Rutiner för samarbete och tydlig ansvarsfördelning inom hälso- och sjukvården för personer med undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID), jämfört med om inga sådana rutiner är utvecklade

Population:

Barn och vuxna med undvikande/restriktiv ätstörning (avoidant/restrictive food intake disorder, ARFID)

Intervention/Insats:

Utveckla rutiner för samarbete och tydlig ansvarsfördelning

Jämförelse:

Ingen sådan insats

Utfall:

• Primära: Andel som får behandling, remission, livskvalitet (EDQOL), symtomskattningsskalor (PARDI, EDI), funktionsskattningsskala (CIA, CGAS), antal nya matsorter som kan intas
• Sekundära: body mass index (BMI)/vikt/viktuppgång, patients upplevda hälsa efter behandlingen (PROM), patientens upplevelse av vården (PREM)

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

Socialstyrelsens slutsatser om åtgärden

”Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av rutiner för samarbete och tydlig ansvarsfördelning hos barn och vuxna med ARFID är otillräckligt. Detta beror på att det saknas relevanta studier som besvarar frågeställningen. Då det inte förväntas någon ny forskning inom den närmaste tiden har Socialstyrelsen valt att samla in erfarenhetsbaserad kunskap om åtgärden från en panel bestående av yrkesverksamma personer. Slutsatsen från erfarenhetsbaserad kunskap är att hälso- och sjukvården behöver samarbeta och samverka, både internt och med andra aktörer,¹ för att fler personer med ARFID ska få en sammanhållen och adekvat vård, vilket i sin tur leder till att fler påtagligt förbättras i sin symtombild.”

¹Andra aktörer kan exempelvis vara skolhälsovård och socialtjänst 

Läs Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid ätstörningar, 2024, rad AR1.

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade