Effekter av kostinterventioner på depressionssymtom

Fråga

Vilka systematiska översikter finns om effekter av kostinterventioner, i form av helhetsbaserade kostupplägg eller kosttillskott, på depressionssymtom?

Frågeställare: Dietist, Region Jönköping

Sammanfattning

Kunskapsläget

• Vi har identifierat nio systematiska översikter som vi bedömer är tillräckligt välgjorda för att vi ska presentera resultaten.
• Översikterna fokuserar på helhetsbaserade kostupplägg i form av medelhavsdiet (2 översikter) samt kosttillskott i form av omega-3-fettsyror (2 översikter), pro- och prebiotika (3 översikter) och D-vitamin (2 översikter).
• Resultaten ger ingen tydlig bild och varierar mellan de undersökta interventionerna och översikterna. För D-vitamin, omega-3-fettsyror och probiotika pekar resultaten i de inkluderade översikterna sammantaget mot att kostinterventionerna kan minska depressionssymtom. För prebiotika är resultaten osäkra, och för medelhavsdiet finns inget stöd för någon tydlig effekt. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet. Där tillförlitligheten har bedömts är den ofta låg eller mycket låg. Det innebär att det inte går att dra några säkra slutsatser om interventionernas effekter.
• Översiktsförfattarna beskriver återkommande metodologiska utmaningar och begränsningar i underlaget. För flera av interventionerna bygger resultaten på ett litet antal studier med få deltagare. Studierna skiljer sig också åt på flera sätt, till exempel avseende dosering, behandlingstid, deltagarnas utgångsvärden och uppföljningstid.

Vad betyder det här?

Underlaget skiljer sig åt mellan studierna och har flera metodologiska begränsningar. Därför är det svårt att dra generella slutsatser om effekterna. I de översikter där resultatens tillförlighet har bedömts har den ofta varit låg eller mycket låg. Det innebär att vi inte säkert vet om insatserna har effekt eller hur stora effekterna är. Nya studier kan därför komma att förändra slutsatserna.  

SBU:s kommentarer

• Flera av de inkluderade översikterna har inte tagit hänsyn till studiedeltagarnas näringsstatus vid studiestart (det vill säga om de hade brist på de ämnen som interventionen avsåg). De har inte heller alltid beaktat om deltagarna samtidigt fick annan behandling för depression. Det innebär att analyserna kan omfatta personer med olika utgångslägen, vilket gör det svårare att tolka interventionernas effekter.
• Samtliga inkluderade systematiska översikter har undersökt kostinterventioner i studier med experimentell design. Den typen av studiedesign ger bättre förutsättningar att dra slutsatser om effekter än observationsstudier. Resultaten kan ändå påverkas av flera faktorer, till exempel interventionens innehåll och längd, deltagarnas kostvanor och näringsstatus vid studiestart samt om interventionen kombineras med andra behandlingar eller livsstilsförändringar. Resultaten behöver därför tolkas utifrån studiernas sammanhang och deltagarnas förutsättningar.
• Det finns även systematiska översikter som bygger på observationsstudier, till exempel kohortstudier baserade på registerdata. Dessa studier kan ge viktig kunskap om samband mellan kost och hälsa och omfattar ofta många deltagare samt långa uppföljningstider. Däremot är det svårare att avgöra om de samband som observeras faktiskt beror på kosten eller på andra faktorer. I den här rapporten har vi därför endast inkluderat översikter som bygger på primärstudier med experimentell studiedesign.

Läs hela rapporten här