Schemaläggning för vård- och omsorgspersonal vid nattarbete

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det forskning på hur man bäst schemalägger arbetstiden på nätterna för att motverka stress och ohälsa hos vård- och omsorgspersonal?

Frågeställare: FoU-Socialtjänst Fyrbodal, Fyrbodals kommunalförbund

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

SBU:s upplysningstjänst har identifierat två systematiska översikter som är relevanta för frågeställningen [3,4]. Den ena [3] rapporterar narrativt sammanställda resultat om hälsoeffekter, tillfredställelse med arbetet och prestation utifrån hur arbetspassen utformats. Denna översikt innefattar till övervägande del studier med vårdpersonal. Flera av dessa studier undersöker längre arbetspass än vad som vanligtvis förekommer i Sverige. Därför har vi även inkluderat en systematisk översikt med andra yrkesgrupper [4]. I den studeras betydelsen av nattarbetspassens och rasternas antal och längd med avseende på olycksfall i arbetet. Utfallsdata baserade på arbetsplatsolyckor där personalen drabbas fungerar sannolikt som ett indirekt mått på prestationsförmåga och hälsa. Gemensamt för båda översikterna är att författarna drar slutsatsen att det är mer riskabelt att arbeta långa skift än att arbeta korta. Det gäller både för personalens välmående och för olycksfall i arbetet. Utfall som rör personalens hälsa eller antalet olycksfall påverkas inte bara av skiftens längd, utan också av andra faktorer såsom antalet arbetspass och raster.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.