Betydelsen av elektrodplaceringen vid elektrokonvulsiv behandling (ECT)

ECT används inom psykiatrisk vård som ett behandlingsalternativ vid allvarliga och ibland livshotande sjukdomstillstånd [1].

I Sverige är depression, med eller utan psykotiska inslag, den vanligaste indikationen. ECT kan användas för den cirka tredjedel av patienterna som inte får tillräcklig effekt av läkemedel och psykoterapi under tillräckligt lång behandlingstid.

Behandling med ECT har jämförelsevis snabb effekt på depressionssymtomen men kan negativt påverka kognitiva funktioner.

ECT innebär att strömimpulser ges via hudelektroder på huvudet, vilket vid varje behandlingstillfälle framkallar ett generellt epileptiskt anfall. Elektroderna kan placeras på samma sida av huvudet (unilateralt) eller på båda sidorna (bitemporalt) alternativt bifrontalt1 (se Faktaruta 3). Strömimpulserna kan ha måttlig >eller hög strömdos.

Här sammanfattar och kommenterar SBU en systematisk litteraturöversikt från 2017 [2]. Översikten har utvärderat om det finns skillnader i effekt på depressionssymtom eller kognitiva funktioner efter ECT-behandling vid jämförelse mellan unilateral och bitemporal elektrodplacering.

Kommenterad rapport

Kolshus E, Jelovac A, McLoughlin DM. Bitemporal v. high-dose right unilateral electroconvulsive therapy for depression: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Psychol Med 2017;47:518-30.
Publicerad: Oktober 2016, Senaste sökning: Februari 2016

SBU:s sammanfattning

Vid utvärdering inom en vecka efter avslutad behandling med ECT visade placering av elektroder på samma sida av huvudet (unilateralt) en lika stor minskning av depressionssymtom som placering av elektroder på båda sidorna av huvudet (bitemporalt).

Unilateral placering gav något mindre minnesproblem. Efter en vecka kunde inte någon påverkan på andra kognitiva funktioner påvisas oavsett om unilateral eller bitemporal elektrodplacering använts.

Långtidseffekten av de båda elektrodplaceringarna var likvärdig när det gällde att förebygga återfall i depression inom ett år. Det går inte att dra någon slutsats om eventuella skillnader på längre sikt i fråga om symtomlindrande effekter eller kognitiva biverkningar.

Framtida studier skulle behöva följa patienterna under längre tid och mäta kognitiva funktioner på ett enhetligt sätt. Idag saknas detaljerad kunskap om optimal elektrodplacering, strömstyrka och hur många behandlingar som behövs för att få bästa möjliga behandlingseffekt med minsta möjliga biverkningar.

SBU:s kommentarer

  • Bitemporal elektrodplacering är den ursprungliga metoden och den vanligaste i världen. I Sverige är unilateral elektrodplacering förstahandsalternativ [1]. Studier har visat att en hög dos med unilateral elektrodplacering ger samma symtomlindrande effekt som bitemporal elektroplacering men med mindre kognitiva störningar [1].
  • Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att utvärdera skillnader mellan två olika elektrodplaceringar: hög dos unilateral elektrodplacering och moderat dos bitemporal elektrodplacering. Vid unilateral elektrodplacering används& en strömdos motsvarande 5–8 gånger tröskelvärdet (hög dos) för kramper (se Faktaruta 3). Vid bitemporal elektrodplacering används en lägre, moderat, strömdos motsvarande 1,0–2,5 gånger tröskelvärdet.
  • Elektrodplaceringarna var likvärdiga när det gällde att förebygga återfall i depression inom ett år. Det går inte att dra några slutsatser om andra långvariga effekter med behandling med elektrodplaceringarna eftersom uppföljningsdata saknas. Det går inte heller att dra några slutsatser om det finns skillnader på biverkningar.
  • Det behövs större randomiserade multicenterstudier med längre uppföljningstid och där samma utvärderingsinstrument används för kognitiva funktioner.
  • Varje patient är unik utifrån graden av symtom. Framtida forskning behöver kunna definiera den optimala kombinationen av elektrodplacering, strömstyrka och antal behandlingar för att uppnå bästa behandlingseffekt med så få biverkningar som möjligt för den enskilda patienten.
Ladda ner rapport

SBU Kommenterar Andra aktörers systematiska översikter kvalitetsgranskas av medarbetare på SBU och kommenteras ur ett svenskt perspektiv av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare.

Publicerad: 2018-03-15
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 2018_02
https://www.sbu.se/2018_02

Publikationer inom samma område

Innehållsdeklaration

    Utvärdering av ny/etablerad metod
    Systematisk litteratursökning
 Relevansgranskning
 Kvalitetsgranskning
    Sammanvägning av resultat
    Evidensgradering gjord av SBU
    Evidensgradering gjord externt
 Baseras på en systematisk litteraturöversikt
    Konsensusprocess
 Framtagen i samarbete med sakkunniga
    Patienter/brukare medverkat
    Etiska aspekter
    Ekonomiska aspekter
    Sociala aspekter
 Granskad av SBU:s kvalitets- och prioriteringsgrupp
    Godkänd av SBU:s nämnd

Projektgrupp

Sakkunnig

Mussie Msghina, docent, överläkare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

SBU

  • Claes Lennmarken, docent, projektledare
  • Jenny Stenman, projektadministratör

Extern granskare

Aleksander Mathe’, överläkare, professor emeritus. Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Elektroder på samma sida skonar minnet när depression behandlas

Tidiga biverkningar minskar om elektroderna placeras på bara den ena sidan av huvudet när depression elbehandlas, i stället för på båda sidorna. Nyttan blir densamma. Svenska specialistriktlinjer stöds av en systematisk översikt, kommenterar SBU.

Läs artikeln
Sidan publicerad