År 2025 kom en ny socialtjänstlag som säger att socialtjänstens verksamhet ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Forskning är avgörande för tillgången till vetenskaplig kunskap. Men kan man alltid lita på vetenskaplig kunskap och vad kan vara viktigt att tänka på för att kritiskt kunna förhålla sig till påståenden om forskning och forskningsresultat?
Varför är det viktigt med forskning?
Forskning är ett mer tillförlitligt sätt att förklara fenomen eller utvärdera metoders effekt på än att förlita sig på en enskild persons erfarenheter eller åsikter. Ett historiskt exempel som visar på detta är den rekommendation som gavs på 1950-talet om att spädbarn skulle sova på mage. Rekommendationen gavs i den bästsäljande boken Baby and Child Care av den amerikanske barnläkaren Benjamin Spock. Den nya rekommendationen hade inte prövats innan utan den baserades på författarens erfarenhet och åsikt. Efter flera decennier framkom det i forskningsstudier tydliga bevis för att metoden ökade risken för plötslig spädbarnsdöd. På 1980-talet infördes rekommendationer att barn skulle sova på rygg och då sågs en kraftig minskning i antalet fall av plötslig spädbarnsdöd.
Utmaningen med forskning
Även om forskning är det bästa sättet att systematiskt och tillförlitligt utöka kunskapen om fenomen och metoders effekt finns också flera utmaningar med forskning. Forskare sprider sina resultat i huvudsak genom att skriva vetenskapliga artiklar. Ett problem är att det är svårt att få en överblick av den forskning som görs. Varje år publiceras det mer än en miljon forskningsartiklar. Det kan också vara så att studier på samma ämne kan visa olika resultat. Det gör det nästan omöjligt för enskilda personer att hålla sig uppdaterade inom sitt fält och avgöra vilken insats som verkar fungera på bästa sätt. För att ta reda på om det finns vetenskapligt stöd för olika insatser och metoder görs sammanställningar av den forskning som finns för specifika frågeställningar. Sådana sammanställningar kan göras av olika aktörer, varav SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) är en.
Ett exempel
Vikten av forskning och sammanställd forskning blev till exempel tydlig under covid-19 pandemin. I början av pandemin rapporterade media att läkemedlet hydroxiklorokin och klorokin, som vanligtvis används mot malaria och reumatism, kunde hjälpa mot covid-19. Kort efteråt kom nya rapporter som menade att läkemedlet ökade dödligheten. Ytterligare nyhetsrapporter menade att läkemedlet varken var effektivt eller farligt.
Varför gav media så olika budskap?
Forskningsresultaten som media rapporterade om kom från flera olika studier. Det finns flera anledningar till att studier kan visa olika resultat. Till exempel att studier studerar olika population, olika doser av läkemedlet, använder olika studiedesign eller att studier mäter olika utfall på olika sätt. Därför kan det vara svårt att veta vilket studieresultat det går att lita på.
I exemplet hydroxiklorokin vid svår covid-19 visade till exempel en systematisk översikt där studierna på området analyserades och slogs samman, att studiedesignen hade betydelse.
Det här materialet
Även om forskning generellt, både enskilda studier och sammanställd forskning, anses vara mer tillförlitlig än ens personliga åsikt eller erfarenhet, behöver den också granskas kritiskt. Tanken med det här materialet är att synliggöra på vilket sätt vetenskaplig kunskap kan vara användbar i det dagliga arbetet, men även olika sätt att kritiskt granska påståenden om forskning och forskningsresultat, både i ditt arbetsliv men kanske också i vardagen. Det kallar vi för att ha ett vetenskapligt förhållningssätt.
Materialet är indelat i fyra moduler. Du väljer själv vilka moduler du önskar ta del av och du kan ta del av materialet när du har tid, hur många gånger du vill och det är helt kostnadsfritt att använda. Modulerna innehåller faktatext, illustrationer, filmer, reflektionsfrågor, quizfrågor och reflektionsmaterial. Angiven lästid för respektive modul är en uppskattad tid. Det kan ta både längre och kortare tid att ta del av hela modulen. Om du väljer att ladda ner modulerna som pdf så kommer inte filmer och övningsfrågor med.
Projektgrupp
Sakkunniga
- Birgith Axelsson, enhetschef inom socialtjänst äldreomsorg, Åsele kommun.
- Camilla Berg, enhetschef inom Funktionsstöd, Tibro kommun.
- Märta Norberg, verksamhetschef Försörjningsverksamheten, Västerviks kommun
- Jill Olin, sektionschef Social Jour, Malmö stad
SBU:s kansli
- Johanna Andersson, projektledare
- Ann-Sofie Sundqvist, biträdande projektledare
- Susanne Eksell, webbprojektledare
- Marie Österberg, projektmedarbetare
- Sarah Vigerland, projektmedarbetare
- Idha Kurtsdotter, projektmedarbetare
- Jenny Nell, kommunikatör
- Anna Attergren Granath, projektadministratör
- Uliana Hellberg, projektägande chef
- Sofia Tranaeus, projektägande chef till september 2025
Illustratör
Referenser
Alvarez V. Ökad dödlighet av klorokin och hydroxyklorokin vid covid-19. Life Science Sweden; May 25 2020. [updated Jan 27 2021]. Available from: https://www.lifesciencesweden.se/article/view/720446/okad_dodlighet_av_klorokin_och_hydroxyklorokin_vid_covid19
Fiolet T, Guihur A, Rebeaud ME, Peiffer-Smadja N, Mahamat-Saleh Y. Effect of hydroxychloroquine with or without azithromycin on the mortality of coronavirus disease 2019 (COVID-19) patients: a systematic review and meta-analysis. Clin Microbiol Infect. 2021;27(1):19-27. Available from: https://doi.org/10.1016/j.cmi.2020.08.022
Hill A, Mirchandani M, Pilkington V. Ivermectin for COVID-19: Addressing Potential Bias and Medical Fraud Open Forum Infect Dis. 2022;9(2):ofab645. Available from: https://doi.org/10.1093/ofid/ofab645
Kashour Z, Riaz M, Garbati MA, AlDosary O, Tlayjeh H, Gerberi D, et al. Efficacy of chloroquine or hydroxychloroquine in COVID-19 patients: a systematic review and meta-analysis. J Antimicrob Chemother. 2021;76(1):30-42. Available from: https://doi.org/10.1093/jac/dkaa403
Kerpner J. Ny studie: Malariamedicin kan hjälpa mot covid-19. Aftonbladet; Apr 3 2020. Available from: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/b5vmKe/ny-studie-malariamedicin-kan-hjalpa-mot-covid-19
Levi R, editor. Bättre behandling – vilka vetenskapliga bevis behövs i vården? Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2014. Available from: https://www.sbu.se/sv/publikationer/skrifter-och-faktablad/battrebehandling/
SFS 2025:400. Socialtjänstlag. Svensk författningssamling. Stockholm: Riksdagen. Available from: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2025400_sfs-2025-400/
Studie: Malariamedicin varken farligt eller effektivt mot covid-19. Dagens industri; Jun 4 2020. Available from: https://www.di.se/live/studie-malariamedicin-varken-farligt-eller-effektivt-mot-coronavirus/
Sällberg A. Bakslaget: Malariamedicin hjälper inte mot covid-19. Expressen; Jun 6 2020. [updated Jun 16 2021]. Available from: https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/bakslaget-malariamedicin-hjalper-inte-mot-covid-19-/