Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

SBU:S TIDNING
Vetenskap & Praxis

Tillägg av konstgjord lunga räddar fler vuxna med livshotande andnöd

Artikel från Vetenskap & Praxis |
Publicerad 2020-05-18

Fler vuxna överlever svår ARDS, ”chocklunga”, om de får tillägg av så kallad venovenös ECMO, istället för enbart mekanisk andningshjälp i respirator. Det visar en välgjord systematisk översikt i tidskriften The Lancet, konstaterar SBU i en kommentar.

Att lägga till behandling med ett slags konstgjord lunga, så kallad venovenös ECMO, gör att fler vuxna i respirator överlever akut svår lungsvikt (svåra fall av acute respiratory distress syndrome, ARDS) som kan uppstå exempelvis efter allvarlig lunginflammation.

Översikten innefattar sammanlagt fem studier – två randomiserade studier och tre observations-studier. Efter granskning och sammanläggning av de två randomiserade studierna av totalt 429 personer visar översikten lägre dödlighet vid uppföljning efter 60 dagar. Resultatets vetenskapliga tillförlitlighet bedömdes av översiktsförfattarna som måttlig.

SBU:s sakkunnig bedömer att översikten är relevant för ett svenskt sammanhang – de båda studierna hade genomfört behandlingarna på ett sätt som motsvarar svensk vård. Men i kommentaren påpekas också att behandlingen hade utförts på specialiserade ECMO-center, och att resultaten inte kan förutsättas gälla på vårdinrättningar som har få ARDS-patienter.

Vid ECMO-behandling ges också blodförtunnande läkemedel som ökar risken för blödning. Alla studier undersöker inte biverkningsrisker, men två av observationsstudierna och en av de randomiserade studierna redovisar fler blödningar i den grupp som fått ECMO. I den randomiserade studien noterades ingen statistiskt säker skillnad i fråga om risken för hjärnblödning.

I fyra av de fem studierna påbörjades ECMO inom 72 timmar efter att vanlig mekanisk respiratorbehandling hade inletts. SBU:s sakkunnig skriver dock att översikten inte klargör om det är bäst att använda venovenös ECMO sent i sjukdomsförloppet, när patientens liv är i omedelbar fara (på så kallad vitalindikation), eller om sådan behandling bör inledas tidigare. SBU bedömer att den systematiska litteraturöversikten är välgjord, men att graderingen av vetenskaplig tillförlitlighet i olika resultat är otydlig. [RL]

Om kommentaren

Extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) vid lungsvikt (ARDS). SBU Kommenterar. Stockholm: SBU, 2020. Sakkunnig: prof em och tidigare överläkare Björn Frenckner, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. Granskare: docent och sektionschef Göran Dellgren, Thoraxtransplantation, Transplantationscentrum och Thoraxkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Projektledare SBU: Helena.Domeij@sbu.se Kommenterad översikt: Munshi L, et al. Venovenous extracorporeal membrane oxygenation for acute respiratory distress syndrome: a systematic review and meta-analysis. Lancet Respir Med 2019;7:163-72.
Fullständig SBU-kommentar finns på www.sbu.se/2020_01

 

Vetenskap & Praxis

SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.