Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt

Publikationstyp: SBU Kommenterar Rapport 2025_04Publicerad: 26 juni 2025

Sammanfattning

SBU:s bedömning och slutsatser

SBU bedömer att föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt på föräldraskapet och barnets hälsa. Det vetenskapliga stödet för dessa effekter är tillförlitligt. Vår bedömning är att nya studier sannolikt inte kommer att ändra resultaten i någon större utsträckning. Därför anser vi att resultaten har stor betydelse för beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå som vill erbjuda insatser med vetenskapligt stöd för denna målgrupp.

Om den systematiska översikten

Översikten utvärderar effekten av föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter - till exempel psykiatriska tillstånd eller skadligt bruk och beroende. Med föräldraskapsstöd avses här strukturerade program eller insatser som syftar till att stärka eller förbereda föräldraskapet. Översikten omfattar stöd till föräldrar med barn upp till 10 års ålder.

Totalt har 56 olika typer av föräldraskapsstöd utvärderats i 131 vetenskapliga artiklar. Resultaten visar att föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt på föräldraskapet och hälsoutfall hos barnet. Översiktsförfattarna har också undersökt hur olika faktorer (till exempel programteori och familje- eller kontextuella faktorer) påverkar effekten av föräldraskapsstödet. Tydligast effekter ses för föräldraskapsstöd som bygger på social inlärningsteori, såsom programmen Alla barn i centrum (ABC) och Triple P (Positive Parenting Program). Översikten visar att föräldraskapsstödet är effektivt även för föräldrar med annan etnisk bakgrund och lägre socioekonomisk status.

Bakgrund

Att växa upp i en trygg och stödjande familjemiljö är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. När barn möter utmaningar i hemmet, såsom bristande stöd eller andra påfrestningar, kan det påverka deras anknytning, känsla av trygghet och sociala funktion.

Föräldraskapsstöd är därför en viktig del av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. I Sverige erbjuds olika föräldraskapsprogram genom både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, med syftet att stärka föräldrars förmåga att möta sina barns behov och främja en positiv uppväxtmiljö. Effekterna av dessa insatser är väldokumenterade, bland annat genom utvärderingar från SBU [2-5]. För att främja en trygg och hälsosam uppväxtmiljö för alla barn behövs dock mer kunskap om, och ökad tillgång till, effektiva föräldraskapsstöd [6].

Ett särskilt utvecklingsområde är stöd till föräldrar med komplexa behov och svårigheter, där vetenskapliga kunskapsluckor fortfarande finns [7, 8]. Riktade insatser till denna grupp kan bidra till att stärka både föräldrars och barns psykiska hälsa och skapa mer stabila och trygga uppväxtmiljöer.

Den systematiska översiktens frågeställning och avgränsningar

SBU har identifierat en systematisk översikt som utvärderat föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter. Översikten har tittat på effekten av dessa stöd på utfall hos både föräldrar och barn. Översiktens frågeställningar har varit följande:

Vilka föräldraskapsstöd för föräldrar med komplexa behov och svårigheter har starkt vetenskapligt stöd?
I vilken utsträckning bidrar olika aspekter av själva utförandet (till exempel programteori) till effekten av föräldraskapsstödet?
Hur påverkar olika kontextuella faktorer (såsom egenskaper och omständigheter hos familjen) effekten av föräldraskapsstöd för målgruppen?

För redogörelse över översiktsförfattarnas avgränsningar, se Tabell 1.

Tabell 1 Avgränsningar som legat till grund för den systematiska översiktens frågeställningar.
	Inkluderade studier	Exkluderade studier
*Population*	Föräldrar till barn upp till 10 år gamla (inklusive under graviditet), med egen problematik så som missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa m.m. Föräldrar med olika grader av risk att utöva våld mot barn, de som: tillhör en riskgrupp (selektiv nivå), visar tecken eller tendenser för att utöva våld mot barn (indikerad nivå), eller har utövad våld mot barn (behandling).	Föräldrar till barn med fysiska eller psykiska funktionshinder eller tillstånd. Familjehemsföräldrar Föräldrar som tillhör en riskgrupp för att utöva våld mot barn, men som inte har komplexa behov och svårigheter enligt översiktens definition. Program på universell nivå (riktat till alla föräldrar oavsett risk att utöva våld).
*Insats*	Strukturerade program eller stödinsatser som syftar till att förbättra eller förbereda för föräldrautövningen. Minst 50 % av innehållet i programmet eller stödinsatsen ska vara inriktat på att förbättra/ förändra kunskap, attityder, färdigheter eller beteenden kring föräldraskap.	Stöd, insatser och program som inte ges i en strukturerad form.
*Kontroll/ Jämförelse*	Ingen insats, väntelista, sedvanlig vård och omsorg.	Annan insats (inklusive annan typ av föräldraskapsstöd)
*Utfall*	Våld mot barn (inkluderar både psykiskt och fysiskt våld, sträng uppfostran m.m.) Föräldraskapsbeteenden (negativa och positiva) Hälsoutfall hos barnet (psykisk hälsa, beteendeproblem) Hälsoutfall hos förälder (psykisk hälsa, stress) Andra utfall (såsom placering utanför hemmet, föräldra-barn relation, skolnärvaro, betyg mm).	Övriga utfall än de angivna
*Studiedesign*	Randomiserade- och klusterrandomiserade studier¹	Alla övriga studiedesigner
*Kontext*	Höginkomstländer (enligt World Banks klassifikation 2024). Program relevanta för Storbritannien.	Låg och medelinkomstländer (enligt World Banks klassifikation 2024).

^1.Randomiserad kontrollerad studie: en studie där studiedeltagare har fördelats slumpmässigt till antingen en interventions- och en kontrollgrupp. I en klusterrandomiserad studie är det grupper av individer som slumpmässigt fördelats till interventions- eller kontrollgrupp.

SBU kommenterar den systematiska översiktens frågeställning och avgränsningar

SBU bedömer att översiktens avgränsningar är relevanta för svenska förhållanden och att slutsatserna därför kan utgöra ett stöd i beslut om val av insatser för föräldrar med komplexa svårigheter och behov. Att översikten fokuserat på insatser som är överförbara till Storbritannien anser inte SBU begränsar överförbarheten till Sverige.
Översikten tar en bred ansats på frågan om effekt vilket även inkluderar typ- och delar av föräldraskapsstöd (utifrån till exempel programteori och kärnkomponenter). SBU bedömer detta som relevant för svensk praktik och menar att översiktens ansats kan bidra till att bättre förstå och bredda den typ av insatser som erbjuds i Sverige.

Inkluderade studier i den systematiska översikten

Översiktsförfattarna har inkluderat 131 vetenskapliga artiklar, med totalt 106 unika randomiserade kontrollerade studier, av totalt 56 föräldraskapsstöd. Artiklarna är publicerade mellan år 2001 och 2024, de allra flesta från år 2011 och framåt (n=90). Mer än hälften av studierna var utförda i USA (n=58) men det fanns en geografisk spridning på totalt 14 (höginkomstländer). Antalet deltagare i studierna varierade mellan 9 och 2 727 personer, med ett medelvärde på 191 personer. Nästan hälften av studierna (n=49) hade 100 eller färre deltagare.

Medelåldern för deltagande föräldrar var 29 år och de allra flesta var mödrar med låg inkomst. Medelåldern på barnen var 4 år och det var något fler deltagande pojkar än flickor. Längden på interventionerna varierade mellan 4 och 130 veckor, med ett medelvärde på 25 veckor. Antalet sessioner varierade mellan 2 och 77 tillfällen, med ett medelvärde på 14 tillfällen.

De flesta inkluderade studierna var studier på selektiv nivå (81 studier, 76 procent). Vanligast förekommande riskfaktorn i dessa studier var föräldrar med psykiatriska tillstånd (32 studier, 53 procent) såsom post-partum depression, förälder med klinisk depression, ångesttillstånd eller bipolär sjukdom. Näst vanligaste gruppen var föräldrar med skadligt bruk och beroende (7 studier, 9 procent).

Av de totalt 56 olika föräldraskapsstöden, förekom 31 av dem bara i en studie vardera. De vanligast förekommande föräldraskapsstödsprogrammen var Triple P (Positiv Parenting Program), Parent-Child Interaction Therapy (PCIT) och Incredible Years (svenska. De otroliga åren). I översiktens Appendix 1 redogör författarna för vilka insatser som ingått i översikten. Den teoretiska grunden för programmen eller insatserna varierade och byggde till exempel på social inlärningsteori (vanligast förekommande), anknytningsteori, psykoedukation², eller psykologiska behandlingsmetoder.

^2. Med psykoedukation avses olika typer av insatser i syfte att ge information och utbildning för att öka kunskapen om ett tillstånd eller problem.

SBU kommenterar inkluderade studier i den systematiska översikten

Att de flesta inkluderade studier i översikten är på selektiv nivå gör den relevant för verksamheter som arbetar med att förebygga problem och svårigheter hos barn och unga som tillhör en riskgrupp. Denna kunskap har enligt SBU relevans både för arbetet med att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga [9] och arbetet med att stödja omställningen till ny socialtjänstlag [10].
Översiktens inkluderade insatser är relevanta för svensk kontext då den har med program som finns i Sverige, även om de erbjuds i olika stor utsträckning här. Vi tror att kunskap om effekten av dessa insatser kan bidra till att tydliggöra vilken typ av namngivna program som kan och bör erbjudas för målgruppen.

Den systematiska översiktens metod

Syftet med översikten är tydligt beskrivet likaså vilka avgränsningar som gjorts. Författarna har publicerat ett protokoll samt beskrivit, och motiverat, avvikelser som gjorts från det.

Litteratursökningen har gjorts dels genom granskning av inkluderade studier i tio metaanalyser, dels genom sökning i en egen databas som sammanställts av referenser från tidigare sökningar för systematiska översikter, samt slutligen genom att göra en modifierad uppdateringssökning där man utgår från sökstrategier som använts i två rapporter från år 2023. Översiktens senaste litteratursökning gjordes 21 januari år 2024.

Översiktsförfattarna har redovisat gallringsprocessen i ett PRISMA-diagram. Gallring av studier har genomförts av två granskare oberoende av varandra till dess att konsensus nåtts på 85 procent av artiklarna. Risk för bias har fastställts av en granskare, med Cochrane Risk of Bias Tool, och har beaktats i diskussionen av resultatet. Risk för bias för varje enskild studie är tydligt redogjord för.

Översiktsförfattarna har använt olika typer av syntesmetoder anpassat till data när de vägt samman sina resultat. Översikten har anpassat sina analysmetoder för metaanalys som inkluderar flera utfall från samma studie. Översiktsförfattarna redogör för flertalet subgruppsanalyser där de vill undersöka hur utförandet av föräldraskapsstödet, samt hur olika kontextuella faktorer (hos föräldern, barnet eller dess närmiljö), bidrar till effekten. De presenterar effekterna för de olika subgrupperna utan att göra några jämförelser.

Tillförlitligheten av de sammanvägda resultaten är transparent och objektivt beskrivet. Översiktsförfattarna har klassificerat tillförlitligheten av sina resultat och slutsatser på tre nivåer; låg tillförlitlighet, måttlig tillförlighet samt hög tillförlitlighet, enligt en egenkonstruerad modell. Vilka aspekter som vägts in i tillförlitlighetsbedömningen samt motivering till vald klassificering är tydligt beskrivet. Översiktsförfattarna bedömer tillförlitligheten av resultaten i sina subgruppsanalyser genom att redogöra för möjliga ovidkommande variabler (engelska. confounders).

SBU kommenterar den systematiska översiktens metod

SBU bedömer att översikten har en godtagbar metodologisk kvalitet. Vi bedömer risken för bias³ som låg till måttlig (bedömd med granskningsmallen ROBIS). Att SBU har bedömt översiktens risk för bias som låg till måttlig innebär att vi anser att översiktens slutsatser är tillförlitliga.
Även om litteratursökningen är väl genomförd observerar SBU ett antal brister som kan ha lett till att relevanta studier missats. Exempelvis har den utökade strategin endast tillämpats från år 2022 och framåt, färre databaser har använts i uppdateringssökningen utan tydlig motivering och vissa relevanta synonymer saknas. Dessutom bygger täckningen bakåt i tid på sekundära källor med oklar sökstrategi. Trots dessa brister bedömer SBU att författarna troligtvis identifierat en stor del av den relevanta litteraturen inom området.
Även om översikten inte följt sedvanlig procedur vid gallring av inkluderade studier och data-extraktion, är processen väl beskriven och bedöms vara tillräckligt välgjord för att ge ett tillförlitligt resultat.

^3. Risk för ett resultatfel i forskningsprocessen som uppstått i en studies upplägg, genomförande, effektbedömning, publikation eller annan hantering av resultaten, och som inte beror på slumpen.

Den systematiska översiktens resultat och slutsatser

Föräldraskapsstöd för föräldrar med komplexa behov och svårigheter är effektivt

Översiktsförfattarna kommer fram till att föräldraskapsstöd till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har effekt på ett flertal relevanta utfall upp till sex månader efter avslutad insats.

Effekten på fyra utfall bedömdes av översiktsförfattarna ha en hög tillförlitlighet. Effekten på övriga utfall bedömdes av översiktsförfattarna ha antingen låg eller måttlig tillförlitlighet. SBU har valt att endast presentera resultat som av översiktsförfattarna bedömt ha en hög tillförlitlighet, för övriga utfall (Tabell 1) hänvisas läsaren till originalartikeln. SBU har kompletterat översiktsförfattarnas tillförlitlighetsbedömning med en GRADE-bedömning. Notera att SBU har valt att endast bedöma tillförlitligheten på effektens riktning, och inte på effektens storlek såsom översiktsförfattarna gjort. Se Tabell 2 för en sammanställning av de utfall och effekter som av översiktsförfattarna bedömts ha en hög tillförlitlighet, samt SBU:s bedömning av insatsernas effekt.

Översiktsförfattarna har också undersökt om föräldraskapsstöd till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har effekt mer än sex månader efter avslutad insats, men finner att endast ett mindre antal studier hade utvärderat detta och att majoriteten av de effekterna inte var tillförlitliga. SBU har valt att inte presentera dessa resultat utan intresserade läsare hänvisas till originalartikeln.

Tabell 2 Effekten av föräldraskapsstöd upp till 6 månader efter avslutad insats.
Utfall - beskrivning (Antal studier)	Översiktsförfattarnas bedömning av föräldraskapsstödets tillförlighet och effekt.	SBU:s bedömning av föräldraskapsstödets tillförlitlighet och effekt.
a-1 avdrag på grund av risk för bias då översiktsförfattarna har inkluderat studier med hög risk för bias. Förkortningar: d = Effektstorlek presenterat som Cohen’s d; CI = 95 %-igt Konfidensintervall.
Negativt föräldraskap - föräldrabeteenden som antingen är skadliga, ineffektiva eller återspeglar en dålig relation mellan förälder och barn, såsom överbeskyddande, slapphet, kränkningar mot barnet eller utövande av emotionellt våld.(30 studier)	Hög tillförlitlighet att negativt föräldraskap minskar med måttlig effekt. d = 0.47 (CI = 0.31, 0.63)	^a Troligt att negativt föräldraskap minskar.
Positivt föräldraskap - beteenden som främjar en positiv relation mellan förälder och barn såsom lämplig gränssättning, beröm, värme och omvårdande beteenden. (51 studier)	Hög tillförlitlighet att positivt föräldraskap ökar med liten till måttlig effekt. d = 0.33 (CI= 0.24, 0.41)	^a Troligt att positivt föräldraskap ökar.
Övergripande psykiska symtom och problem hos barnet - till exempel ångest, depression och utagerande beteenden. (47 studier)	Hög tillförlitlighet att psykiska symtom hos barnet minskar med liten till måttlig effekt. d = 0.32 (CI = 0.22, 0.43)	^a Troligt att psykiska symtom och problem hos barnet minskar.
Utagerande beteendeproblem hos barnet - till exempel trots, uppförande, aggressivitet. (42 studier)	Hög tillförlitlighet att utagerande beteendeproblem hos barnet minskar med liten till måttlig effekt. d = 0.32 (CI = 0.21, 0.44)	^a Troligt att utagerande beteendeproblem hos barnet minskar.

SBU kommenterar tillförlitligheten av resultaten

Sammanfattningsvis bedömer SBU tillförlitligheten av resultaten - att föräldraskapsstöd riktat till målgruppen har en positiv effekt - som måttlig. Att resultaten bedömts ha måttlig tillförlitlighet innebär att nya studier sannolikt inte kommer att ändra slutsatserna.
Den största risken med den systematiska översiktens tillförlitlighetsbedömning av det sammanvägda resultatet rör de inkluderade studiernas risk för bias. SBU har valt att göra ett avdrag i tillförlitligheten då översiktsförfattarna inkluderat studier med hög risk för bias. Att översiktsförfattarna inkluderat studier med hög risk för bias är också orsaken till att vi valt att endast bedöma tillförlitligheten av att det finns en effekt samt effektens riktning (inte effektens storlek).
Vi bedömer att precisionen av utfallen, samt heterogenitet i det sammanvägda resultatet är acceptabel. På liknande sätt bedömer vi att publikationsbiasen inte är av sådan dignitet att tillförlitligheten av de sammanvägda resultaten påverkas. SBU anser att resultaten är överförbara till svenska förhållanden.

Föräldraskapsstöd som utgår från social inlärningsteori har tydligast och starkast effekt

Översiktsförfattarna observerar genom sina subgruppsanalyser bland annat att föräldraskapsstöd som utgår från social inlärningsteori har tydligast och starkast effekt. Dessa effekter är enligt översiktsförfattarna tillförlitliga och kan enligt dem själva förklaras av det stora antalet studier som finns inom området. Att översiktsförfattarna inte observerat samma effekt för andra typer av föräldraskapsstöd (till exempel program som utgår från anknytningsteori) innebär inte att dessa program inte fungerar, utan att effekten inte har samma tillförlitlighet.

Faktaruta 2 Social inlärningsteori.

Social inlärningsteori är en psykologisk teori som förklarar hur människor lär sig beteenden genom att observera och imitera andra, särskilt förebilder som föräldrar, lärare eller kamrater. Teorin utvecklades främst av Albert Bandura och betonar att inlärning sker i ett socialt sammanhang. Enligt teorin sker inlärning inte bara genom direkt erfarenhet (t.ex. belöning eller bestraffning), utan också genom att se andra bli belönade eller bestraffade för sina handlingar – något som kallas modellinlärning eller observationsinlärning.

Exempel på föräldraskapsprogram som utgår från social inlärningsteori och som används i Sverige är Triple P (Positive Parenting Program) och Alla barn i centrum (ABC). Dessa program utgår från den sociala inlärningsteorin som ram, men präglas av inlärningsteori (dvs att beteenden formas av konsekvenserna som följer på det).

Etnicitet och socioekonomisk bakgrund tycks inte påverka effekten

Översiktsförfattarna presenterar resultatet av vilka komponenter i föräldraskapsstödet som bidrar till effekt, samt hur olika familjemässiga- och kontextuella faktorer påverkar effekten.
De faktorer som enligt översiktsförfattarnas bidrar till starkast och tydligast behandlingseffekt är:

föräldraskapsstöd som utgår från ett fast program eller manual
föräldraskapsstöd som inkluderar gränssättning och tydliga förväntningar
föräldraskapsstöd som inkluderar färdighetsträning för föräldra-barnrelationen.

Översiktsförfattarna observerar att föräldraskapsstödet var effektivt även när det erbjöds till familjer med annan etnisk- eller socioekonomisk bakgrund än majoritetsbefolkningens, och även om barnet hade utagerande problematik.

Effekten var likvärdig, enligt översiktsförfattarna, oavsett om stödet var längre eller kortare än tolv månader. Underlaget var enligt översiktsförfattarna för osäkert för att kunna uttala sig om hur effekterna av stödet påverkades av om det gavs fysisk, digitalt, individuellt eller i grupp.

SBU kommenterar den systematiska översiktens resultat och slutsatser

SBU instämmer med översiktsförfattarna att föräldraskapsstöd till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt på föräldraskapet samt på hälsoutfall hos barnet.
SBU tycker att resultaten om hur olika faktorer påverkar effekten av föräldraskapsstöd är både intressanta och relevanta. Dessa kan bidra till att förstå vad i utformningen av stödet som påverkar effekten, och hur tillhörighet till olika typer av familjer och sammanhang kan påverka resultaten. SBU vill tydliggöra att översikten endast presenterar resultat för olika subgrupper (utan att göra någon jämförelse), och vi kan därför inte säga att en typ av föräldraskapsstöd är mer effektiv än någon annan.
Sammantaget tycker SBU att resultaten synliggör att föräldraskapsstöd fungerar när det erbjuds till föräldrar med komplexa behov och svårigheter. Vi tror att slutsatserna kan ha ett stort värde för beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå som vill erbjuda insatser med vetenskapligt stöd för målgruppen.

Projektgrupp

SBU

Maral Jolstedt, projektledare
Karin Olsson, utredare
Sarah Vigerland, projektledare
Petra Jonvallen, projektledare
Maja Fredriksson, informationsspecialist
Sofia Carlsson, projektadministratör
Sofia Tranaeus, projektansvarig chef

Extern granskning

Elenor Nygren, utredare, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Hans Löfgren, utredare, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Karin Blomgren, utredare, Socialstyrelsen

Sakkunnig forskare

Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, Karolinska Institutet

Referenser

Baan A-M, Backhaus S, Tan E, Castellanos P, Ho HN, Kwok J, et al. Effective interventions & practices for parents experiencing complex and multiple needs. London: Foundations: What Works Centre for Children and Families; 2025. [accessed Jun 16 2025]. Available from: https://foundations.org.uk/our-work/publications/interventions-for-parents-experiencing-multiple-and-complex-needs-systematic-reviews/
SBU. Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar: en systematisk översikt av universella programs effekter på psykiskt välbefinnande, upplevelser av dessa program samt hälsoekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 350. [accessed Jun 16 2025]. Available from: https://www.sbu.se/350
SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 339. [accessed Jun 16 2025]. Available from: https://www.sbu.se/339
SBU. Program för att förebygga suicid och suicidförsök hos barn: en systematisk översikt med utvärdering av effekter och hälsoekonomiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 336. [accessed Jun 16 2025]. Available from: https://www.sbu.se/336
SBU. Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2019. SBU Kommenterar 2019_08. [accessed Jun 16 2025]. Available from: https://www.sbu.se/2019_08
Ds 2025:2024/25:77. Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Departementsskrivelser. Stockholm: Socialdepartementet. [accessed Jun 16 2025]. Available from: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2025/01/skr.-20242577
RU 2024:S2024/01507 (delvis). Uppdrag att lämna förslag på hur föräldraskapsstödet till föräldrar med psykisk ohälsa eller kognitiva svårigheter kan stärkas. Regeringsuppdrag. Stockholm: Socialdepartementet. [accessed jun 16 2025]. Available from: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2024/09/uppdrag-att-lamna-forslag-pa-hur-foraldraskapsstodet-till-foraldrar-med-psykisk-ohalsa-eller-kognitiva-svarigheter-kan-starkas/
Socialdepartementet 2024:S2024/02156 (delvis). Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Stockholm: Regeringskansliet. [accessed jun 16 2025]. Available from: https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=24755
RU 2023:S2023/02379. Uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga. Regeringsuppdrag. Stockholm: Socialdepartementet. [accessed jun 16 2025]. Available from: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/08/uppdrag-att-ta-fram-ett-nationellt-halsoprogram-for-barn-och-unga/
Regeringens proposition 2024/25:89. En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Stockholm: Regeringen. [accessed jun 16 2025]. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/679d6aa7333f4f9ba1aa66868154350d/2024-25-89-del-1-fram-baksida.pdf

Föräldrar med komplexa behov och svårigheter	Föräldrar med till exempel psykiatriska tillstånd, skadligt bruk och beroende, intellektuell funktionsnedsättning eller kriminalitet.
Föräldraskapsstöd	Strukturerade program eller stödinsatser som syftar till att förbättra eller förbereda för föräldraskapet.

SBU Kommenterar

SBU:s bedömning och slutsatser

Om den systematiska översikten

Kommenterad systematisk översikt