Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.

Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet. 

Kolhydraträkning vid typ I-diabetes

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

En struktureread litteratursökning som besvarar avgränsade frågor om vilka relevanta systematiska översikter och studier som finns. Identifierade systematiska översikter kvalitetsgranskas. Vid behov bedöms även överförbarhet och kvalitet av resultaten i hälsoekonomiska studier.

Typ I-diabetes beror på att kroppen inte längre kan producera tillräckligt av det blodsockersänkande hormonet insulin, och behandlas genom tillförsel av insulin. Det blir allt vanligare att personer med typ I-diabetes använder sig av kolhydraträkning för att dosera sitt måltidsinsulin. 

Det finns olika sätt att bestämma vilken mängd insulin som bör tas för en viss mängd kolhydrater. Ett sätt att bestämma detta är via den så kallade 500-regeln. Syftet med 500-regeln är att individanpassa dosen utifrån personens totala dagsbehov av insulin.

Fråga till SBU:s Upplysningstjänst

Har avancerad kolhydratsräkning för att dosera insulin effekt på HbA1c hos patienter med typ I-diabetes?

Upplysningstjänstens svar

Upplysningstjänsten har identifierat två systematiska översikter från år 2014 som undersöker effekten av avancerad kolhydratsräkning hos patienter med typ I-diabetes. SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte har bedömts och resultaten inte vägts samman. Här redovisas endast de enskilda författarnas slutsatser.

I översikten av Bell och medförfattare inkluderar man enbart randomiserade kontrollerade studier (RCT) med en uppföljningstid på minst tre månader. I översikten av Schmidt och medförfattare inkluderar man både RCT:er och observationsstudier. Generellt är de ingående studierna olika; man har använt lite olika varianter av kolhydratsräkning samt har olika alternativ för kontrollgrupperna. Vidare finns det för få originalstudier för att kunna göra en subgruppsanalys avseende metod för att bestämma kolhydrat-/insulinkvoten.

Sammantaget menar författarna till båda översikterna att avancerad kolhydratsräkning kan ha viss nytta för patienter med typ I-diabetes, men att det inte går att dra några säkra slutsatser och att det finns ett behov av fler studier.

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. SBU har inte gjort en egen systematisk litteratursökning i denna fråga.

Identifierad litteratur

Systematiska översikter

Bell KJ, Barclay AW, Petocz P, Colagiuri S, Brand-Miller JC. Efficacy of carbohydrate counting in type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2:133-40.

Schmidt S, Schelde B, Norgaard K. Effects of advanced carbohydrate counting in patients with Type 1 diabetes: a systematic review. Diabet Med 2014;31:886-96.


Frågeställare

Läkare, Värmland

Datum

2014-10-28

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Christel Hellberg, christel.hellberg@sbu.se

Övriga medarbetare

Jessica Dagerhamn

Madelene Lusth Sjöberg

Litteratursökning

SBU har inte gjort en egen systematisk litteratursökning i denna fråga.

Sidan publicerad