GLP-1-receptoragonister mot obesitas

Publikationstyp: SBU Kommenterar Rapport 2026_01Publicerad: 17 februari 2026

Huvudbudskap

SBU instämmer i översiktsförfattarnas slutsatser att två av tre läkemedel, tirzepatid och semaglutid, har en klinisk effekt på viktminskningen jämfört med placebo. Däremot bedömer SBU att tillförlitligheten till resultaten är något lägre än vad översiktsförfattarna ansåg.

Mer forskning behövs för att kunna bedöma om de tre läkemedlen semaglutid, liraglutid och tirzepatid är likvärdiga eller om något är mer effektivt än andra vid viktminskning.

SBU instämmer med översiktsförfattarna om att mer forskning behövs för att bedöma risken för biverkningar på lång sikt.

Bakgrund och sammanfattning

I denna rapport sammanfattar och kommenterar SBU kortfattat tre systematiska översikter från Cochrane¹ som alla utvärderar effekten av GLP-1-receptoragonister för behandling av obesitas (fetma) [1] [2] [3].

I rapporten kommer termerna systematisk översikt och översikt att användas synonymt, dvs när det endast står översikt menar vi en systematisk översikt.

GLP-1 är ett hormon som har som funktion att stimulera insulinutsöndring och minska glukagonutsöndring, vilket hjälper till att sänka blodsockernivåerna.

Systematiska översikter av GLP-1-receptoragonister har tidigare främst fokuserat på behandling av typ 2-diabetes, men då dessa läkemedel ökar mättnadskänslan har de mer och mer börjat användas även för viktminskning. Försäljningen av läkemedel för behandling av obesitas har ökat markant i Sverige de senaste åren [4]. I Sverige ingår för närvarande endast ett preparat (liraglutid) i läkemedelsförmånen, men är begränsat till personer med diabetes. I Sverige pågår en diskussion om och i så fall vilka patientgrupper, som bör få tillgång till dessa läkemedel. Inga läkemedel med GLP-1-receptoragonistsubstanser ingår i dagsläget (januari 2026) i högkostnadsskyddet för behandling av obesitas. Läkemedelsbehandling mot obesitas är mycket aktuellt och SBU kommer att fortsätta bevaka frågan.

De tre översikterna som SBU kommenterar här har sammanställts på uppdrag av WHO, som även har finansierat arbetet. Översikterna har fokus på varsin substans: semaglutid, liraglutid och tirzepatid. Kommentaren riktar sig främst till beslutsfattare, men även till vårdpersonal som träffar personer med obesitas.
Översiktförfattarna har sammanställt effekten på en rad olika utfall², och delat upp dessa i kritiska och viktiga. SBU har valt att endast kommentera utfallen procentuell viktminskning jämfört med placebo och behandlingsavbrott på grund av biverkningar. Författarna har även redovisat jämförelser mellan substanserna.

1. Cochrane är ett internationellt nätverk som tar fram oberoende, systematiska översikter för att stödja evidensbaserad vård.

2. Procentuell viktminskning på mellanlång och lång sikt, viktminskning på fem procent, biverkningar, allvarliga hjärt-kärlhändelser, mortalitet.

Översikternas frågeställning och metod

Översikterna syftade till att utvärdera effekten av tre läkemedelssubstanser (semaglutid, liraglutid och tirzepatid) av typen GLP-1-receptoranalog för vuxna med obesitas. Författarna inkluderade många utfall, och valde att kategorisera dem utifrån hur viktiga de ansågs vara. I översikternas summering av resultat redovisas endast effekter för de kritiska utfallen.

Litteratursökningen gjordes i elektroniska databaser och följdes av manuella sökningar av referenslistor. Den senaste sökningen genomfördes i december 2024.

Relevansgranskning på abstraktnivå och fulltextnivå genomfördes av två oberoende granskare. Gallringsprocessen redovisades i ett PRISMA-diagram. Dataextraktionen gjordes av två oberoende personer. Författarna exkluderade kluster-RCT-studier och överkorsningsstudier, och förklarade anledningen till detta.

SBU kommenterar översikternas frågeställning och metod

Två personer på SBU utförde oberoende av varandra en bedömning av översikternas risk för bias, med stöd av bedömningsverktyget ROBIS. SBU har inte bedömt risken för bias i varje enskild studie som ingår i översikterna eftersom detta gjordes av översikternas författare.

SBU bedömer att frågeställningen var tydlig.
Författarna satte en begränsning på minst sex månaders uppföljning, vilket gjorde att 22 studier med kortare uppföljningstid exkluderades. SBU bedömer att det finns en viss risk att relevanta studier kan ha missats, men anser samtidigt att en lång uppföljningstid är mest kliniskt relevant.
Översikternas sökstrategi bedöms vara mycket välgjord.
SBU bedömer att översikterna håller god övergripande metodologisk kvalitet.

Resultat

I majoriteten av studierna för respektive läkemedel jämfördes effekten mot placebo:

Semaglutid: 18 inkluderade RCT:er med 27 949 deltagare. Uppföljningstid 6–17 månader (mellanlång) och 26 månader (lång).
Liraglutid: 24 inkluderade RCT:er med 9937 deltagare. Uppföljningstid 26–68 veckor (mellanlång) och 104–162 veckor (lång).
Tirzepatid: 9 inkluderade RCT:er med totalt 7111 deltagare. Uppföljningstid 12–18 månader (mellanlång) och 3,5 år (lång).Endast ett fåtal primärstudier utvärderade aktiva läkemedel mot varandra:

Tirzepatid jämfört med semaglutid: 1 RCT med 750 deltagare.
Semaglutid jämfört med liraglutid: 2 RCT:er med 1002 deltagare.

Procentuell viktminskning jämfört med placebo

Översikternas författare drar slutsatsen att det är troligt att de två läkemedlen tirzepatid och semaglutid ger en kliniskt relevant procentuell viktminskning, både vid mellanlång och lång behandling jämfört med placebo. Tillförlitligheten till resultaten bedöms vara måttlig för båda läkemedlen med undantag för semaglutid på mellanlång sikt där tillförlitligheten bedöms vara hög.
För det tredje läkemedlet liraglutid är den kliniska effekten på den procentuella viktminskningen osäker vid båda uppföljningstiderna (mycket låg till låg tillförlitlighet) jämfört med placebo.

SBU kommenterar översikternas resultat - viktminskning jämfört med placebo

SBU instämmer i författarnas slutsats att två av läkemedlen har en klinisk effekt på viktminskningen. Däremot bedömer vi att tillförlitligheten är något svagare.
I sin evidensgradering har författarna gjort avdrag för heterogenitet. Detta är rimligt, dock menar SBU att man här skulle kunna nyansera resultatet ytterligare. Exempelvis är det tydligt att den genomsnittliga effekten är positiv, men att den förväntade effekten kan variera avsevärt i storlek. Analyserna visar inte heller entydigt vad som är orsaken till variation.
Författarna utgår från en ”minimally contextualized approach” i sin evidensgradering av effekten jämfört med placebo. SBU anser att en sådan modell vid evidensgradering kan ge alltför stor vikt vid statistisk signifikans och alltför liten vikt vid kliniskt relevant effekt.
Översiktsförfattarna kunde inte utföra planerade subgruppsanalyser på grund av att data inte rapporterades ordentligt i studierna. Detta hade möjligtvis kunnat beaktas i högre utsträckning, då det kan utgöra potentiell publikationsbias. Författarna har endast gjort formell analys av publikationsbias när det fanns tillräckligt med studier.

Behandlingsavbrott på grund av biverkningar

Översiktsförfattarna redovisar att behandling med tirzepatid resulterade i liten till ingen skillnad i biverkningar som ledde till behandlingsavbrott jämfört med placebo. Dessa resultat bör dock tolkas med försiktighet (låg tillförlitlighet). Även för semaglutid var skillnaden jämfört med placebo försumbar sett på mellanlång sikt (måttlig tillförlitlighet). På lång sikt ger däremot semaglutid troligen fler behandlingsavbrott på grund av biverkningar jämfört med placebo (måttlig tillförlitlighet). Vad gäller liraglutid är resultaten mer osäkra. Jämfört med placebo kan liraglutid ge fler behandlingsavbrott (låg tillförlitlighet), men på mellanlång sikt går det inte att uttala sig (mycket låg tillförlitlighet).

I sin evidensgradering gjorde översiktsförfattarna avdrag för risk för bias på grund av bortfall för alla tre läkemedel. Samtliga studier som redovisade biverkningar på lång sikt pågick samtidigt som Covid-19-pandemin, vilket skulle kunna förklara en del av bortfallet.

Procentuell viktminskning när två läkemedel jämförs med varandra

I två av de systematiska översikterna redovisas även en sammanvägning av resultat från studier som har jämfört effekten av de olika läkemedlen: semaglutid mot tirzepatid (en studie med 72 veckors uppföljningstid) eller liraglutid (två studier med 52 till 68 veckors uppföljningstid). Jämförelsen mellan tirzepatid och liraglutid saknas.
Översiktsförfattarna redovisar att tirzepatid kan ha störst effekt på procentuell viktminskning på mellanlång sikt jämfört med semaglutid (låg tillförlitlighet). Semaglutid kan i sin tur ha större effekt än liraglutid (låg tillförlitlighet). Översiktsförfattarna drar slutsatsen att av de tre substanserna förefaller liraglutid ha den minsta effekten på utfallet procentuell viktminskning.

Behandlingsavbrott på grund av biverkningar i jämförelse med varandra

För jämförelsen mellan tirzepatid och semaglutid har översiktsförfattarna bedömt att tirzepatid troligen resulterar i en liten till ingen skillnad i biverkningar som har lett till behandlingsavbrott jämfört med semaglutid [1] [2] (Tabell 1).

Resultaten i de två översikterna skiljer sig något åt rörande konfidensintervall och tillförlitlighet till resultaten beroende på upplägg i metaanalys samt hur de hanterat att konfidensintervallet korsar gränsen för minsta kliniska relevans (5 %) (Tabell 1).

**Tabell 1** Jämförelse mellan tirzepatid och semaglutid för utfallsmåttet biverkningar som har lett till behandlingsavbrott
Substans	Resultat	Tillförlitlighet (GRADE)
KI = Konfidensintervall; RR = Relativ risk.
Tirzepatid jämfört med semaglutid	RR 0,77 95 % KI, 0,46till 1,30	Måttlig tillförlitlighet
Semaglutid jämfört med tirzepatid	RR 1,30 95 % KI, 0,77 till 2,19	Låg tillförlitlighet

Det går inte att uttala sig om behandlingsavbrott på grund av biverkningar för jämförelsen mellan semaglutid och liraglutid (mycket låg tillförlitlighet).

Projektgrupp

SBU

Hanna Norsted, projektledare
Fredrik Tholander, projektledare
Carl Gornitzki, informationsspecialist
Sigrid Widén, projektadministratör
Jenny Odeberg, projektansvarig chef

Referenser

Bracchiglione J, Meza N, Franco JV, Escobar Liquitay CM, Novik AV, Ocara Vargas M, et al. Semaglutide for adults living with obesity. Cochrane Database Syst Rev. 2025;10(10):CD015092. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD015092.pub2
Franco JV, Guo Y, Varela LB, Aqra Z, Alhalahla M, Medina Rodriguez M, et al. Tirzepatide for adults living with obesity. Cochrane Database Syst Rev. 2025;10(10):CD016018. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD016018
Meza N, Bracchiglione J, Escobar Liquitay CM, Madrid E, Varela LB, Guo Y, et al. Liraglutide for adults living with obesity. Cochrane Database Syst Rev. 2025;10(10):CD016017. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD016017
Försäljningen av läkemedel mot obesitas trefaldigades. Stockholm: Dagens Medicin. [accessed Jan 26 2026]. Available from: https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/lakemedel/forsaljningen-av-lakemedel-mot-obesitas-trefaldigades/

GLP-1-receptoragonister mot obesitas

Huvudbudskap

Bakgrund och sammanfattning

Översikternas frågeställning och metod

Resultat

Procentuell viktminskning jämfört med placebo

Behandlingsavbrott på grund av biverkningar

Procentuell viktminskning när två läkemedel jämförs med varandra

Behandlingsavbrott på grund av biverkningar i jämförelse med varandra

Projektgrupp

SBU

Referenser

GLP-1-receptoragonister mot obesitas

SBU Kommenterar

Kommenterade systematiska översikter:

Mer inom ämnet

SBU kommenterar forskningsläget för viktminskning med hjälp av GLP-1-läkemedel

Gemensamma insatser för att stärka obesitasvården