Risker med användning av elektroniska instrument i tandvården för personer med inopererad pacemaker eller defibrillator

Vilken sammanställd forskning och vetenskapliga studier finns om risker med elektroniska instrument i tandvården för personer med inopererad pacemaker eller defibrillator?

SBU:s upplysningstjänst presenterar resultaten från en litteratursökning och granskning av systematiska översikter.

Lästid: ca 3 min Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Risker med användning av elektroniska instrument i tandvården för personer med inopererad pacemaker eller defibrillator

Personer som har en ökad risk för livshotande hjärtrytmrubbningar kan få ett elektroniskt implantat inopererat, såsom en pacemaker eller en automatisk defibrillator. Syftet med dessa är att säkerställa regelbunden hjärtrytm eller återstarta hjärtat vid plötsligt hjärtstopp. Elektromagnetiska störningar från annan elektronisk apparatur kan dock påverka implantatetens funktion. Inom tandvården används många olika elektroniska instrument till exempel vid borttagning av tandsten och mätning av rotkanalens längd.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken sammanställd forskning och vetenskapliga studier finns om risker med elektroniska instrument i tandvården för personer med inopererad pacemaker eller defibrillator?

Frågeställare: Chefstandläkare, Folktandvården

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias redovisat en systematisk översikt i svaret.

I översikten, som utvärderar risker med olika elektriska instrument och apparater som används i tandvården ingår sex kliniska studier som studerat personer med pacemaker eller inopererad defibrillator. Effekten registrerades med elektrokardiogram (EKG) eller elektrogram. Översiktsförfattarna har sammanvägt effekterna av elektroniska apexlokalisatorer, pulpatestare respektive olika ultraljudsscalers för rengöring av tänderna, utan att göra någon metaanalys. Vid normal inställning av pacemaker eller inopererad defibrillator orsakade instrumenten i några fall störningar i EKG eller elektrogram, men hade ingen påverkan på pacemakerns eller defibrillatorns funktion. Övriga tandvårdsinstrument har bara studerats i enstaka studier. För en bedömning av effekterna av elektrokirurgiska instrument (diatermi) finns det troligen relevanta studier utförda inom hälso- och sjukvården som inte har identifierats i översiktsförfattarnas sökning. Enligt översiktsförfattarna behövs fler kliniska studier med större studiepopulation och jämförbara experimentella förhållanden för att få konklusiva slutsatser om riskerna med olika typer av elektriska instrument som används inom tandvården.

Inga relevanta systematiska översikter eller primärstudier identifierades med allvarliga hjärthändelser såsom plötslig död, akut hjärtstopp eller behov av akutsjukvård som utfall. Upplysningstjänsten identifierade ytterligare en relevant systematisk översikt som bedömdes ha hög risk för bias. Författarnas slutsatser redovisas därför inte i svaret.

Läs Upplysningstjänstens svar

Citera detta Upplysningstjänstsvar:

SBU. Vilken sammanställd forskning och vetenskapliga studier finns om risker med elektroniska instrument i tandvården för personer med inopererad pacemaker eller defibrillator??Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU:s upplysningstjänst. [cited date]. Available from: https://www.sbu.se/ut202406

Sidan uppdaterad