Behandling av muskelkramper med magnesium

Sammanställning av systematiska översikter från SBU:s upplysningstjänst

Publikationstyp: SBU:s upplysningstjänst Rapport ut202614Publicerad: 15 oktober 2026

Fråga

Vilka effekter har magnesiumbehandling på muskelkramper hos i övrigt friska vuxna?

Frågeställare: Dietist, Stockholms län

Denna publikation innehåller:

En sammanställning av systematiska översikter som svarar på en specifik fråga från beslutsfattare inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst

SBU använder en noggrann process för att säkerställa att vårt resultat är vetenskapligt väl underbyggt. För den här rapporten har vi gjort följande:

Tagit fram ett underlag i flera steg:

Gjort en strukturerad litteratursökning
Granskat om studierna vi hittat är relevanta
Granskat om det finns metodbrister i de systematiska översikterna som skulle kunna påverka resultaten och ge risk för snedvridning

I rapporten redovisar vi översiktsförfattarna slutsatser, men vi gör ingen egen sammanvägning av resultat.

Följande personer har granskat och bedömt rapporten:

Intern sakkunnig
Enhetschef

Sammanfattning

Kunskapsläget

Vi har identifierat två systematiska översikter som vi bedömer är tillräckligt välgjorda för att vi ska presentera resultaten.
Översikterna undersökte effekten av magnesium vid idiopatiska muskelkramper hos äldre personer samt vid benkramper under graviditet.
För äldre personer tyder resultaten på att magnesium sannolikt inte minskar vare sig frekvensen eller svårighetsgraden av muskelkramper. Resultatens tillförlitlighet bedömdes av översiktsförfattarna som måttlig. För gravida kvinnor var resultaten motstridiga och tillförlitligheten låg.

Vad betyder det här?

För äldre personer med muskelkramper, till exempel i benen, som inte beror på något känt underliggande tillstånd, är det inte troligt att magnesiumtillskott leder till färre eller mindre allvarliga kramper. För gravida kvinnor är forskningsunderlaget otillräckligt för att avgöra om magnesium har någon effekt. Det betyder inte att magnesium saknar effekt, utan att det behövs mer forskning för att förbättra kunskapsläget.

Bakgrund

Muskelkramp är en plötslig sammandragning av en muskel som gör att den blir hård och spänd. Krampen kan vara smärtsam. Muskelkramper är särskilt vanliga hos äldre personer och hos gravida kvinnor under den senare delen av graviditeten. De uppstår ofta på natten, vanligtvis i foten eller vaden [1].

I många fall är muskelkramperna idiopatiska, det vill säga utan känd bakomliggande orsak. Kramperna orsakar ingen skada på muskeln. Som egenvård rekommenderas att stretcha den drabbade muskeln [1].

Magnesium är ett ämne som behövs för att nerver och muskler ska fungera normalt [2]. Därför har det väckts intresse för om magnesium kan förebygga eller lindra muskelkramper.

Frågeställning

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

Population: I övrigt friska vuxna med återkommande muskelkramper²
Intervention: Magnesiumtillskott, oralt eller intravenöst
Control: Placebo, ingen behandling eller annan behandling
Outcome: Muskelkrampernas frekvens och svårighetsgrad (sekundära utfall: smärta och livskvalitet)

Vi inkluderar systematiska översikter publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter från myndigheter och HTA-organisationer, som har publicerats på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1.PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling), comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

^2.Studier om effekter av magnesium på muskelkramper, som är sekundära till annan sjukdom eller annat specifikt tillstånd, exempelvis restless legs syndrome, perifer neuropati, kärlsjukdom eller njur- eller leversjukdom har inte inkluderats.

Resultat

Vi inkluderade två systematiska översikter, som var tillräckligt välgjorda för att vi ska presentera resultaten. Översikten av Garrison och medförfattare [3] bedömdes ha låg risk för bias, medan översikten av Luo och medförfattare [4] bedömdes ha måttlig risk för bias. Översikterna undersökte idiopatiska muskelkramper, främst nattliga benkramper hos äldre, samt benkramper under graviditet.

Vi identifierade även tre översikter som är relevanta för frågeställningen, men som vi bedömde ha hög risk för bias [5] [6] [7]. Eftersom hög risk för bias innebär en betydande risk för att resultaten är missvisande presenterar vi inga resultat eller slutsatser från de översikterna.

Sökning och urval av studier, samt bedömning av risk för bias beskrivs i metodavsnittet. Resultaten har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

De fyra primärstudierna om magnesiumbehandling som ingår i översikten av Luo och medförfattare återfinns även i översikten av Garrison och medförfattare. Eftersom översikten av Garrison och medförfattare bedömdes ha lägre risk för bias, så redovisas resultaten från den översikten mer utförligt och sammanfattas även i Tabell 1. Resultaten från översikten av Luo och medförfattare redovisas översiktligt.

I översikten av Garrison och medförfattare från år 2020 ingick elva randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier), varav tio var relevanta för den här rapportens frågeställning [3]. Fem studier undersökte idiopatiska muskelkramper och fem studier undersökte benkramper under graviditet.

I de flesta studierna gavs magnesium peroralt som tabletter eller kapslar. Flera olika magnesiumpreparat användes, bland annat magnesiumcitrat, magnesiumlaktat, magnesiumoxid och magnesiumbisglycinat. Behandlingstiden var mellan 14 och 56 dagar. Den dagliga magnesiumdosen vid behandling peroralt varierade mellan 200 och 802 mg. I en studie gavs magnesium intravenöst med en daglig dos på 486 mg.

De fem studierna om idiopatiska muskelkramper hos äldre omfattade totalt 271 deltagare. Behandling med magnesium jämfördes med placebo. Effekten bedömdes utifrån muskelkrampernas frekvens, intensitet och duration. Enligt översiktsförfattarna minskar magnesium sannolikt varken muskelkrampernas frekvens eller svårighetsgrad. Evidensunderlagets tillförlitlighet bedömdes av översiktsförfattarna som måttlig. Det går inte att avgöra om effekten skiljer sig mellan personer med och utan magnesiumbrist eftersom studiedeltagarnas magnesiumstatus inte rapporterades konsekvent.

De fem studierna om benkramper under graviditet omfattade sammanlagt 408 deltagare. Behandling med magnesium jämfördes med placebo, ingen behandling eller annan behandling, såsom kalcium, vitamin B eller vitamin E. I studierna användes olika sätt att mäta och rapportera krampbesvär, vilket gjorde att resultaten inte kunde vägas samman i en metaanalys. I stället redovisades resultaten från de enskilda studierna. Två studier visade ingen effekt av magnesium. En studie visade effekt på krampernas frekvens och intensitet, medan en annan visade motstridiga resultat för krampfrekvens. Evidensunderlagets tillförlitlighet bedömdes av översiktsförfattarna vara mycket osäkert.

Biverkningar, främst diarré och illamående, var vanligare bland deltagare som fick magnesium. Andelen deltagare med biverkningar var mellan 11 och 37 procent för grupperna som fick magnesium och mellan 10 och 14 procent i kontrollgrupperna. Resultaten baserades på fyra studier med sammanlagt 254 deltagare. Evidensunderlagets tillförlitlighet bedömdes av översiktsförfattarna vara osäkert.

I översikten av Luo och medförfattare ingick totalt åtta RCT-studier, varav fyra undersökte effekten av magnesium vid benkramper under graviditet [4]. Precis som i översikten av Garrison och medförfattare rapporterar Luo och medförfattare att resultaten inte var samstämmiga. Studierna visade olika resultat när det gäller effekten av magnesium på både krampernas frekvens och intensitet.

Översiktsförfattarna bedömde därför att det är osäkert om magnesium är en effektiv behandling mot benkramper under graviditet. Resultatens tillförlitlighet bedömdes som låg eller mycket låg. Detta berodde främst på metodologiska brister i de inkluderade studierna och på att antalet deltagare var lågt.

Tabell 1 Systematiska översikter med låg/måttlig risk för bias.
Included studies	Population, Intervention, Control	Outcome and Results
Note. This is a short summary. Please see the review [3], pp. 12–24 for a complete list of results and analyses. CI = Confidence interval; MD = Mean difference; pp. = Pages; RCT = Randomised controlled trial; RR = Risk ratio ^a.The review included also one study on cramps associated with liver cirrhosis, which is outside the scope for the present PICO. ^b.In two studies, 118 participants crossed over to control. ^c.The GRADE approach was used to assess the overall certainty of the evidence.
Garrison et al, 2020 [3] Magnesium for skeletal muscle cramps (Review)
Characteristics of included studies 11 RCTs (10 relevant)^a Parallel design: 8 studies Cross-over design: 2 studies Countries: Argentina, Canada, Iran, Israel, Norway, Sweden, Thailand, UK, USA.	Population Older adults with idiopathic muscle cramps (5 studies)Pregnant women with leg cramps (5 studies) Intervention Oral magnesium (9 studies) or intravenous magnesium (1 study) Control Placebo (8 studies) No treatment, calcium carbonate or vitamin B1 + B6 (1 study) Calcium or vitamin E (1 study)	Idiopathic cramps (5 studies, n=271)^b Cramp frequency, percentage change from base line at 4 weeks: (3 studies, n=177) MD: –9.59 (95% CI, –23.14 to 3.97) No statistically significant change in cramp frequency, moderate certainty evidence^c Number of cramps per week, at 4 weeks: (5 studies, n=236) MD: –0.18 (95% CI, –0.84 to 0.49) No statistically significant change in number of cramps, moderate certainty evidence^c At least 25% reduction in frequency, at 4 weeks: (3 studies, n=177) RR: 1.04 (95% CI, 0.84 to 1.29) No statistically significant results, high certainty evidence^c Cramp intensity, moderate or worse, at 4 weeks: (2 studies, n=91) RR: 1.33 (95% CI, 0.81 to 2.21) No statistically significant change in cramp intensity, moderate certainty evidence^c Pregnancy-related leg cramps (5 studies, n=408) No synthesis due to insufficient or inconsistently reported data.
Authors' conclusion: ”It is unlikely that magnesium supplementation provides clinically meaningful cramp prophylaxis for idiopathic skeletal muscle cramps, largely in older adults, at any of the dosages used. This is supported by evidence of moderate certainty. In contrast, for women suffering pregnancy-associated rest cramps the literature is of lower certainty, conflicting, and unclear.”

Metod

Sökning

Upplysningstjänsten gör en systematisk sökning i minst två vetenskapliga databaser. Fullständig sökdokumentation finns i Bilaga 1.

Urval

Bedömning av vilka artiklar som är relevanta sker i två steg och utgår från frågeställningen.

Två utredare läser titel och sammanfattning av alla identifierade artiklar från sökningen, och gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.
Artiklarna som valts ut i steg 1 läses i fulltext av två utredare, som gör en oberoende bedömning av artiklarnas relevans.

Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion.

Flödesschema för urval av artiklar finns i Bilaga 2. Om artiklar har granskats i fulltext, finns de artiklar som inte bedömts vara relevanta listade i Bilaga 3.

Bedömning av risk för bias

Risk för bias i relevanta systematiska översikter bedöms av två utredare, oberoende av varandra. Skillnader i bedömningarna löses genom diskussion.

Vid bedömning används granskningsmallen SnabbSTAR2. SnabbSTAR2 har fem steg, där översikter som uppfyller de krav som ställs i steg 1–4 bedöms ha måttlig risk för bias, och om 1–5 är uppfyllda bedöms risken för bias vara låg.

En översikt som har brister i stegen 1–4 bedöms ha hög risk för bias och redovisas inte eftersom resultaten kan vara missvisande.

I de fall vi har identifierat relevanta artiklar och gjort en bedömning av risk för bias, redovisas detta i Bilaga 4. Granskningsmallen SnabbSTAR2 med manual finns tillgänglig på vår hemsida.

Vetenskapliga kunskapsluckor

Om sammanställd forskning av god kvalitet saknas registreras det som en vetenskaplig kunskapslucka i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor. Kunskapsluckan kan bestå i att forskning helt saknas, att primärstudier finns men att det inte finns någon systematisk översikt, eller att de existerande systematiska översikterna inte bedöms leva upp till kraven för låg eller måttlig risk för bias.

Databasen över vetenskapliga kunskapsluckor kan nås via: https://www.sbu.se/sv/kunskapsluckor-sok/

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Inga-Lena Johansson (utredare), Eva Bergman (utredare), Lisa Andersson (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Emma Wojda (enhetschef) samt Per Lytsy (intern sakkunnig) vid SBU.

Referenser

Muskelkramp - sendrag. [updated 31 Jul 2024; accessed 02 Oct ]. Available from: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/muskler/muskelkramp---sendrag/
Magnesium. [updated 23 Mar 2026; accessed 02 Oct ]. Available from: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/magnesium/
Garrison SR, Korownyk CS, Kolber MR, Allan GM, Musini VM, Sekhon RK, et al. Magnesium for skeletal muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2020;9(9):CD009402. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD009402.pub3
Luo L, Zhou K, Zhang J, Xu L, Yin W. Interventions for leg cramps in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2020;12(12):CD010655. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD010655.pub3
Liu J, Song G, Zhao G, Meng T. Effect of oral magnesium supplementation for relieving leg cramps during pregnancy: A meta-analysis of randomized controlled trials. Taiwan J Obstet Gynecol. 2021;60(4):609–14. Available from: https://doi.org/10.1016/j.tjog.2021.05.006
Patil S, Falkowski A, Venkataiah VS, Bhandi S, Licari FW, Patil AG. The Role of Electrolytes in Muscle Pain Syndromes: A Systematic Review and Meta-Analysis With Implications for Temporomandibular Disorder. Int Dent J. 2026;76(3):109488. Available from: https://doi.org/10.1016/j.identj.2026.109488
Sebo P, Cerutti B, Haller DM. Effect of magnesium therapy on nocturnal leg cramps: a systematic review of randomized controlled trials with meta-analysis using simulations. Fam Pract. 2014;31(1):7–19. Available from: https://doi.org/10.1093/fampra/cmt065

Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier

Upplysningstjänsten har gjort sökningar i databaserna Medline (Ovid), Scopus och Embase samt i INAHTA³:s databas för HTA⁴-rapporter. Vi har även handsökt publikationer på webbsidor för regionala HTA-organisationer och myndigheter.

Sökningen har begränsats till systematiska översikter.

Nedan redovisas sökningen som gjorts i de vetenskapliga databaserna.

^3. International Network of Agencies for Health Technology Assessment (INAHTA)

^4. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens (och i SBU:s fall socialtjänstens) metoder (engelska: Health Technology Assessment)

Medline via OvidSP 27 August 26

Title: Magnesium and muscle cramps
Search terms		Items found
/ = Term from the MeSH controlled vocabulary; .sh = Term from the MeSH controlled vocabulary; exp = Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy; .ti,ab = Title or abstract; .tw = Title or abstract; .kf = Keywords; .kw = Keywords, exact; .bt = Book title. NLM Bookshelf; .pt = Publication type; .ja = Journal abbreviation; .af = All fields; adjn = Adjacent. Proximity operator retrieving adjacent words, adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other; * or $ = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase
Intervention:
1.	Magnesium/ or exp Magnesium Compounds/ or Magnesium Deficiency/ or Potassium Magnesium Aspartate/	91 564
2.	(magnes* or Mg2 or romag).ti,ab,kf,kw,bt.	117 895
Outcome:
3.	Muscle Cramp/	2393
4.	(cramp* or musc* spasm* or musc* contraction* or charley horse* or charlie horse* or eamc).ti,ab,kf,kw,bt.	39 356
Study types: systematic reviews and meta-analysis
5.	(Systematic Review/ or Meta-Analysis/ or Cochrane Database Syst Rev.ja. or (((systematic or realist or integrative or mixed method* or umbrella) adj4 (review)) or "meta analys" or metaanalys).ti,bt,ab.) not (editorial/ or letter/ or case reports/)	636 934
Combined sets:
6.	1 OR 2	160 739
7.	3 OR 4	40 195
Final result
8.	5 AND 6 AND 7	22

Scopus via scopus.com 27 August 26

Title: Magnesium and muscle cramps
Search terms		Items found
TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords); ALL = All fields; W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words; LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range; DOCTYPE = Publication type; “re” = review; “le” = letter; “ed” = editorial; “ch” = book chapter; “cp” = conference proceedings; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase
Intervention:
1.	TITLE-ABS-KEY (mg2 OR magnes* OR romag)	585 571
Outcome:
2.	TITLE-ABS-KEY (cramp* OR "musc* spasm" OR "musc contraction" OR "charley horse" OR "charlie horse*" OR eamc)	201 814
Study types: systematic reviews and meta-analysis
3.	TITLE-ABS-KEY (((systematic OR realist OR integrative OR "mixed method" or umbrella) W/3 review) OR "meta analy" OR metaanaly*) AND (EXCLUDE (DOCTYPE, “le”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ed”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ch”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “cp”))	969 203
Combined sets:
4.	1 AND 2 AND 3	105
Final result
5.	1 AND 2 AND 3	105

Embase via Elsevier 27 August 26

Title: Magnesium and muscle cramps
Search terms
/de = Term from the EMTREE controlled vocabulary; /exp = Term from the EMTREE controlled vocabulary, including all narrower terms in the hierarchy; ti = Title; ab = Abstract; kw = Author keywords; it = Publication type; NEAR/n = Near. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; * = Truncation; ‘ ‘ = Citation Marks; searches for an exact phrase
Intervention:
1.	'magnesium'/exp	123 004
2.	magnes*:ti,ab,kw OR mg2:ti,ab,kw OR romag:ti,ab,kw	113 600
Outcome:
3.	'muscle cramp'/exp	27 007
4.	(cramp* OR 'musc* spasm' OR 'musc contraction' OR 'charley horse' OR 'charlie horse*' OR eamc):ti,ab,kw	59 491
Study types: systematic reviews and meta-analys:ti,ab,kwis
5.	('systematic review'/de OR 'meta analysis'/de OR [cochrane review]/lim OR (((systematic NEAR/4 review) OR 'meta analys' OR metaanalys):ti,ab) NOT ('case report'/de OR 'editorial'/it OR 'letter'/it OR 'note'/it))	924 345
Combined sets:
6.	1 OR 2	179 620
7.	3 OR 4	77 038
Final result
8.	5 AND 6 AND 7	44

Bilaga 2 Flödesschema för urval av artiklar

Av 177 referenser från databassökningen granskades 17 i fulltext. Fem av dessa artiklar inkluderades 2 som hade låg/måttlig risk för bias och 3 hög.

Bilaga 3 Exkluderade artiklar

Articles excluded after full text assessment of relevance.
Excluded articles	Reason for exclusion
Systematic reviews
Bain ES, Middleton PF, Crowther CA. Maternal adverse effects of different antenatal magnesium sulphate regimens for improving maternal and infant outcomes: a systematic review. BMC Pregnancy Childbirth. 2013;13:195. Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2393-13-195	Wrong intervention
Dalton LM, Ni Fhloinn DM, Gaydadzhieva GT, Mazurkiewicz OM, Leeson H, Wright CP. Magnesium in pregnancy. Nutr Rev. 2016;74(9):549–57. Available from: https://doi.org/10.1093/nutrit/nuw018	Wrong intervention
Edouard P. Exercise associated muscle cramps: Discussion on causes, prevention and treatment. Sci Sports. 2014;29(6):299–305. Available from: https://doi.org/10.1016/j.scispo.2014.06.004	Wrong publication type
Garrison SR, Allan GM, Sekhon RK, Musini VM, Khan KM. Magnesium for skeletal muscle cramps. Cochrane Database Syst Rev. 2012;2012(9):CD009402. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD009402.pub2	Older version of included review
Grober U, Schmidt J, Kisters K. Magnesium in Prevention and Therapy. Nutrients. 2015;7(9):8199–226. Available from: https://doi.org/10.3390/nu7095388	Wrong publication type
Jouanne M, Oddoux S, Noel A, Voisin-Chiret AS. Nutrient Requirements during Pregnancy and Lactation. Nutrients. 2021;13(2):1–17. Available from: https://doi.org/10.3390/nu13020692	Wrong publication type
Lee KA. Sleep dysfunction in women and its management. Curr Treat Options Neurol. 2006;8(5):376–86. Available from: https://doi.org/10.1007/s11940-006-0027-5	Wrong publication type
Ray S, Park KW. Movement Disorders and Other Neurologic Impairment Associated With Hypomagnesemia: A Systematic Review. Neurol Clin Pract. 2023;13(6):e200202. Available from: https://doi.org/10.1212/CPJ.0000000000200202	Wrong intervention
Young GL, Jewell D. Interventions for leg cramps in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2002;2002(1):CD000121. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD000121	Older version of included review
Young G. Leg cramps. BMJ Clin Evid. 2009;2009.	Wrong publication type
Young G. Leg cramps. BMJ Clin Evid. 2015;2015.	Wrong publication type
Zhou K, West HM, Zhang J, Xu L, Li W. Interventions for leg cramps in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;2015(8):CD010655. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD010655.pub2	Older version of included review

Bilaga 4 Risk för bias hos relevanta systematiska översikter

Risk of bias
Study	Step 1	Step 2	Step 3	Step 4	Step 5	Overall
= Critical; = High; = Moderate; = Low; = Not assessed Step 1 = Research question and literature search Step 2 = Study selection and data extraction Step 3 = Risk of bias and study characteristics Step 4 = Synthesis of results Step 5 = Other methodological concerns
Garrison 2020
Liu 2021
Luo 2020
Patil 2026
Sebo 2014

The assessment tool is comprised of five steps based on the items in AMSTAR. To be assessed as low risk of bias, a systematic review has to fulfil all requirements for step 1 to 5. A systematic review is of moderate risk of bias if it fulfils all the requirements up to step 4. Systematic reviews that do not meet the requirements in one of the steps 1-4 are considered high risk of bias.

Risk-of-bias plot generated using robvis: McGuinness, LA, Higgins, JPT. Risk-of-bias VISualization (robvis): An R package and Shiny web app for visualizing risk-of-bias assessments. Res Syn Meth. 2020; 1- 7. https://doi.org/10.1002/jrsm.1411