Cancer

Det finns ett flertal cancerformer som endast kvinnor drabbas av eller där kvinnor är i majoritet bland de som insjuknar. Här samlar vi rapporter som på olika sätt undersöker behandling eller diagnostik vid dessa cancerformer.

Rapporter

Algoritmbaserad diagnostik vid ärftligt ökad risk för äggstockscancer (2025)
SBU sammanfattar och kommenterar två delar av de riktlinjer som det brittiska organet NICE nyligen har publicerat om diagnostik och behandling av ärftlig äggstockscancer. De två delarna är separata systematiska översikter, varav den första undersöker metoder för systematisk klinisk uppföljning av cancerrisk i populationer med förhöjd risk för äggstockscancer (delöversikt L), och den andra undersöker för och nackdelar med dessa metoder (delöversikt K).

Diagnostik av äggstockscancer -Tillförlitlighet för algoritmbaserad diagnostik vid misstanke om äggstockscancer (2025)

SBU har utvärderat kapaciteten hos sex olika metoder (SR, PR, RMI, ROMA, ADNEX, LR21) att bedöma risken för äggstockscancer. Forskning visar att den diagnostiska tillförlitligheten hos de i Sverige ofta använda metoderna SR och PR inte kan särskiljas från flertalet av de övriga metoderna.

Vätskebiopsi vid diagnostik av äggstockscancer (2024)
I denna rapport sammanställs det aktuella kunskapsläget rörande vätskebiopsier vid diagnostik av äggstockscancer. Äggstockscancer är en svår sjukdom med hög dödlighet. Prognosen är till stor del beroende av tidig diagnostik, vilket ofta är svårt då symtomen till en början är både vaga och svårfångade.

Screening av bröstcancer för kvinnor över 74 år (2022)
Resultatet i denna litteraturgenomgång visar att det saknas vetenskapliga studier som specifikt undersökt effekten av fortsatt screening för bröstcancer av kvinnor som är över 74 år. Utifrån detta underlag går det inte att avgöra om fortsatt screening för bröstcancer medför positiva eller negativa effekter hos kvinnor över 74 år, eller om effekt saknas.

Screening för livmoderhalscancer med självprovtagning för HPV (2021)
Prov för HPV kan tas antingen på egen hand eller hos vårdgivare, och det finns en relativt god överensstämmelse i att upptäcka en HPV-infektion mellan provtagningssätten. Däremot saknas underlag för att bedöma om självprovtagning påverkar deltagandet i primär livmoderhalscancerscreening, det vill säga hur benägna kvinnor är att själva ta ett första prov om de får ett testkit hemskickat.

SBU:s granskning visar också att det finns sparsamt med forskningsresultat för primär HPV-screening vid upptäckt av CIN2+ i åldersgruppen 23–30 år.