Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt

Lästid: ca 3 min Publicerad: Uppdaterad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Sammanfattning och slutsatser

Metod och målgrupp

Omkring 200 000 svenskar har symtomgivande hjärtsvikt och ungefär lika många har nedsatt hjärtfunktion utan symtom. Årligen beräknas omkring 30 000 nya fall tillkomma. Vanliga symtom på hjärtsvikt är andfåddhet, trötthet och svullna ben. Dessa är dock inte specifika för denna diagnos. För att ställa diagnosen hjärtsvikt krävs därför även en påvisad nedsättning av hjärtfunktionen, vilken vanligtvis bestäms med ekokardiografi (ultraljuds­undersökning av hjärtat). Detta är en personalkrävande och relativt dyr undersökning. Mätning av blodets koncentration av B-typ natriuretiska peptider (BNP och N-terminalt proBNP) syftar till att förbättra möjligheterna att avgöra om symtomen orsakas av hjärtsvikt eller av andra orsaker. Dessa peptider produceras i ökad omfattning när hjärtats kammarmuskulatur utsätts för belastning. BNP och N-terminalt proBNP kan analyseras med så kallade patientnära metoder som möjliggör svar inom cirka 15 minuter. Ett snabbt provsvar kan innebära fördelar för läkare och patient under förutsättning att den diagnostiska kvaliteten är tillgodosedd.

Frågeställning

Den frågeställning som utvärderingen avser att besvara är om bestämning av blodets koncentration av B-typ natriuretiska peptider (BNP och N-terminalt proBNP) underlättar och förbättrar diagnostiken av hjärtsvikt.

Patientnytta

Flera studier har visat att bestämning av natriuretiska peptider har ett högt negativt prediktionsvärde. Detta innebär att man med hjälp av testresultatet med mycket god säkerhet kan utesluta att en undersökt person har hjärtsvikt. Därmed kan dessa patienters utredning avseende annan diagnos påskyndas. Testens positiva prediktiva värde är inte lika högt. Vid ett förhöjt värde måste man därför komplettera utredningen med en undersökning av hjärtfunktionen, vanligtvis med ekokardiografi, för att slutligt fastställa om patienten har hjärtsvikt eller inte. Det bör påpekas att ytterligare forskning krävs för att bestämma optimala beslutsgränsvärden.

Ekonomiska aspekter

Provtagning och analys av BNP eller N-terminalt proBNP kostar 200–350 kronor per prov. Detta kan jämföras med kostnaden för en ekokardiografisk undersökning som är 1 500–2 500 kronor. Eftersom analys av natriuretiska peptider medför att patienter med låg sannolikhet för hjärtsvikt kan identifieras, kan vidare utredning med ekokardiografi av denna grupp undvikas.

SBU:s bedömning av kunskapsläget

Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt stöd (Evidensstyrka 2)* för att BNP eller N-terminalt proBNP med god säkerhet kan användas för att utesluta hjärtsvikt. Däremot är kunskapen om metodens kostnadseffektivitet i relation till andra metoder för att diagnostisera hjärtsvikt fortfarande otillräcklig*.

*Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på;
Evidensstyrka 1 – starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två oberoende studier med högt bevisvärde eller en god systematisk översikt.
Evidensstyrka 2 – måttligt starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av en studie med högt bevisvärde och minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Evidensstyrka 3 – begränsat vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Otillräckligt vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras eftersom identifierade studier saknar tillräckligt bevisvärde.
Motsägande vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras när det finns studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat är motstridiga.

Detta är SBU:s sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som är framtagen av SBU i samarbete med Ulf Dahlström, professor, överläkare, Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping och Göran Lindstedt, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ordförande i Expertgruppen för endokrinologi, EQUALIS, Uppsala. Rapporten har granskats av Karl Swedberg, professor, överläkare, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg.

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU. Natriuretiska peptider som hjälp vid diagnostik av hjärtsvikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2006. SBU Alert-rapport nr 2006-05. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Publicerad: Uppdaterad: 2006-09-26 Rapportnr: 2006-05 https://www.sbu.se/200605
Sidan uppdaterad