Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.
Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet.
Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan via E-post
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Alerts bedömning
Version: 3
Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst av tumörspridning till armhålans lymfkörtlar. Förutom att avlägsna själva cancersvulsten, avlägsnas vid traditionell behandling även ett antal av armhålans lymfkörtlar, både i diagnostiskt och terapeutiskt syfte. Ingreppet medför en betydande risk för komplikationer i form av t ex rörelseinskränkningar och ödem. Genom att identifiera och undersöka den första lymfkörteln (sentinel node) som tumören dränerar till kan man undvika att ta bort lymfkörtlar i onödan. Den första lymfkörteln analyseras avseende tumörförekomst. Om denna är tumörfri antas att ingen tumörspridning till övriga lymfkörtlar har skett, varför dessa kan sparas. Metoden kan innebära ett minskat lidande för ungefär 60 procent av bröstcancerpatienterna.
En avgörande fråga är metodens förmåga att utesluta tumörspridning till övriga lymfkörtlar. Metoden har idag prövats i flera små och två större icke randomiserade studier. Resultaten från dessa visar att den första lymfkörteln kunde lokaliseras i mellan 87 och 98 procent av fallen. Cirka 10 procent av undersökningsresultaten visade felaktig tumörfrihet (falskt negativa resultat).
Enligt Alerts bedömning finns det i dag viss* vetenskaplig dokumentation om metodens värde som prognosinstrument. Däremot finns det ringa* kunskap om nyttan för patienterna, t ex hur metoden påverkar slutresultatet av behandlingen och patienternas livskvalitet. Dessa aspekter, liksom metodens kostnadseffektivitet, behöver utvärderas ytterligare.
Mer kunskap behövs innan metoden kan rekommenderas för användning i rutinsjukvård. Antingen bör resultat från pågående studier avvaktas, eller så bör metoden tas upp inom ramen för utvärderingsstudier.
* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.
Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Jan Frisell, docent, Bröst- endokrin- och plastikkirurgiska sektionen, CME, Huddinge Sjukhus, Huddinge.
Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.
Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer. Version 3. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000. http://www.sbu.se
