Psykologisk behandling för hasardspelsyndrom och spelproblem

Inledning

Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) tillsammans med andra myndigheter¹ i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam nationell plan för en bättre beroendevård (S2025/01284). Förstudien är ett av SBU:s bidrag till regeringsuppdraget.

Denna förstudie har initierats i dialog med Socialstyrelsen som efterfrågade en uppdatering av forskningsläget angående behandling för spelproblem och hasardspelsyndrom, för både barn och vuxna. Den senaste SBU-rapporten inom området publicerades 2016 [1].

¹ Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Kriminalvården, Läkemedelsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket och Statens institutionsstyrelse (SiS)

Bakgrundsbeskrivning

Spel om pengar kan ge upphov till flera negativa konsekvenser som ekonomiska problem och sämre fysisk och psykisk hälsa [2]. Även anhöriga drabbas av negativa konsekvenser som är likartade de konsekvenser som drabbar individen som spelar om pengar [3]. Många tillgängliga preventiva insatser har begränsad effekt för både barn [4] och vuxna [5]. Därför finns behov av behandling för spelproblem utifrån att skulder och negativa konsekvenser växer i omfattning över tid samtidigt som preventiva insatser inte nödvändigtvis minskar spelandet. Att spelbeteendet minskar är viktigt eftersom spelproblem kan kännetecknas av att individen över tid ökar frekvens eller insatsnivå för att uppnå önskad effekt av spelandet. Att det finns sammanställd kunskap om vilken behandling som är effektiv och kan reducera spelbeteende är således viktigt, både för att minska skadeverkningarna för individen och för närstående till personen som spelar. Enbart cirka 20 procent av individer med spelproblem söker hjälp [6]. Utifrån detta är det viktigt att de som får tillgång till behandling får en effektiv behandling eftersom tröskeln för att påbörja behandling är hög. Ytterligare en anledning till att behandling är viktigt är att kostnaderna för problem med spel om pengar uppskattades till cirka 14 miljarder år 2018 [7]. En del av dessa kostnader skulle kanske kunna begränsas med effektiv behandling.

Problem med spel om pengar kan förstås som ett kontinuum som går från låg risk till hög risk. Vanligtvis används resultat på självskattningsformulär såsom South Oaks Gambling Screen [8] och/eller Problem Gambling Severity Index [9] som ett sätt att mäta graden av spelproblem hos en individ. Utöver denna klassificering, som vanligtvis används i studier på området, finns även diagnosen hasardspelssyndrom i diagnosmanualen DSM-5. Behandlingsstudier använder främst en klassificering baserat på Problem Gambling Severity Index och inkluderar vanligtvis personer med hög risk (minst 8 av 24 möjliga poäng).

Den mest beforskade behandlingen för spelproblem är kognitiv beteendeterapi (KBT). Även motiverande samtal (MI) har undersökts i ett flertal studier. Forskningen innefattar även studier som undersöker KBT där behandlingen ges online eller i ett gruppformat. SBU publicerade en systematisk översikt 2015, som bland annat undersökte psykologisk behandling för spelproblem. Resultatet var att både KBT och MI ledde till en sänkning av symtom och omfattning av spel om pengar efter behandling. Det saknades dock evidens för långtidseffekter av insatserna.

Externa kontakter av betydelse

Projektledaren har varit verksam inom forskningsfältet och ses besitta de kunskaper som behövs för att avgöra relevansen gällande psykologisk behandling av hasardspelssyndrom och spelproblem. Inga externa sakkunniga har därför anlitats.

Frågeställningar och litteratursökning

Förstudien syftade till att besvara följande fråga:

• Finns det översikter som publicerats efter 2015 inom området psykologisk behandling av hasardspelsyndrom och problematiskt spelande?

Följande PICO formulerades:

• Population: Barn och vuxna med spelproblem och barn och vuxna med hasardspelsyndrom (Gambling disorder)
• Intervention: Psykologisk behandling inklusive motiverande samtal
• Kontroll (eng. Control): Annan aktiv behandling, sedvanlig behandling, väntelista och ingen kontrollgrupp.
• Utfall (eng. outcome): Problem gambling Severity Index, South Oaks gambling Screen (skattningsinstrument som mäter grad av spelproblem) eller annat skattningsinstrument mäter på spelproblem, attityder till spel om pengar, förlorade pengar, insatta pengar, theoretical loss (förlust i relation till sammantagen insats).

För att identifiera relevanta översikter genomfördes en litteratursökning.

Litteratursökningen gjordes av en informationsspecialist i fem databaser (Scopus, Embase, Cochrane CDSR, PsycInfo och International HTA Database) och avgränsades till systematiska översikter publicerade 2015 eller senare.

Resultat

Sökningen resulterade i 990 träffar Två projektmedarbetare genomförde gallringen oberoende av varandra. Niohundra sex översikter exkluderades. Åttiofyra översikter lästes i fulltext (en lista på de exkluderade översikterna finns i Bilaga 1). Tjugonio översikter var relevanta utifrån frågeställningen (Tabell 1 i Bilaga 2). För samtliga relevanta översikter bedömdes risk för bias (snedvridning av resultat) av två projektmedarbetare. Elva bedömdes ha hög eller oklar risk för bias, elva bedömdes ha måttlig risk för bias och åtta hade låg risk för bias.

Översikterna som hade låg risk för bias var inriktade på följande områden: minska tvångsmässigt beteende i relation till spelande, insatser bland ursprungsbefolkningar, insatser riktade mot barn och unga, internetbaserad behandling, psykologiska interventioner och tre översikter som var inriktade på generell KBT. Översikten som fokuserade på KBT för att minska tvångsmässigt beteende rapporterade minskning av beteendet efter behandling [10]. Översikten gällande ursprungsbefolkning [11] visade ingen behandlingseffekt. Detta framför allt för att det inte fanns tillräckligt många primärstudier. Gällande översikten för insatser inriktade mot barn och unga genomfördes ingen sammanvägning av behandlingseffekt gällande de inkluderade interventionerna. Vad översikten fastslår är att det saknas studier gällande insatser riktade mot barn och unga [12]. Internetbaserade interventioner beskrevs som en lovande insats men översikten framförde att flera studier behövs och att internetbaserade interventioner med behandlarstöd gav bäst behandlingseffekt [13]. Psykologiska interventioner som administrerades face-to-face gav bäst effekt, men översikten som undersökte detta fann att det behövs fler typer av interventioner för att kunna behandla denna heterogena patientgrupp [14]. Tre översikter [15] [16] [17] fokuserade på enbart KBT varav en var en översikt av översikter [17]. Översikten av översikter, som inkluderar fem översikter, kom fram till att KBT är en verksam behandling gällande att minska symtom, men att andra utfall som till exempel livskvalitet inte förändras i lika hög grad. Resultatet av behandling vid uppföljning är oklar [16].

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

Den samlade bedömningen är att det finns ett tillräckligt stort antal välgjorda översikter inom området psykologisk behandling av hasardspelsyndrom och problematiskt spelande.

Utifrån det identifierade forskningsläget saknas det studier som innehåller långtidsuppföljningar gällande behandling av spelproblem.

Andra områden där det saknas forskning är studier som undersöker olika relevanta undergrupper av individer som spelar om pengar, såsom äldre personer, ursprungsbefolkningar eller personer med funktionsnedsättning.

Personer inom SBU som medverkat i förstudien

David Forsström (projektledare), Rebecca Silverstein (bitr. projektledare), Emma Wernersson (projektadministratör) och Maja Kärrman Fredriksson (informationsspecialist). Projektansvarig chef: Uliana Hellberg

Referenser

SBU. Spel om pengar – behandling med psykologiska metoder eller läkemedel vid beroende eller problemspelande: underlag till Socialstyrelsen. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU Bereder 254. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/254

1. Langham E, Thorne H, Browne M, Donaldson P, Rose J, Rockloff M. Understanding gambling related harm: A proposed definition, conceptual framework, and taxonomy of harms. BMC Public Health. 2015;16(1):80.
2. Irie T, Kengo Y. The impact of gamblers’ behaviors and problems on families and relationship partners: A scoping literature review. Journal of Gambling Issues. 2022.
3. Talebi F, Bazrafshan F. Effectiveness of preventive gambling interventions in adolescents: a systematic review and meta-analysis. Addictive Behaviors. 2025:108436.
4. McMahon N, Thomson K, Kaner E, Bambra C. Effects of prevention and harm reduction interventions on gambling behaviours and gambling related harm: An umbrella review. Addictive behaviors. 2019;90:380-8.
5. Bijker R, Booth N, Merkouris SS, Dowling NA, Rodda SN. Global prevalence of help‐seeking for problem gambling: a systematic review and meta‐analysis. Addiction. 2022;117(12):2972-85.
6. Hofmarcher T, Romild U, Spångberg J, Persson U, Håkansson A. The societal costs of problem gambling in Sweden. BMC Public Health. 2020;20(1):1921.
7. Lesieur HR, Blume SB. The South Oaks Gambling Screen (SOGS): a new instrument for the identification of pathological gamblers. 1987.
8. Ferris JA, Wynne HJ. The Canadian problem gambling index: Canadian Centre on substance abuse Ottawa, ON; 2001.
9. López-Guerrero J, Vadillo MA, Rivero FJ, Muela I, Navas JF, Perales JC. A critical review and meta-analysis of interventions to reduce compulsivity in behavioral addictions and related conditions. Current Addiction Reports. 2025;12(1):9.
10. Whiteside M, Heyeres M, Maltzahn K, Griffin T, MacLean S. Intervening in Indigenous gambling: a systematic review of the literature. SAGE Open. 2020;10(3):2158244020947441.
11. Davis C, Davidson K, Arden-Close E, Bolat E, Panourgia C. Mitigating Gambling-Related Harms in Children and Young People: A Scoping Review of Interventions. Journal of Gambling Studies. 2025:1-52.
12. Sagoe D, Griffiths MD, Erevik EK, Høyland T, Leino T, Lande IA, et al. Internet-based treatment of gambling problems: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Journal of Behavioral Addictions. 2021;10(3):546-65.
13. Eriksen JW, Fiskaali A, Zachariae R, Wellnitz KB, Oernboel E, Stenbro AW, et al. Psychological intervention for gambling disorder: A systematic review and meta-analysis. Journal of Behavioral Addictions. 2023;12(3):613-30.
14. Pfund RA, Forman DP, Whalen SK, Zech JM, Ginley MK, Peter SC, et al. Effect of cognitive‐behavioral techniques for problem gambling and gambling disorder: A systematic review and meta‐analysis. Addiction. 2023;118(9):1661-74.
15. Pfund RA, King SA, Forman DP, Zech JM, Ginley MK, Peter SC, et al. Effects of cognitive behavioral techniques for gambling on recovery defined by gambling, psychological functioning, and quality of life: A systematic review and meta-analysis. Psychology of Addictive Behaviors. 2023;37(7):936.
16. Pfund RA, Ginley MK, Kim HS, Boness CL, Horn TL, Whelan JP. Cognitive-behavioral treatment for gambling harm: Umbrella review and meta-analysis. Clinical psychology review. 2023;105:102336.