Förstudie – Organisatoriska faktorer på lokal eller regional nivå och implementering av nationella satsningar inom beroendevården (ANDTS)
Förstudien utgör ett beslutsunderlag för SBU och har inte genomgått kvalitetsgranskning vid SBU:s vetenskapliga råd.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Inledning
Regeringsuppdraget
Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), och flera andra myndigheter1 i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam nationell plan för en bättre beroendevård (S2025/01284). Förstudien är ett av SBU:s bidrag till regeringsuppdraget. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har en ledande och samordnande roll för uppdraget och är därför primära mottagare av förstudien. Uppdraget har även relevans för SBU:s interna utvecklingsarbete kring organisationsfrågor och implementering.
1 Folkhälsomyndigheten (FHM), Socialstyrelsen, Kriminalvården, Läkemedelsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket, och Statens institutionsstyrelse (SiS).
Bakgrundsbeskrivning
I budgetpropositionen för 2026 [1] föreslog regeringen ett intensifierat arbete mot psykisk ohälsa, beroendeproblematik och suicid, och man poängterade bland annat vikten av en bättre och mer sammanhållen/samordnad vård. Det är vanligt att personer med en beroendeproblematik även har psykisk ohälsa eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa [2]. SBU har i två tidigare publicerade rapporter [3] [4] studerat behandling och sociala stödinsatser vid samsjuklighet. I SBU-rapporterna poängterades att denna patientgrupp ofta har sämre behandlingsprognos men baserat på de inkluderade studierna drogs slutsatsen att det är en heterogen patientgrupp varför det är svårt att sammanfatta forskningsresultat för hela gruppen. Resultaten var dock lovande för flera behandlingar men SBU konstaterade att forskning saknades bland annat om samordnade insatser och sociala stödinsatser. Med utgångspunkt i samsjuklighetsutredningen [5] [6] inrättades en samsjuklighetsdelegation [7] med uppdrag att stärka insatserna för de med samsjuklighet genom samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser. Slutredovisning sker i december 2027. Samsjuklighetsreformen innebär att regionerna skulle få ett tydligare ansvar för all vård av skadligt bruk eller beroende, inklusive medicinska, psykosociala och psykologiska behandlingsinsatser, men att Socialtjänsten även fortsättningsvis skall ansvara för stöd i vardagen. En så pass omfattande reform förutsätter en genomtänkt strategi för att bli framgångsrik, inte minst gällande samordning av olika insatser. I det avseendet kan det vara värdefullt att få en översikt av vad den vetenskapliga evidensen säger kring andra nationella satsningar och organisatoriska förändringar inom beroendeområdet. Föreliggande förstudie identifierar vilken typ av studier som finns på området.
Utöver samsjuklighet lyfte budgetpropositionen inom ramen för det aktuella uppdraget (S2025/01284) fram ytterligare några fokusområden, nämligen förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga särskilt avseende tobak och nikotin samt narkotika. SBU har tidigare publicerat en rapport om förebyggande arbete för missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga [8]. Inom ramen för aktuellt uppdrag genomfördes en uppdatering av denna men med fokus på universella skolbaserade preventiva insatser och kampanjer i sociala medier [9].
Externa kontakter av betydelse
Inför och under arbetets gång har SBU vid flera tillfällen haft dialoger med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, som har ett samordnande ansvar inom uppdraget.
Frågeställningar
Vilken sammanställd forskning finns om organisatoriska faktorer och förändringar samt implementering av nationella satsningar inom beroendevårdsområdet, och hur har dessa definierats, studerats och relaterats till olika typer av utfall på organisations- och individnivå?
- Vilken sammanställd forskning finns om organisatoriska faktorer, organisations- och systemförändringar inom beroendevårdsområdet?
- Vilken sammanställd forskning finns om implementering av nationella satsningar inom beroendevårdsområdet?
Förstudien syftar också till att undersöka hur dessa har definierats och studerats, på vilka typer av arenor de har ägt rum, hur de har relaterats till olika typer av utfall på organisations- och individnivå samt om särskilda riskgrupper har studerats.
Med beroendevård avses alla typer av beroenden inom ANDTS-området: alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Implementeringar och satsningar riktade till samtliga åldersgrupper, det vill säga barn, ungdomar och vuxna, innefattas.
Metod
Litteratursökning
Projektets informationsspecialist planerade och genomförde en strukturerad litteratursökning den 29 september 2025 i följande sex internationella databaser:
- APA PsycInfo (EBSCO)
- CINAHL (EBSCO)
- Cochrane Library (Wiley)
- Embase (Elsevier)
- Ovid MEDLINE(R) ALL
- Scopus (Elsevier)
Sökningen är avgränsad i tid till perioden 1 januari 2020 till datumet för sökningen den 29 september 2025 och språken engelska, svenska, norska och danska. I sökningen inkluderades systematiska översikter inklusive kvalitativa evidenssynteser och mixed methods-översikter, scoping reviews, samt andra typer av översikter, oavsett typ av inkluderade studier. I de databaser där så varit möjligt har konferensabstrakt exkluderats. Dubbletter mellan databaser har rensats med det digitala verktyget Deduklick [10].
Sökstrategin redovisas i sin helhet i Bilaga 6.
Urval av litteratur
De översikter som inkluderades efter fulltextgranskning har bedömts för risk för bias med Snabbstar2 . Endast de studier som hade en låg eller måttlig risk för bias har inkluderats i rapportens resultatdel. För förteckning över de översikter som exkluderades på grund av hög risk för bias, se Bilaga 4.
2. Snabbstar med vägledning (LÄNK)
Resultat
Identifierade litteraturöversikter
Litteratursökningen resulterade i 2 221 artiklar i databaserna (Bilaga 1 för Flödesschema). Av dessa kvarstod 278 för fulltextgranskning efter att översikternas titlar och sammanfattningar granskats av två projektledare oberoende av varandra. Av dessa uppfyllde vidare 126 inklusionskriterierna enligt PICO och inkluderades i kvalitetsgranskningen. Artiklar som granskades i fulltext och som inte uppfyllde kriterierna exkluderades och orsak till exklusion noterades (Bilaga 5). Tjugonio unika översikter bedömdes ha låg eller måttlig risk för bias och inkluderades i förstudien (Bilaga 2). Eventuella oenigheter vid granskningsprocessen löstes genom diskussion. Av de inkluderade översikterna fokuserade sex översikter på bara alkohol, tretton översikter på bara narkotika, en översikt på både alkohol och narkotika, sex översikter på bara tobak, och tre översikter på både alkohol och tobak. Inga översikter inkluderades där fokus legat på doping eller spel.
Kategorisering
I Tabell 1a illustreras och beskrivs hur dessa översikter fördelas i relation till typ av intervention: bredare systemförändring, implementering/spridning på lokal nivå och organisatorisk förändring (resursallokering, samordning, integrerad vård). I tabellen (Tabell 1a) anges även på vilken typ av arena som insatserna som studerats i den översikten ägt rum, samt om den översikten fokuserat på specifik riskgrupp (Tabell 1b i Bilaga 3 för utförligare version av tabellen inklusive eventuell geografisk begränsning av översikten eller preventionsfokus).
| ARENA: a = global, nationell, regional; b = akut, sjukhus; c = beroendevård, substitutionsvård (opiater); d = öppenvård; e = beroendevård, övrig; f = primärvård; g = socialtjänst; h = skola; i = övrigt civilsamhälle (inkl hem) RISKGRUPP: j = minoritet/etnisk grupp; k = gravida kvinnor; l = unga; m = samsjuklighet PREVENTION: t = primärprevention |
|||||
| INTERVENTION/FÖRÄNDRING (n=29) |
Alkohol Antal Referens |
Narkotika Antal Referens |
Doping Antal Referens |
Tobak Antal Referens |
Spel Antal Referens |
|---|---|---|---|---|---|
| Bredare systemförändring | 5 [11][12][13] [14][15] |
3 [16][17][18] |
Inga identifierade översikter | 5 [19][20][21][22][23] |
Inga identifierade översikter |
| Förbud (totalt eller tids-/geografisk avgränsning) | [11]a, j [13]a | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | [19]a | Inga identifierade översikter |
| Begränsning fysisk tillgänglighet | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | [22]a, l [23]a, l | Inga identifierade översikter |
| Åldersgräns | [11]a, j [12]a, [15]* a | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | [20]a, l [21]a, [22]a, l [23]a, l | Inga identifierade översikter |
| Ekonomisk styrning dvs. prissättning – minimipris och/eller skatt | [12]a [13]a, [14]a [15]a | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | [23]a, l | Inga identifierade översikter |
| Reklamkontroll | [12]a [15]a | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Smakrestriktion, varningsmärkning | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | [22]a, l [23]a, l | Inga identifierade översikter |
| Policy om rattonykterhet | [12]a [15]a | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Legalisering och tillgänglighet av legal cannabis för rekreationsbruk | Inga identifierade översikter | [16]a [17]a, l [18]a | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Implementering/spridning på lokal nivå | 4 [24][25][26][27] |
9 [24, 25, 28-34] | Inga identifierade översikter | 2 [27][35] |
Inga identifierade översikter |
| Implementeringsstrategi, intervention, policy, praktik på lokal nivå | [24] f [25] h, l [27] h, l | [24] f; [25] h, l, [28] c, i, [29] c, i, [33] c, l; [34] c, d, e, f, m | Inga identifierade översikter | [27] h, l [35] b | Inga identifierade översikter |
| Vård/behandlingsmodeller, program | [26] e, f | [30] c, [32] e, k | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Vårdkvalitetsutveckling (utbildning) | Inga identifierade översikter | [31] e | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Resursallokering, samordning, integrering av vård | 2 [26][26, 36] |
8 [26, 28, 29, 34, 36-39] |
Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Resursallokering | [36] e, f | [36] e, f [37] d, [39] f, m | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Vårdkedjor, samordning, samverkan | [26] e, f | [26] e, f, [34] c, d, e, f, h, m, [38] b, c, e, g, i | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
| Effektivisering | Inga identifierade översikter | [28] c, i [29] c, i | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter | Inga identifierade översikter |
Beskrivning av typer av organisatorisk insats i inkluderade översikter
Vi har valt att dela in de 29 översikterna i tre grupper av organisatoriska förändringar:
- bredare systemförändringar på global, nationell eller regional nivå
- implementering/spridning på lokal nivå
- resursallokering, samordning och integrering av vård
Bredare systemförändringar
Fjorton översikter tar upp bredare systemförändringar. Översikterna under denna kategori innefattar lagstiftningar och policys som införts på global, nationell eller regional nivå [11-23]. Majoriteten av översikterna rör därför restriktioner och preventiva insatser. Tre studier om alkohol eller tobak handlade om förbud [19] [11] [13], två studier om tobak om begränsning av fysisk tillgänglighet [22] [23], sju studier om alkohol eller tobak om åldersgräns [11, 12, 15, 20-23], fem studier om alkohol eller tobak om någon typ av ekonomisk styrning, det vill säga minimipris och/eller beskattning [12] [13] [14] [15] [23], fyra om insatser för att inverka på normer (två om reglering av alkoholreklam och marknadsföring, två översikter om tobak (e-cigaretter) om smakrestriktioner eller varningstexter på förpackning) [12] [15] [22] [23], samt två översikter om alkoholpromillegränser för rattonykterhet [12] [15]. Samtliga av dessa studier rörde alltså alkohol eller tobak. Tre andra studier handlade dock om legaliserad/legalisering av cannabis [16] [17] [18], det vill säga motsatsen till en restriktiv narkotikapolitik. Däremot fokuserade en av dessa översikter på tillgängligheten av legal cannabis [16], och man kan därför dra en parallell till alkohol och tobak där begränsad tillgänglighet används som ett instrument för att hålla konsumtionen på en låg nivå.
De utfall som studerades på individnivå i relation till denna typ av utfall handlade om bruk (prevalens, konsumtionsnivåer, konsumtionsmönster som riskbruk, högkonsumtion, BAC, missbruk/beroende); hälsoutfall (psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdom, leversjukdom, cancer, DALY3 , QUALY4 , skador kopplade till trafikolyckor eller andra olyckor); självmord eller annan dödlighet; akut eller annan sjukhusvistelse/inläggning och längd på vistelse.
Det förekom även översikter som inkluderade skador för andra (harm-to-others), exempelvis slagsmål, sexuella övergrepp och mord. På organisationsnivå ingick delar av en implementeringsprocess som utfall, till exempel barriärer och möjliggörare för insatser. I fem av de systematiska översikterna om bredare systematiska förändringar fanns ett fokus på unga [20] [17] [22] [23], varav tre rörde tobak [20] [22] [23]7, 22, 29; 22 och [23] (handlade om e-cigaretter), och en handlade om cannabis [17]. En studie [11] fokuserade på minoriteter i Australien (Aboriginer och Torres Straight Islanders).
3. DALY – Disability-Adjusted Life Years, funktionsjusterade levnadsår
4. QUALY – QUality-Adjusted Life Years, kvalitetsjusterade levnadsår
Implementering/spridning på lokal nivå
Tolv studier berörde implementering eller spridning av interventioner, policy, praktik, behandlingsmodeller, program eller utveckling av vårdkvalitet på lokal nivå [24-35]. Av dessa handlade åtta artiklar om implementeringsstrategier eller implementering av intervention, policy, eller praktik på lokal nivå för alkohol, narkotika, tobak enskilt eller i kombination [24, 25, 27-29, 33-35], tre om vård/behandlingsmodeller eller program för alkohol eller narkotikaberoende [30] [32] [26], och en om behandling för narkotikabruk och stigmautbildning kring opiatbruk för vårdgivare [31].
Denna typ av insatser sker på fler arenor än de bredare systemförändringarna. Majoriteten inkluderade behandling som skedde inom hälso- och sjukvårdens regi då en studie om tobak inkluderade vård i sjukhusmiljö [35], en studie om narkotika, vård inom öppenvården [34], fyra studier om narkotika och substitutionsvård av opiater [28] [29] [33] [34], fyra studier om behandling av alkohol- eller narkotikabruk inom annan typ av beroendevård [31] [32] [34] [26], och fyra studier om alkohol eller narkotika inkluderade vård inom primärvården [24] [34] [18] [26]. Vidare rörde två studier insatser om alkohol i kombination med tobak eller narkotika som skedde i skolkontext [25] [27], och ytterligare tre studier hade inslag av vård i andra delar av civilsamhället inklusive det egna hemmet [28] [29] [34]. De översikter som fokuserade på interventioner som genomförts i skolkontext [25] [27]5 handlade om hur man kan förbättra implementeringen av policys i denna typ av miljö. Civilsamhälle i dessa systematiska översikter innefattade dels förändringar där vård delvis förlades till hemmet när större doser av substitut för opiater än tidigare fick tas med hem vid ett och samma tillfälle [28] [29]6 eller att vården delvis gavs vid ”community care center”, och innefattade bland annat lokala kliniker, dels vård i hemmet eller vård som gavs i kommunal kontext.
De utfall som ingick i dessa systematiska översikter var på individnivå substansbruk/missbruk, tillgänglighet till vård, behandlingsutfall (deltagande, abstinens/”craving”, vidhållande, uppehåll, följsamhet), hälsoutfall (biverkningar vid substitutionsbehandling, psykisk hälsa, mödravård, livskvalitet7), sjukhusvistelse och längd, relation till vårdgivare, samt klientupplevelser och tillfredställelse.
På organisationsnivå var utfallen implementeringsprocesser, förändringar i arbetslag, olika metoder för att underlätta informationsdelning, kliniska påminnelser, utbildningsinsatser, finansiella initiativ, vårdgivarnas attityder gentemot klienter och upplevelser av intervention.
I tre av de systematiska översikterna kring implementeringar på lokal nivå fanns ett fokus på unga [25] [33] [27], varav en rörde alkohol och tobak [27], en tobak [33], och en alkohol och narkotika [25]. En översikt fokuserade på insatser för gravida kvinnor med opiatberoende [32] och en studie inkluderade såväl substansbruk som psykisk ohälsa, det vill säga samsjuklighet [34].
5. Båda utförda av samma forskargrupp.
6. Båda utförda av samma forskargrupp.
7.Quality-of-Life
Resursallokering, samordning och integrering av vård
Åtta studier handlade om resursallokering, vårdkedjor, samordning, samverkan eller effektivisering [26, 28, 29, 34, 36-39]. Tre av dessa studier berörde resursallokering, inom behandling för alkohol och/eller narkotika [37] [39] [36], tre vårdkedjor, samordning, eller samverkan kring behandling för alkohol och/eller narkotika [38] [34] [26], och två översikter rörde narkotika samt effektivisering av vården [28] [29]. Resursallokering handlade i dessa studier om att vården lades på sköterskor eller vårdteam för att göra vården mer tillgänglig. De studier som handlade om samordnade insatser och/eller stärkta vårdkedjor inkluderade såväl koordinering inom vårdlag (ibland med krav på att inkludera olika typer av professioner), mellan vårdlag, eller när hälso- och sjukvård koordinerats med samhällsinsatser inklusive sådana som erbjöds av socialtjänst. Översikterna om effektivisering rörde specifikt substitutionsbehandling av opiater i samband med Covid-19 och innebar mjukare reglering då brukare fick ta hem större doser än tidigare.
Trots att det var vanligare att fler insatser av denna typ ägde rum inom civilsamhället skedde de flesta insatser även här inom hälso- och sjukvårdens arenor. En studie om narkotika berörde akutvård [38], fyra studier om narkotika rörde substitutionsvård av opiater [28] [29] [38] [34] och två studier om narkotika inkluderade öppenvårdsinsatser [37] [34]. Fyra studier om enbart narkotika [38] [34] eller både alkohol och narkotika [36] [26] inkluderade annan typ av beroendevård. I fyra studier om enbart narkotika [39] [34] eller både alkohol och narkotika [36] [26] ingick behandling inom primärvården. En studie om narkotika inkluderade social vård [38], och fyra studier om narkotika skedde inom annan del av civilsamhället [28] [29] [38] [34]. Vård som hade koppling till civilsamhället kunde innebära att den delvis ägde rum i privat hemmiljö, på ”överbryggande kliniker” (bridge clinics) eller inom annan typ av vård med någon koppling till samhällsresurser utanför sjukvården.
De utfall som ingick i dessa systematiska översikter var på individnivå hälsoutfall (psykisk ohälsa), användning av akutvård eller annan vård, längd för sjukhusvistelse, behandlingsutfall efter utskrivning, samt klientupplevelser. På organisationsnivå rörde det sig om remissanvändning, vårdkvalitet, vårdgivarnas upplevelser samt framgångsrika komponenter i samverkan. En av översikterna hade ett samsjuklighetsperspektiv [39].
Samlad bedömning av resultatet från förstudien
Flera relevanta och välgjorda översikter med god metodologisk kvalitet har identifierats inom ramen för förstudien:
- Adams 2023 [29] “The impact of relaxing restrictions on take-home doses during the COVID-19 pandemic on program effectiveness and client experiences in opioid agonist treatment: a mixed methods systematic review”
Substitutionsbehandling, lättnader av utdelningsrestriktioner av opioid agonister - Jankhotkaew 2022 [12]” Barriers and Facilitators to the Implementation of Effective Alcohol Control Policies: A Scoping Review”
Barriärer och möjliggörare vid implementering av erkänt effektiva alkoholpolicys - Joshi 2021 [32]” Women-centered drug treatment models for pregnant women with opioid use disorder: A scoping review”
Samordning av multikomponentvård (vårdmodeller) för gravida kvinnor med opiatmissbruk - Krawczyk 2023 [38]” Strategies to support substance use disorder care transitions from acute-care to community-based settings: a scoping review and typology”
Strategier för att stärka övergången mellan akutvård och samhällsbaserad beroendevård - Lee 2024 [25]” Strategies for enhancing the implementation of school-based policies or practices targeting diet, physical activity, obesity, tobacco or alcohol use”
Strategier för att stärka implementering av preventiva skolinterventioner av bland annat tobak och alkohol - Richardson 2020 [34]” A systematic scoping review of interventions to integrate physical and mental healthcare for people with serious mental illness and substance use disorders”
Samsjuklighet och samverkan, interventioner för att integrera fysisk och psykisk hälsovård för personer med allvarlig mental sjukdom och/eller substansbruk - Ugalde 2022 [35]” How can hospitals change practice to better implement smoking cessation interventions? A systematic review”
Förbättrade förutsättningar för implementering av rökavvänjningsinterventioner i samband med sjukhusvistelse
Eventuellt finns det behov av att genomföra en egen kunskapssammanställning kring samverkan inom beroendeområdet, generellt eller på en specifik arena. Ett exempel på en sådan arena är platser kring vilka flera verksamheter som riktar sig till personer med beroendeproblematik är koncentrerade (öppenvårdsmottagningar, sprututbytesmottagningar, beroendemottagningar, härbärgen, socialjourer och välgörenhetsorganisationer) vilket ökar risken för att öppna drogscener uppstår [40]. Av det följer att samverkan ofta utvecklas mellan exempelvis hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis.
Personer som medverkat till förstudien
- Nina-Katri Gustafsson, projektledare
- David Forsström, projektmedarbetare
- Idha Kurtsdotter, projektmedarbetare
- Helena Domeij, projektmedarbetare
- Jessica Dagerhamn, projektmedarbetare
- Klas Moberg, informationsspecialist
- Emma Wernersson, projektadministratör
- Uliana Hellberg, projektansvarig chef
Referenser
- Regeringens proposition 2025/26:1. Bilaga Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg i Budgetpropositionen för 2026. Stockholm: Finansdepartementet, Regeringen. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/3416d1df56ae4fcaacf03ecd8ed81ab1/utgiftsomrade-9-halsovard-sjukvard-och-social-omsorg/
- SBU. Samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt socialförsäkring. En kartläggning av kunskap och kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU Kartlägger 273. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/273
- SBU. Samsjuklighet mellan substansbruk och annan psykisk sjukdom/tillstånd. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Förstudie 2021/258. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/sv/publikationer/forstudie-sammanfattning/forstudie-samsjuklighet-mellan-substansbruk-och-annan-psykisk-sjukdomtillstand/
- SBU. Behandling och sociala stödinsatser vid samsjuklighet mellan beroende och andra psykiatriska tillstånd: En systematisk översikt av behandlingsinsatser, hälsoekonomi och etik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Utvärderar 372. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/372
- SOU 2021:9. Från delar till helhet. En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser för personer med samsjuklighet. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Regeringen. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/28394e4d03594dd5880aac2214a3efa7/sou-2021_93-webb.pdf
- SOU 2023:5. Från delar till helhet. Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja. Slutbetänkande av Samsjuklighetsutredningen. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Regeringen. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/c784f61021274f0d98fb1552192cda81/sou-2023_5-tvangsvarden-som-en-del-av-en-sammanhallen-och-personcentrerad-vardkedja.pdf
- Socialdepartementet 2025:00072. Inrättande av en delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Stockholm: Regeringen. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/779bda0e0e2c4fd0bd7e46701675dc06/inrattande-av-en-delegation-for-att-genomfora-en-reform-till-personer-med-samsjuklighet-s2025_00072.pdf
- SBU. Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU Utvärderar 243. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/243
- SBU. Effekten av skolbaserade insatser och kampanjer i sociala medier på debut och skadligt bruk hos barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU upplysningstjänst ut20251143. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/ut20251143
- Borissov N, Haas Q, Minder B, Kopp-Heim D, von Gernler M, Janka H, et al. Reducing systematic review burden using Deduklick: a novel, automated, reliable, and explainable deduplication algorithm to foster medical research. Systematic Reviews. 2022;11(1):172. Available from: https://doi.org/10.1186/s13643-022-02045-9
- Hines S, Carey TA, Cibich M. Association between alcohol restriction policies and rates of alcohol-related harms in remote Australian Aboriginal and Torres Strait Islander communities: a systematic review. JBI Evid Synth. 2022;20(7):1610-37. Available from: https://doi.org/10.11124/jbies-21-00055
- Jankhotkaew J, Casswell S, Huckle T, Chaiyasong S, Phonsuk P. Barriers and Facilitators to the Implementation of Effective Alcohol Control Policies: A Scoping Review. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(11). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph19116742
- Kilian C, Lemp JM, Llamosas-Falcón L, Carr T, Ye Y, Kerr WC, et al. Reducing alcohol use through alcohol control policies in the general population and population subgroups: a systematic review and meta-analysis. EClinicalMedicine. 2023;59:101996. Available from: https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2023.101996
- Maharaj T, Angus C, Fitzgerald N, Allen K, Stewart S, MacHale S, et al. Impact of minimum unit pricing on alcohol-related hospital outcomes: systematic review. BMJ Open. 2023;13(2):e065220. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2022-065220
- Malawige AS, Aminde LN, Weeratunga GU, Weerakoon K, Veerman JL. Health impact of alcohol regulatory interventions: a systematic review of policies in low- and middle-income countries. Health Policy Plan. 2025;40(7):780-804. Available from: https://doi.org/10.1093/heapol/czaf036
- Manthey J, Jacobsen B, Hayer T, Kalke J, López-Pelayo H, Pons-Cabrera MT, et al. The impact of legal cannabis availability on cannabis use and health outcomes: A systematic review. Int J Drug Policy. 2023;116:104039. Available from: https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2023.104039
- O'Grady MA, Iverson MG, Suleiman AO, Rhee TG. Is legalization of recreational cannabis associated with levels of use and cannabis use disorder among youth in the United States? A rapid systematic review. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2024;33(3):701-23. Available from: https://doi.org/10.1007/s00787-022-01994-9
- Walker M, Carpino M, Lightfoot D, Rossi E, Tang M, Mann R, et al. The effect of recreational cannabis legalization and commercialization on substance use, mental health, and injury: a systematic review. Public Health. 2023;221:87-96. Available from: https://doi.org/10.1016/j.puhe.2023.06.012
- Chua ZX, Yeh Lai Amanda C, Lam TJR, Ong JSP, Lim SYW, Kumar S, et al. Impact of smoke-free legislation on stroke risk: A systematic review and meta-analysis. Eur Stroke J. 2025;10(2):350-61. Available from: https://doi.org/10.1177/23969873241293566
- Davies N, Bogdanovica I, McGill S, Murray RL. What is the Relationship Between Raising the Minimum Legal Sales Age of Tobacco Above 20 and Cigarette Smoking? A Systematic Review. Nicotine Tob Res. 2025;27(3):369-77. Available from: https://doi.org/10.1093/ntr/ntae206
- Li D, Wu S, Sussman S, Pentz MA. A systematic review and meta-analysis of Tobacco 21 policies and youth tobacco use: implications for future policy research. Lancet Reg Health Am. 2025;50:101208. Available from: https://doi.org/10.1016/j.lana.2025.101208
- Reiter A, Hébert-Losier A, Mylocopos G, Filion KB, Windle SB, O'Loughlin JL, et al. Regulatory Strategies for Preventing and Reducing Nicotine Vaping Among Youth: A Systematic Review. Am J Prev Med. 2024;66(1):169-81. Available from: https://doi.org/10.1016/j.amepre.2023.08.002
- Yan D, Wang Z, Laestadius L, Mosalpuria K, Wilson FA, Yan A, et al. A systematic review for the impacts of global approaches to regulating electronic nicotine products. J Glob Health. 2023;13:04076. Available from: https://doi.org/10.7189/jogh.13.04076
- Heath L, Stevens R, Nicholson BD, Wherton J, Gao M, Callan C, et al. Strategies to improve the implementation of preventive care in primary care: a systematic review and meta-analysis. BMC Med. 2024;22(1):412. Available from: https://doi.org/10.1186/s12916-024-03588-5
- Lee DC, O'Brien KM, McCrabb S, Wolfenden L, Tzelepis F, Barnes C, et al. Strategies for enhancing the implementation of school-based policies or practices targeting diet, physical activity, obesity, tobacco or alcohol use. Cochrane Database Syst Rev. 2024;12(12):Cd011677. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD011677.pub4
- Whitfield J, Owens S, Bhat A, Felker B, Jewell T, Chwastiak L. Successful ingredients of effective Collaborative Care programs in low- and middle-income countries: A rapid review. Glob Ment Health (Camb). 2023;10:e11. Available from: https://doi.org/10.1017/gmh.2022.60
- Wolfenden L, McCrabb S, Barnes C, O'Brien KM, Ng KW, Nathan NK, et al. Strategies for enhancing the implementation of school-based policies or practices targeting diet, physical activity, obesity, tobacco or alcohol use. Cochrane Database Syst Rev. 2022;8(8):Cd011677. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD011677.pub3
- Adams A, Blawatt S, MacDonald S, Finnick R, Lajeunesse J, Harrison S, et al. Provider experiences with relaxing restrictions on take-home medications for opioid use disorder during the COVID-19 pandemic: A qualitative systematic review. Int J Drug Policy. 2023;117:104058. Available from: https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2023.104058
- Adams A, Blawatt S, Magel T, MacDonald S, Lajeunesse J, Harrison S, et al. The impact of relaxing restrictions on take-home doses during the COVID-19 pandemic on program effectiveness and client experiences in opioid agonist treatment: a mixed methods systematic review. Subst Abuse Treat Prev Policy. 2023;18(1):56. Available from: https://doi.org/10.1186/s13011-023-00564-9
- Alawa J, Muhammad M, Kazemitabar M, Bromberg DJ, Garcia D, Khoshnood K, et al. Medication for opioid use disorder in the Arab World: A systematic review. Int J Drug Policy. 2022;102:103617. Available from: https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2022.103617
- Bielenberg J, Swisher G, Lembke A, Haug NA. A systematic review of stigma interventions for providers who treat patients with substance use disorders. J Subst Abuse Treat. 2021;131:108486. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jsat.2021.108486
- Joshi C, Skeer MR, Chui K, Neupane G, Koirala R, Stopka TJ. Women-centered drug treatment models for pregnant women with opioid use disorder: A scoping review. Drug Alcohol Depend. 2021;226:108855. Available from: https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2021.108855
- Marchand K, Turuba R, Hui D, Gunn H, Wright MD, Marshall T, et al. A Scoping Review of Evidence-Based Interventions and Health-Related Services for Youth Who Use Nonmedical Opioids in Canada and the United States. J Adolesc Health. 2025;76(3):348-60. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2024.07.013
- Richardson A, Richard L, Gunter K, Cunningham R, Hamer H, Lockett H, et al. A systematic scoping review of interventions to integrate physical and mental healthcare for people with serious mental illness and substance use disorders. J Psychiatr Res. 2020;128:52-67. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jpsychires.2020.05.021
- Ugalde A, White V, Rankin NM, Paul C, Segan C, Aranda S, et al. How can hospitals change practice to better implement smoking cessation interventions? A systematic review. CA Cancer J Clin. 2022;72(3):266-86. Available from: https://doi.org/10.3322/caac.21709
- Turi E, McMenamin A, Kueakomoldej S, Kurtzman E, Poghosyan L. The effectiveness of nurse practitioner care for patients with mental health conditions in primary care settings: A systematic review. Nurs Outlook. 2023;71(4):101995. Available from: https://doi.org/10.1016/j.outlook.2023.101995
- Abram MD, Marzano M, Caniano L, Searby A. Nurse led models of care for outpatient substance use disorder treatment: A scoping review. J Clin Nurs. 2024;33(11):4280-96. Available from: https://doi.org/10.1111/jocn.17377
- Krawczyk N, Rivera BD, Chang JE, Grivel M, Chen YH, Nagappala S, et al. Strategies to support substance use disorder care transitions from acute-care to community-based settings: A Scoping review and typology. medRxiv. 2023. Available from: https://doi.org/10.1101/2023.04.24.23289042
- Rajaratnam E, Zhong T, Anderson KK, Somé NH, Sarma S. Impact of team-based primary care on health care utilization among patients with mental and substance use disorders: a systematic review of English-language articles. Fam Pract. 2025;42(5). Available from: https://doi.org/10.1093/fampra/cmaf061
- Feltmann K, Gustafsson N-K. Arbete mot öppna drogscener i Stockholms län i samverkan - En deskriptiv studie av professionellas beskrivningar om använda metoder, utmaningar och framgångar [Work in collaboration against open drug markets in Stockholm county - A descriptive study of professionals descriptions of used methods, challenges and successes]; 2025.
Bilagor
- Bilaga 1 Flödesschema över litteratursökning om organisatoriska faktorer och implementeringar inom beroendevården (ANDTS). (pdf)
- Bilaga 2 Samtliga inkluderade systematiska översikter om organisatoriska faktorer och implementeringar inom beroendevården (ANDTS) med låg eller måttlig risk för bias. (pdf)
- Bilaga 3 Tabell 1b. De systematiska översikterna fördelade mellan typ av beroende och intervention/förändring (n=29). De systematiska översikterna är även uppmärkta på typ av arena, riskgrupp och eventuell geografisk avgränsning.(pdf)
- Bilaga 4 Lista över systematiska översikter om organisatoriska faktorer och implementeringar inom beroendevården (ANDTS) som exkluderades pga hög risk för bias, n=97. (pdf)
- Bilaga 5 Lista över systematiska översikter som exkluderades i fulltextgranskning för att de inte överensstämde med PICO och orsak, n=157. (pdf)
- Bilaga 6 Sökdokumentation. (pdf)