Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Instrument för bedömning av suicidrisk
Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.
Slutsatser
- Det saknas vetenskapligt stöd för att något skattningsinstrument har tillräcklig tillförlitlighet för att användas för att förutsäga framtida suicid (80 % sensitivitet, 50 % specificitet). Instrument med hög sensitivitet kan dock fylla en funktion som pedagogiskt stöd för mindre erfarna kliniker.
- Det finns starkt vetenskapligt stöd för att skattningsinstrumentet SAD PERSONS Scale har mycket låg sensitivitet; en majoritet av personer som senare gör någon suicidhandling identifieras inte.
- Det behövs forskning som utvärderar om bedömningen av suicidrisk förbättras av att instrument används som komplement till den kliniska bedömningen. Idag saknas det studier.
- Det behövs mer forskning för att klarlägga vilken tillförlitlighet de vanligen använda skattningsinstrumenten SUAS och C-SSRS har.
- Det saknas studier som utvärderar om suicidfrågan i depressionsskalan MADRS kan predicera suicidhandling.
Citera denna rapport: SBU. Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 242. ISBN 978-91-85413-86-7.
SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.
| Publicerad: | 2015-09-23 |
|---|---|
| Kontakta SBU: | registrator@sbu.se |
| Errata | |
| Rapportnr: | 242 |
Sökord
Självmordsrisk Suicidrisk Suicidideation Självmordsföreställning Självskadebeteende Parasuicid Självskadande handlingar Riskanalys Riskvärdering Skattningsskala Skattningsinstrument SAD PERSONS Scale SUAS C-SSRS MADRS Patient Health Questionnaire- 9 (PHQ-9) PSCS Psykologiska mätmetoder
Tre frågor till Bo Runeson, ordförande för rapporten
Bo Runeson, professor i psykiatri.
Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?
Det saknas evidens för att de granskade intervjuinstrumenten för bedömning av suicidrisk på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga suicidrisk.
Vad hoppas du ska hända i vården?
Det är mycket svårt att bedöma suicidrisk, det finns en medvetenhet om detta inom vården. Det behövs förtroendefulla grundliga samtal för att försöka bedöma risken för en suicidhandling. Instrumenten kan ändå vara användbara för ny och oerfaren personal för att inhämta relevant och enhetlig information.
Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?
Att det trots att det gjorts flera stora studier av instrument för suicidriskbedömning finns mycket få studier med kort uppföljningstid, det är viktigt för att man ska kunna identifiera risk den närmaste tiden efter bedömningen.
Projektgrupp
Sakkunniga
- Bo Runeson (ordförande)
- Tobias Edbom
- Ingalill Jildevik Adamsson
- Anna Lindblad
- Margda Waern
SBU
- Jenny Odeberg (projektledare)
- Elisabeth Gustafsson (projektadministratör)
- Harald Gyllensvärd (hälsoekonom)
- Hanna Olofsson (informationsspecialist)
- Agneta Pettersson (biträdande projektledare)