Äldreomsorgen i Sverige, liksom i många andra länder, är hårt ansträngd på grund av en åldrande befolkning där allt fler lider av kroniska sjukdomar, samtidigt som det är svårt att rekrytera och behålla personal. En god arbetsmiljö är en viktig del i att personalen mår bra och deras psykiska välbefinnande. SBU kommenterar därför en systematisk översikt som undersöker faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet hos personal inom äldreomsorgen, samt effektiviteten av olika åtgärder på arbetsplatsen som syftar till att förbättra det psykiska välbefinnandet [1].

Översikten inkluderade 89 studier och av dessa undersökte 64 studier olika påverkansfaktorer som resulterade i en flernivåmodell med 11 teman fördelade på mikro-, meso- och makronivå. Modellen visar att faktorer på makronivå som policy och reglering samt struktur och styrning, hade stor inverkan på personalens psykiska välmående. Likaså påverkade gott ledarskap, tillgång till kompetensutveckling och gott om resurser positivt på psykiska välbefinnandet (mesonivå). De återstående tjugofem studierna utvärderade interventioner. Av dessa interventioner visade 64 procent positiva effekter på det psykiska välbefinnandet. Nästan alla interventioner (96 procent) var riktade mot individnivån.

Översikten innehåller få studier där populationen är hemtjänstpersonal (endast två procent). Detta begränsar möjligheten att generalisera till svensk äldreomsorg, där en stor personalgrupp arbetar inom hemtjänsten och ansvariga brottas med bemanningsutmaningar. Vår bedömning blir därför att översiktens resultat framför allt berör personal som arbetar på vård- och omsorgsboenden.

SBU anser att översiktens resultat kan vara ett värdefullt kunskapsbidrag för myndigheter, beslutsfattare och arbetsgivare som har behov av strategier och insatser som kan förbättra personalens psykiska hälsa och välbefinnande som en del i att stärka och lyfta arbetsmiljön inom svensk äldreomsorg.

SBU gör den övergripande bedömningen att översikten är välgjord. Syftet är angeläget och urvalskriterierna överensstämmer med syftet samt att de är lämpligt avgränsade. Översiktsförfattarnas bedömning av inkluderade studier och dataextraktion är av hög kvalitet. Det finns dock brister i litteratursökningen då begrepp för hemtjänst saknas samt kontrollerad vokabulär för symtomen depression och ångest. Sammantaget kompenseras dessa brister delvis av en bredare sökning i databasen Scopus men det finns en risk att studier som belyser översiktens frågeställning inte hittats av litteratursökningen. Sammantaget bedömer SBU att översikten har en måttlig risk för bias eftersom dessa brister kan ha resulterat i ett snedvridet urval av studier.

Två personer på SBU har oberoende av varandra utfört bedömningen av översiktens kvalitet, med stöd av bedömningsverktyget ROBIS. Läs mer om bedömning av systematiska översikter (ROBIS) på SBU:s webbplats.

Äldreomsorgen står inför betydande utmaningar på grund av att vi lever längre, därför kommer fler utveckla och leva med kroniska sjukdomar under längre tid. Utöver det råder det brist på arbetskraft. En bra arbetsmiljö är en viktig pusselbit för att behålla personal och en viktig del av arbetsmiljön är att personalen mår bra och hur deras psykiska välbefinnande är. På grund av de utmaningar som äldreomsorgen har, med bland annat bemanningsproblem har det från myndigheter, beslutsfattare och arbetsgivare identifierats ett behov av att ta fram strategier och insatser för att förbättra personalens psykiska hälsa och välbefinnande [2] [3]. Att bemöta dessa utmaningar kräver att problemet belyses på flera nivåer: såväl individuella (mikronivå), som organisatoriska (mesonivå) och bredare systemperspektiv (makronivå) [4].

För beslutsfattare och arbetsgivare inom äldreomsorgen är det viktigt med mer kunskap om vilka insatser och på vilken nivå de ska införas för att öka medarbetarnas psykiska välmående och därmed få ned sjukskrivningstal och en lägre personal-omsättning. Problemen som beskrivs av översiktsförfattarna är generella för många länder med en åldrande befolkning, och därför anser SBU att denna systematiska översikt är intressant att kommentera ur ett svenskt perspektiv.

I denna systematiska översikt av Ellis och medförfattare från 2025 [1] undersöker författarna faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet hos personal inom äldreomsorgen samt effektiviteten av olika interventioner på arbetsplatsen som syftar till att förbättra det psykiska välbefinnandet. På grund av den stora mängden olika faktorer var översiktsförfattarnas syfte inte att utföra en metaanalys, utan att identifiera och beskriva resultaten från de inkluderade studierna, och att ta fram en modell som innefattar faktorer på de tre nivåerna. Den systematiska översikten bedömer inte resultatens tillförlitlighet.

Litteratursökningen resulterade i 3 712 unika träffar varav 89 studier slutligen inkluderades i en syntes som resulterade i en flernivåmodell av faktorer som påverkar vård- och omsorgspersonals psykiska välbefinnande. Nästan hälften av de inkluderade studiernas population var sjukvårdspersonal, medan en fjärdedel handlade om omsorgspersonal, se tabell 1.

Två tredjedelar av studierna var tvärsnittsstudier, medan en fjärdedel var interventionsstudier, en mindre andel var kohortstudier². I samtliga 89 studier användes enkäter för datainsamling, där ett litet antal studier också fångade kvalitativa data eller inkluderade ytterligare kvantitativa datakällor, se tabell 1.

Översiktsförfattarna använde granskningsmallar från JBI [8], och kom fram till att 59 studier (66,3 procent) hade hög risk för bias. Av de återstående studierna bedömdes 27 studier (30,3 procent) vara av måttlig kvalitet och 3 studier bedömdes ha låg risk för bias (3,4 procent). De främsta anledningarna till hög risk för bias var att man inte använde giltiga och pålitliga exponeringsmätningar, eller att studierna inte redogjorde för inklusionskriterier eller potentiella förväxlingsfaktorer.

2. En studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod. En födelsekohort är det vanligaste exemplet.

Syfte och kriterier för urval av studier

PICO

Identifikation och val av studier

Bedömning av studier och dataextraktion

Analys och syntes

Påverkansfaktorer och samspelet på de tre olika nivåerna

Denna systematiska översikt beskriver faktorer som påverkar äldreomsorgs-personalens psykiska välbefinnande och utvärderar effekten av olika arbetsplats-interventioner. Författarna identifierade 89 studier, varav 64 undersökte påverkansfaktorer och 25 utvärderade interventioner. De 64 studierna som undersökte påverkansfaktorer resulterade i en flernivåmodell med 11 teman fördelade på mikro-, meso- och makronivå, se tabell 2.

Tabell 2 Författarnas huvudfynd i de 64 inkluderade studierna om påverkansfaktorer.

Nivå	Teman	Exempel på faktorer som påverkade det psykiska välbefinnandet
Mikronivå	Personliga faktorer	Ålder, kön och medmänskliga värderingar, självkänsla, fysisk träning samt balans mellan arbete och familj
	Arbetsengagemang	Graden av arbetstillfredsställelse kontra brist på arbetstillfredsställelse var viktig likaså graden av identifiering med organisationen, hur man uppfattar vårdkvaliteten samt inte minst om man upplever att man har en rättvis lön
	Skicklighet och färdigheter	Färdigheter och kunskap, anpassningsbar coping, känsla av sammanhang, meningsfullt liv
Mesonivå	Arbetskrav	Fysiska krav, mental stress, arbetsbelastning, patienters beteende, oro/aggression, tajt arbetsschema, tidspress, arbetstider, skiftarbete, arbetserfarenhet, yrkesposition, COVID-fall på arbetsplatsen
	Professionella relationer	Stöd från arbetskamrater, säkerhetskultur, socialt kapital.
	Arbetskontroll	Autonomi, kontroll, psykologiskt bemyndigande (eng. empowerment), självbestämmande, jobbkomplexitet.
	Ledarskap	Relation med överordnade, deltagande i organisatoriska angelägenheter, chefsmässig dominans.
	Kompetensutveckling	Brist på förberedelse för arbete, introduktion till arbete, färdighetsträning, belöningar.
Makronivå	Policy/reglering	Lön, produktivitetsstandarder, kommande förändringar under pandemin
	Struktur/Styrning	Privat/offentlig, företagsanknuten institutionens storlek, geografisk placering av hälsoregion, vård i lokalsamhälle, äldreomsorg

 

De teman som har störst positiv inverkan på psykiskt välmående är personliga faktorer som ålder, kön, självkänsla och medmänskliga värderingar (mikronivå). På mesonivån har faktorer som gott ledarskap, tillgång till kompetensutveckling och gott om resurser god effekt på personalens välmående. Slutligen visade modellen att faktorer på makronivå som policy och reglering samt struktur och styrning var två faktorer som hade stor inverkan på personalens välmående, även i ett längre perspektiv.

Interventioner för att förbättra psykiskt mående

Författarnas slutsats

SBU

Granskare SBU

Extern sakkunnig

Bindningar och jäv

1. Ellis LA, Schroeder T, Saba M, Churruca K, Long JC, Haver A, et al. Supporting the mental wellbeing of aged care workers: A systematic review of factors and interventions. AIMS Public Health. 2025;12(2):600-31. Available from: https://doi.org/10.3934/publichealth.2025032
2. Heijkants CH, de Wind A, van Hooff MLM, Geurts SAE, Boot CRL. Effectiveness of Team and Organisational Level Workplace Interventions Aimed at Improving Sustainable Employability of Aged Care Staff: A Systematic Review. J Occup Rehabil. 2023;33(1):37-60. Available from: https://doi.org/10.1007/s10926-022-10064-5
3. Herz M, Bösl S, Gebhard D. Individual and organizational interventions to promote staff health and well-being in residential long-term care: a systematic review of randomized controlled trials over the past 20 years. BMC Nurs. 2024;23(1):195. Available from: https://doi.org/10.1186/s12912-024-01855-7
4. Shanafelt TD, Noseworthy JH. Executive Leadership and Physician Well-being: Nine Organizational Strategies to Promote Engagement and Reduce Burnout. Mayo Clinic Proceedings. 2017;92(1):129-46. Available from: https://doi.org/10.1016/j.mayocp.2016.10.004
5. Socialstyrelsen. Vård och omsorg för äldre – Lägesrapport 2025. Stockholm: Socialstyrelsen; 2025. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/vard-och-omsorg-for-aldre--lagesrapport-2025-2025-3-9487/
6. SKR. Ekonomirapporten, maj 2025. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); 2025. Available from: https://extra.skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/ekonomirapportenmaj2025.90354.html
7. Arbetsmiljöverket. Fokus på för hög arbetsbelastning. Solna: Arbetsmiljöverket; 2025. Available from: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/fokus-pa-for-hog-arbetsbelastning.pdf
8. Critical Appraisal Tools. Adelaide: JBI. [accessed Nov 26 2025]. Available from: https://jbi.global/critical-appraisal-tools