Interventioner för att förstärka familjehemsvården
En systematisk översikt och utvärdering av hälsorelaterade, sociala och hälsoekonomiska aspekter
Forskning visar att vissa interventioner för att förstärka familjehemsvården kan ge positiva effekter för placerade barn. Bland lovande resultat märks förbättrad psykisk hälsa och anknytningstrygghet samt minskat normbrytande beteende, till exempel färre dagar på låst avdelning.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Huvudbudskap
Forskning visar att vissa interventioner för att förstärka familjehemsvården kan ge positiva effekter för placerade barn. Bland lovande resultat märks förbättrad psykisk hälsa och anknytningstrygghet samt minskat normbrytande beteende, till exempel färre dagar på låst avdelning.
Slutsatser
Efter att ha granskat den vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser:
- Föräldraskapsstödsprogram med fokus på barns anknytning kan minska otrygghet i anknytningen för familjehemsplacerade barn.
- Behandlingsfamilj för ungdomar – mer specifikt Treatment Foster Care Oregon (TFCO) – kan leda till färre dagar på låst avdelning, minska substansbruk av narkotika och förbättra den psykiska hälsan för placerade ungdomar med normbrytande beteende.
- Resultaten indikerar även att:
- föräldraskapsstödsprogram med fokus på barns beteende kan minska familjehemsplacerade barns utagerande beteende.
- interventioner med fokus på barns skolgång och inlärning kan förbättra familjehemsplacerade barns läsförmåga.
- behandlingsfamilj för ungdomar (TFCO) kan minska placerade ungdomars kriminalitet.
Hur kan de viktigaste resultaten förstås?
Totalt identifierades 23 olika interventioner som har kategoriserats utifrån huvudsakligt syfte. Kategorierna är: (a) föräldraskapsstödsprogram med fokus på barns anknytning eller (b) barns beteende, (c) interventioner med fokus på barns skolgång och inlärning, (d) behandlingsfamilj för yngre barn eller (e) ungdomar, (f) övriga interventioner med fokus på barns psykosociala situation. Över lag fanns det begränsat underlag att undersöka interventioners effekter, med få studier om respektive intervention. Många kunskapsluckor identifierades, till exempel metoder för att utreda familjer som vill bli familjehem samt interventioner som fokuserar på barns fysiska hälsa, inklusive tandhälsa. Rapportens slutsatser har låg tillförlitlighet. Det betyder att det är möjligt att resultaten stämmer, men framtida forskning kan komma att förändra bilden.
Interventionerna för att förstärka familjehemsvården innehåller flera aktiviteter och strategier för att stödja familjehemsföräldrar och placerade barn. Underlaget räcker inte för att besvara vilka av dessa som påverkar effekten av interventionerna.
Inga slutsatser kan dras om relationen mellan kostnader och effekter för interventioner för att förstärka familjehemsvården. Resultatet i de två identifierade hälsoekonomiska studierna indikerade att investering i TFCO är samhällsekonomiskt lönsamt, men detta ska tolkas med försiktighet på grund av studiernas stora metodbrister.
Fler välgjorda forskningsstudier, till exempel med fler deltagare och med tydligare beskrivning av interventionernas olika delar, behövs för att kunna dra säkrare slutsatser. Det behövs även studier om interventioner för att förbättra placerade barns fysiska hälsa.
Vad handlar rapporten om?
Familjehemsvård är den dominerande placeringsformen i Sverige, särskilt för yngre barn. Tidigare forskning har visat att barn som placeras är en särskilt utsatt grupp med svårigheter inom flera livsområden. För barn med särskilt omfattande behov kan det krävas mer kvalificerade insatser där familjehemmen får extra utbildning, stöd och handledning för att möta barnens behov. Ibland behöver även barnen särskilt stöd.
Rapportens syfte är att öka kunskapen om interventioner för att förstärka familjehemsvården. Rapporten är en redovisning av ett gemensamt regeringsuppdrag till SBU och Socialstyrelsen. En del av regeringsuppdraget, som handlar om att sammanställa kunskap om vad som stödjer eller hindrar personer att ta sig an eller behålla ett uppdrag som familjehem, redovisas i Bilaga 1.
Vilka studier ligger till grund för resultaten?
Den senaste litteratursökningen gällande effektstudier gjordes i juni 2025 och gällande hälsoekonomiska studier i januari 2025. Totalt inkluderades 55 artiklar om effekter av interventioner för att förstärka familjehemsvården och två artiklar om hälsoekonomiska aspekter.
Citera denna rapport
SBU. Interventioner för att förstärka familjehemsvården. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2026. SBU Utvärderar 408. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/408
Projektgrupp
Sakkunniga
- Martin Bergström, docent och universitetslektor, socionom, Socialhögskolan, Lunds universitet
- Hilma Forsman, docent och universitetslektor, socionom, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
- Judith Lind, fil dr och universitetslektor, Institutionen för Tema (Tema Barn), Linköpings universitet
- Anna-Karin Åkerman, fil dr och universitetslektor, leg psykolog och leg psykoterapeut, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
SBU
- Annicka Hedman, projektledare
- Uliana Hellberg, biträdande projektledare tom 2025-08-31, projektansvarig chef fr.o.m. 2025-09-01
- Sarah Vigerland, biträdande projektledare fr.o.m. 2024-11-15
- Álfheiður Ástvaldsdóttir, projektstöd fr.o.m. 2024-12-10
- Carl Gornitzki, informationsspecialist
- Thérèse Eriksson, hälsoekonom
- Caroline Jungner, projektadministratör t.o.m. 2023-08-22
- Elin Malmer, projektadministratör fr.o.m. 2023-08-23 t.o.m. 2023-11-17
- Anna Attergren Granath, projektadministratör fr.o.m. 2023-11-17 t.o.m. 2024-12-18
- Sara Fundell, projektadministratör fr.o.m. 2024-12-18
- Sofia Carlsson, projektstöd fr.o.m. 2025-03-19
- Sofia Tranæus, projektansvarig chef t.o.m. 2025-08-31
Bilagor
- Bilaga 1. Svar på fråga 4 (pdf)
- Bilaga 2. Sökdokumentation/Search strategies (pdf)
- Bilaga 3. Exkluderade studier/Excluded references (pdf)
- Bilaga 4. Granskningsmallar för bedömning av risk för bias (pdf)
- Bilaga 5. Risk för bias i inkluderade studier/Risk of bias in included studies (pdf)
- Bilaga 6. Studier med hög risk för bias/Studies with high risk för bias (pdf)
- Bilaga 7. Beskrivning av ingående studier/Characteristics of included studies (pdf)
- Bilaga 8. Beskrivning namngivna interventioner (pdf)
- Bilaga 9. Beskrivning av ingående hälsoekonomiska studier/Characteristics of included health economic studies (pdf)
- RIS file_Studies included in the analysis (txt)