Hur är det europeiska samarbetet organiserat?
Arbetet på EU-nivå sker inom HTA-förordningens samordningsgrupp (eng. Coordination Group) och dess fyra arbetsgrupper (subgrupper), som består av medlemsländernas HTA-organisationer och andra berörda aktörer. Både SBU och TLV representerar Sverige i samordningsgruppen.
Samordningsgruppen är det högsta organet som koordinerar och leder arbetet som sker under HTA-förordningen. Samordningsgruppen drar också upp strategi och inrättar arbetsgrupper, skapar en årlig handlingsplan och rapporterar till EU-kommissionen. Samordningsgruppen beslutar även om godkännande av den färdiga HTA-rapporten.
På vilket sätt deltar svenska HTA-myndigheter i samarbetet?
SBU deltar i arbetsgrupperna metodgruppen (MPG) och gruppen som gör gemensamma kliniska granskningar (JCA), medan TLV deltar i samtliga fyra subgrupper vilket även inkluderar gruppen för gemensam vetenskaplig rådgivning (JSC) och Horisontspaning (EHT). Som medlemmar i dessa grupper har både SBU och TLV tagit en aktiv roll som granskare eller medgranskare av nya läkemedel, samt bidragit till att utveckla de metoddokument och riktlinjer som styr arbetet.
Vilka stödfunktioner finns för HTA-arbetet?
HTA-sekretariatet ingår i kommissionens generaldirektorat för hälsofrågor DG Santé och bidrar med administrativ och teknisk support. Utöver samordningsgruppen och kommissionen finns ett nätverk för berörda parter (eng. Stakeholder Network), som inkluderar patientorganisationer, professionsorganisationer och branschorganisationer. Detta nätverk möjliggör dialog mellan berörda parter och samordningsgruppen.
Allt arbete under HTA-förordningen samlas på en gemensam IT-plattform varifrån arbetet sker.
Figur: Beskrivning av hur det europeiska samarbetet är organiserat.