 2008 www.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/8994/LKT0811s807_808.pdf
- US Preventive Services Task Force, Curry SJ, Krist AH, Owens DK, Barry MJ, Caughey AB, Davidson KW, Doubeni CA, Epling JW Jr, Grossman DC, Kemper AR, Kubik M, Kurth A, Landefeld CS, Mangione CM, Silverstein M, Simon MA, Tseng CW, Wong JB. Screening for Intimate Partner Violence, Elder Abuse, and Abuse of Vulnerable Adults: US Preventive Services Task Force Final Recommendation Statement. JAMA. 2018 Oct 23;320(16):1678-87. doi: 10.1001/jama.2018.14741. PubMed PMID:30357305.
Projektgrupp och granskare
SBU
Knut Sundell, projektledare
Gunilla Fahlström, biträdande projektledare
Caroline Jungner, projektadministratör
Granskare
Maria Eriksson, professor i socialt arbete, Ersta Sköndal Bräcke högskola
Niklas Juth, docent i medicinsk etik, Karolinska Institutet
Bindningar och jäv
Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan via E-post
