Påverkar covid-19-vaccination, som ges till personer som har postcovid, postcovidsymtomen?

Frågeställare: SBU (delfråga inom ramen för ett internt projekt – Kunskapsöversikter om postcovid)

Kunskapsläget

Vad betyder det här?

SARS-CoV-2 är det coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Viruset identifierades i Kina i slutet av år 2019, och de första fallen av covid-19 rapporterades i Sverige i början av år 2020. Sedan dess har covid-19 gått från att vara en akut pandemi till en sjukdom som förekommer på en relativt stabil och förutsägbar nivå.

Postcovid, eller långtidscovid, är en följdsjukdom efter infektion med SARS-CoV-2. Uppskattningar visar att cirka 6 av 100 personer som insjuknar i covid-19 utvecklar postcovid [1]. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras postcovid som symtom som börjar inom tre månader efter covid-19-infektionen, pågår i minst två månader och inte kan förklaras av någon annan diagnos [1]. Även om risken för att utveckla postcovid verkar ha minskat över tid är tillståndet fortfarande ett folkhälsoproblem. Vanliga symtom är trötthet, muskel- och ledvärk, andfåddhet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, smakförändringar, sömnproblem, depression och ångest [2]. Cirka 15 procent av dem som har postcovidsymtom tre månader efter en SARS-CoV-2-infektion, beräknas ha kvar symtom efter 12 månader [1].

För personer som drabbas av postcovid fokuserar behandlingen på att lindra symtom och ge stöd i rehabiliteringen, där primärvård och specialistvård samarbetar [3] [1]. Socialstyrelsen skriver i sitt kunskapsstöd att det fortfarande behövs mer forskning och kunskap kring hur patienter med postcovid ska behandlas [3].

Enligt Folkhälsomyndigheten och internationella riktlinjer är i nuläget vaccination den mest effektiva åtgärden för att förebygga allvarlig covid-19 hos riskgrupper [4, 5]. Indirekt framhålls att en minskad risk för svår sjukdom sannolikt också minskar risken för långvariga komplikationer. Bland personer som redan har postcovid kan det finnas en oro för att vaccination mot SARS-CoV-2 skulle kunna förvärra deras postcovidsymtom. Därför är det relevant att undersöka om vaccination hos personer som redan har postcovid påverkar hur deras symtom utvecklas, även om vaccinationen inte i första hand används för att behandla tillståndet.

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

Population: Personer med konstaterad postcovid
Intervention: Vaccination mot SARS-CoV-2
Control: Ingen vaccination
Outcome: Förändring av postcovidsymtom (t.ex. symtomlindring, försämring, kvarstående symtom)

Vi inkluderar systematiska översikter publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter från myndigheter och HTA-organisationer, som har publicerats på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1.PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

Identifierade översikter och bedömning av risk för bias

Sökning

Urval

Bedömning av risk för bias

Vetenskapliga kunskapsluckor

Detta svar är sammanställt av Eva Bergman (utredare), Erik Eriksson (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Emma Wojda (enhetschef), Per Lytsy (intern sakkunnig), Sigurd Vitols (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

1. Post COVID-19 condition (long COVID). World Health Organzation (WHO); 2025. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/post-covid-19-condition-(long-covid)
2. Insatser vid postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom - En kartläggning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU Bereder 379. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.sbu.se/379
3. Postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom - Kunskapsstöd till dig som möter patienter. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024. Artikelnummer 2024-8-9183. [accessed Feb 17 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/postcovid-och-andra-narliggande-tillstand-och-syndrom-2024-8-9183/
4. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot covid-19. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2025. Artikelnummer 20107. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-vaccination-mot-covid-19/?pub=147005
5. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). COVID-19 rapid guideline: managing the long-term effects of COVID-19. United Kingdom: NICE; 2024. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/NG188
6. Byambasuren O, Stehlik P, Clark J, Alcorn K, Glasziou P. Effect of covid-19 vaccination on long covid: systematic review. BMJ Med. 2023;2(1):e000385. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjmed-2022-000385
7. Ceban F, Kulzhabayeva D, Rodrigues NB, Di Vincenzo JD, Gill H, Subramaniapillai M, et al. COVID-19 vaccination for the prevention and treatment of long COVID: A systematic review and meta-analysis. Brain Behav Immun. 2023;111:211-29. Available from: https://doi.org/10.1016/j.bbi.2023.03.022
8. Jennings S, Corrin T, Waddell L. A systematic review of the evidence on the associations and safety of COVID-19 vaccination and post COVID-19 condition. Epidemiol Infect. 2023;151:e145. Available from: https://doi.org/10.1017/S0950268823001279
9. Notarte KI, Catahay JA, Velasco JV, Pastrana A, Ver AT, Pangilinan FC, et al. Impact of COVID-19 vaccination on the risk of developing long-COVID and on existing long-COVID symptoms: A systematic review. 2022;53:101624. Available from: https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2022.101624
10. Rudolph AE, Al Akoury N, Bogdanenko N, Markus K, Whittle I, Wright O, et al. Factors affecting the impact of COVID-19 vaccination on post COVID-19 conditions among adults: A systematic literature review. Hum Vaccin Immunother. 2025;21(1):2474772. Available from: https://doi.org/10.1080/21645515.2025.2474772
11. Sterian M, Naganathan T, Corrin T, Waddell L. Evidence on the associations and safety of COVID-19 vaccination and post COVID-19 condition: an updated living systematic review. Epidemiol Infect. 2025;153:e62. Available from: https://doi.org/10.1017/S0950268825000378
12. Watanabe A, Iwagami M, Yasuhara J, Takagi H, Kuno T. Protective effect of COVID-19 vaccination against long COVID syndrome: A systematic review and meta-analysis. 2023;41(11):1783-90. Available from: https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2023.02.008

Upplysningstjänsten har gjort sökningar i databaserna Medline (Ovid) och Scopus. Utöver databassökningarna utfördes även kompletterande handsökning, inklusive Google-sökning, samt referenssökning i utvalda artiklar. Den kompletterande sökningen identifierade en nyligen publicerad översikt som ännu inte hade indexerats i databaserna vid tiden för den ursprungliga sökningen, men som skulle ha fångats upp av söksträngen vid ett senare sökdatum.

Sökningen har begränsats till systematiska översikter.

Nedan redovisas sökningen som gjorts i de vetenskapliga databaserna.

Medline via OvidSP 17 October 2025

Scopus via scopus.com 17 October 2025

En systematisk översikt syftar till att ge en samlad och tillförlitlig bild av forskningsläget. För att bedöma kvaliteten på de inkluderade översikterna har vi granskat fem metodologiska domäner: (D1) hur forskningsfrågan formulerats och litteratursökningen genomförts; (D2) hur urval av studier och dataextraktion hanterats; (D3) hur kvaliteten på de ingående studierna bedömts; (D4) hur resultaten sammanvägts; samt (D5) övriga faktorer som kan påverka tillförlitligheten, såsom hantering av intressekonflikter och transparens kring exkluderade studier.

I Figur 1 nedan redovisar vi vår sammantagna (overall) bedömning av risk för bias för de inkluderade systematiska översikterna. Bedömningen görs enligt följande principer:

• Om en översikt har allvarliga brister (det vill säga hög risk för bias) i någon av domänerna D1–D4, bedöms den sammantagna risken för bias som hög.
• Om en översikt inte har allvarliga brister i någon av domänerna D1–D4, bedöms den sammantagna risken för bias som måttlig – även om domän D5 har allvarliga brister.
• Om en översikt inte har allvarliga brister i någon av de fem domänerna D1–D5, bedöms den sammantagna risken för bias som låg.

Figur 1 Sammantagen bedömning av risk för bias.

Study	D 1	D 2	D 3	D 4	D 5	Overall
D1 = Steg 1; D2 = Steg 2; D3 = Steg 3; D4 = Steg 4; D5 = Steg 5  = Critical; = High; = Moderate;  = Low; = Not assessed Risk-of-bias plot generated using robvis: McGuinness, LA, Higgins, JPT. Risk-of-bias VISualization (robvis): An R package and Shiny web app for visualizing risk-of-bias assessments. Res Syn Meth. 2020; 1–7. https://doi.org/10.1002/jrsm.1411
Byambasuren 2023 [6]
Ceban 2023 [7]
Jennings 2023 [8]
Notarte 2022 [9]
Rudolph 2025 [10]
Sterian 2025 [11]
Watanabe 2023 [12]

Vi har i vår granskning bedömt den sammantagna risken för bias som hög för alla de inkluderade översikterna [6–12]. Nedan beskriver vi de brister som medfört bedömningar av hög risk för bias, det vill säga brister som återfinns i domänerna D1 samt D3–D5 i Figur 1 ovan.  

• Brister i litteratursökningen. En noggrant genomförd litteratursökning är viktig för att hitta alla relevanta studier och undvika urvalsbias. Brister i sökningen kan leda till att viktiga studier missas, vilket i sin tur kan påverka översiktens slutsatser. I två av översikterna redovisas inte sökningen [8, 11]. Det gör det svårt att bedöma om den varit tillräckligt omfattande. I två andra översikter har vi bedömt att sökningen varit alltför avgränsad [6, 12]. Vi har kunnat konstatera att översikterna delvis bygger på olika studier. Ingen enskild studie ingår i samtliga översikter. Det kan tyda på att litteratursökningen inte har varit heltäckande.
• Brister i hantering av studiekvalitet. De studier som inkluderas i en översikt påverkar kvaliteten på översiktens slutsatser. Om primärstudierna har metodproblem blir även resultaten i översikten osäkra. SBU granskar inte primärstudierna men bedömer hur översikternas författare har hanterat studiernas kvalitet. I en av översikterna gör översiktsförfattarna en mer generös bedömning av risk för bias än vad SBU skulle ha gjort. Till exempel att vissa primärstudier har låg eller måttlig risk för bias trots att analyserna inte kontrollerat för confounders [10]. I en annan översikt skriver författarna att alla primärstudier har låg samlad risk för bias, trots att flera delbedömningar visar måttlig eller hög risk [6]. Denna sammanfattande bedömning stämmer inte överens med rekommendationerna för det bedömningsinstrument som använts.
• Brister i sammanvägning av resultat. Sammanvägningen av resultaten från de studier som inkluderas i en översikt ska göras med korrekta metoder. I en av översikterna baseras syntesen enbart på statistisk signifikans. Det är en olämplig syntesmetod, eftersom p-värden inte visar hur stor eller relevant effekten är och kan påverkas av studiestorlek. Metoden tar inte heller hänsyn till studiernas kvalitet, vilket gör slutsatserna osäkra [10]. I en av översikterna stämmer klassificeringen av primärstudier inte överens med den data om studierna som presenteras i tabellerna. Det gör att översiktens resultat och slutsatser riskerar att bli missvisande [9].
• Övriga metodologiska brister. En av översikterna är finansierad av ett läkemedelsbolag, och flera av författarna har kopplingar till samma företag [10]. Detta kan påverka både urvalet av studier och tolkningen av resultaten. Även i en annan översikt har författarna kopplingar till läkemedelsbolag [7]. Tre översikter redovisar inte vilka studier som exkluderats [7, 9, 12]. När sådan information saknas blir det svårt att bedöma om relevanta studier kan ha uteslutits utan tillräckliga skäl.