Kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationen intrahepatisk cholestas

Identifiering av evidens och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån systematiska översikter

Syfte

Syftet med denna evidenskartläggning är att identifiera och granska systematiska översikter som studerar diagnostik eller behandling av graviditetskomplikationen intrahepatisk cholestas, och på ett överskådligt sätt göra dem tillgängliga i en evidenskarta. Syftet är också att utifrån kartlagda översikter utläsa om det finns viss evidens eller om det behövs systematiska översikter, uppdaterade översikter eller primärstudier för att fylla vetenskapliga kunskapsluckor.

Metod

Projektgruppen bestämde vilka metoder och utfall för diagnostik eller behandling av kvinnor med intrahepatisk cholestas som ingår i kartläggningen. En litteratursökning utfördes i maj och juni 2020 i fem databaser (PubMed, Cinahl, Embase, Epistemonikos och HTA-database). Därefter identifierades relevanta systematiska översikter. Dessa översikter kategoriserades utifrån metod och utfall och översikternas risk för bias bedömdes med hjälp av granskningsmallen AMSTAR I. Både identifiering av översikter och risk för biasbedömning utfördes av två av varandra oberoende personer.

Evidens och vetenskapliga kunskapsluckor markerades utifrån översiktförfattarnas slutsatser i de översikter som bedömts ha låg till måttlig risk för bias. Om ingen systematisk översikt av måttlig till låg risk för bias identifierades för en metod, redovisas även det som en vetenskaplig kunskapslucka (Faktaruta 2.1).

Då endast systematiska översikter kartläggs kan det alltså finnas primärstudier som ännu inte ingår i någon systematisk översikt med låg till måttlig risk för bias, vilka inte innefattas i rapporten.

Huvudresultat

Samtliga relevanta översikter som identifierades i denna kartläggning är kartlagda till den eller de metoder och utfall som översikterna studerat. I evidenskartan framgår också bedömning av översikternas risk för bias. Översikter med låg till måttlig risk för bias är även uppmärkta utifrån det evidensläge som den visar. En översikt kan vara kategoriserad både till ”viss evidens finns” och ”vetenskaplig kunskapslucka” om författarna till översikten har dragit slutsatsen att det både finns och saknas evidens för sina olika frågeställningar.

Endast en systematisk översikt har studerat diagnostik och drar slutsatsen att det saknas vetenskaplig kunskap för gallsyra som diagnostisk markör för intrahepatisk cholestas. Två översikter har fokuserat på behandling, där en av dessa drog slutsatsen att det finns viss evidens att ursodeoxicholsyra minskar klåda medan den andra översikten drog slutsatsen att det finns evidens för att ursodeoxicholsyra inte har någon effekt på klåda. Samma översikter har även studerat hur ursodeoxicholsyra påverkar perinatala utfall. De noterade att det finns viss evidens för att ursodeoxycholsyra inte har någon effekt på fetal stress eller dödlighet, men det saknas vetenskaplig kunskap för utfallet förtidsbörd. Det saknas systematiska översikter och därmed vetenskaplig kunskap för effekten av egenvård på intrahepatisk cholestas.

Besök vår evidenskarta

SBU Kartlägger Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Publicerad: 2021-02-02
Rapportnr: 320_3
Diarienr: SBU 2020/99
https://www.sbu.se/320_3